Hoppa till huvudinnehåll

Förmaksflimmer

Hjärtfilm
Hjärtfilm Bild: YLE Bildtjänst Comstock. hjartfilm

Förmaksflimmer är en vanlig och oftast ofarlig, om också obehaglig störning i hjärtats rytm. Risken för förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Man räknar att 10 % av alla 70-åringar har förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan vara tillfälliga eller kroniska.

I ett friskt hjärta startar impulsen för hjärtats sammandragning i den s.k. sinusknutan, som sitter i väggen till höger förmak. Därifrån sprids impulsen genom hjärtat i ett bestämt mönster och får först förmaken och sedan kamrarna att sammandra sig. Blodet pumpas från förmaken till kamrarna och därifrån vidare till lungor (från höger kammare) respektive resten av kroppen (från vänster kammare).

Vid förmaksflimmer har de elektriska impulserna i hjärtats förmak kommit i oordning. Förmaken sammandrar sig inte, utan vibrerar eller flimrar i en snabb takt, över 300 gånger per minut, och kan därför inte effektivt pumpa över blodet till kamrarna.

Också kamrarna slår snabbare än normalt och pulsen blir snabb, ojämn och oregelbunden.

Man brukar dela in förmaksflimmer på basen av om de är övergående eller kroniska. En hel del akuta förmaksflimmer försvinner av sig själva. Ofta behöver dock hjärtat hjälp för att hitta tillbaka till sin egen rytm.

Hur sköter man förmaksflimmer?

Ett akut förmaksflimmer kan kännas mycket obehagligt, också om det är ett ganska ofarligt tillstånd.

Vid plötsligt uppkomna förmaksflimmer brukar man försöka vända rytmen till det normala, antingen med medicin eller defibrillering (elkonvertering, dvs att man med en elektrisk stöt avbryter impulskaoset och hjälper hjärtat tillbaka till sin normala rytm).

Att vända rytmen till det normala brukar inte vara svårt. Däremot är risken stor att nya förmaksflimmer uppkommer. Ibland kan återfall förebyggas med hjälp av mediciner.

Ca en fjärdedel av alla förmaksflimmer uppträder i hjärtan som för övrigt är friska. I de övriga fallen hittar man blodtrycks- och kranskärlssjukdomar, klaffel och andra hjärtproblem i bakgrunden, vilka har en bidragande orsak till förmaksflimret. I de fallen försöker man behandla grundsjukdomen för att minska risken för flimmeråterfall.

Kroniskt förmaksflimmer

Om hjärtat för övrigt är friskt och förmaksflimren gång på gång kommer tillbaka är den bästa lösningen ofta att låta flimret bli kroniskt, dvs att inte ens försöka uppnå sinusrytm. Istället lugnar man med hjälp av mediciner, tex betablockerare, ner kamrarnas arbetstakt så att hjärtat ändå kan arbeta effektivt.

Det går mycket bra att leva med ett kroniskt förmaksflimmer och patienten känner ofta inte ens av att hjärtat arbetar annorlunda än det borde.

Risken för blodproppar

Den största faran med förmaksflimmer är den ökade risken för blodpropp. I de flimrande förmaken kan det bildas små blodproppar, som sedan kan åka upp till hjärnan.

För att minska risken för blodpropp i hjärnan skall patienterna därför ta mediciner som minskar blodets koagulationsförmåga

Den fortfarande mest använda antikoagulansmedicinen vid förmaksflimmer är warfarin, som i Finland säljs under namnet Marevan. På marknaden finns idag alternativ till warfarin, av vilka framför allt dabigatranetexilat i framtiden antagligen till stor del kommer att ersätta warfarinet.

Ibland kan acetylsalicylsyra, tex Aspirin, som inte påverkar blodets koagulationsförmåga, men som hindrar trombocyterna från att klumpa sig, användas istället för Marevan.

Operation av flimrande förmak

Idag finns det också möjligheter att genom operation bota förmaksflimmer. Man går då in i hjärtat och förstör det område där den felaktiga impulsen startar. Metoden har börjat användas allt mer, efterhand som möjligheterna att lokalisera flimrets startpunkt blivit bättre.

Det operativa ingreppet kan göras på vissa utvalda patienter och utgör inte en behandlingsform för alla patienter med förmaksflimmer.

Läs mera om medicineringen vid förmaksflimmer
Läs mera om warfarin
Finlands hjärtförbund rf

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa