Hoppa till huvudinnehåll

EU-beslut om krishjälp till Grekland

José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy
José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy Bild: EPA/OLIVIER HOSLET stödpaket

Euroländerna med Frankrike och Tyskland i spetsen har enats om krishjälp till skuldkrisens Grekland. Hjälpmekanismen sätts ändå bara igång om lånebördan blir övermäktig och grekerna måste be om hjälp.

Statsminister Matti Vanhanen är nöjd med beslutet och säger att Finland inte kommer att gå på minus även om man stöder Grekland.

- Med stöd av det här beslutet kan grekerna få finansiering till förnuftigt pris. Det är inte förlustbringande för oss eftersom Finland får lån till lägre ränta än Grekland betalar, säger Vanhanen.

Bilaterala lån lösningen

Modellen för stödet går ut på bilaterala lån från EU-länder i kombination med lån från Internationella valutafonden IMF. Det kommer också att behövas ett enhälligt beslut från euroländerna innan ett stödpaket kan beviljas.

Vad stödpaketet betyder i pengar sägs inte, men diplomatkällor talar om 22 miljarder euro - varav euroländerna skulle stå för merparten av lånen.

I april och maj förfaller grekiska lån till ett värde av 20 miljarder.

Formellt frivilligt beslut

Beslutet att sätta stödmekanismen i verket ska tas av euroländerna gemensamt och enhälligt och de ska solidariskt ge Grekland lån.

- Beslutet är formellt frivilligt, men politiskt är det en förpliktelse, säger statsminister Vanhanen.

Låneräntan nämns inte, men det är fråga om en marknadsränta och EU-kommissionen koordinerar räntenivån.

- Ju större summan är desto större är räntevinsten för Finland, säger Vanhanen.

Finlands andel i ett stödpaket vore 1,25 procent av euroländernas totalpott. Procenttalet är lika med Finlands insats i Europeiska centralbanken.

Beslut om ett bilateralt lån till Grekland måste fattas av riksdagen.


(Av Ann-Lis Fredriksson)

Läs också