Hoppa till huvudinnehåll

Hypermobilitetssyndrom (överrörliga leder)

Bild: iStock överrörlig

30-årig kvinna skulle vilja veta mera om överrörliga leder. Hon har ont i hela kroppen och tycker inte att hon har någon kraft i händerna. Kommer värken och kraftlösheten att bli värre ju äldre hon blir?

Det finns olika grader av hypermobilitetssyndrom (överrörliga leder, hyperlaxitet). I de flesta fallen handlar det inte om någon sjukdom, utan om anatomiska variationer. En del av oss har mer böjliga leder än andra, precis som en del av oss blir skalliga, har bruna ögon o.s.v.

En person med ett lätt övermobilitetssyndrom brukar t.ex. kunna böja tummen ner mot armen, böja armen bakåt över armbågen eller benet framåt över knäleden - och oftare än andra råka ut för stukade vrister.

En viss kraftlöshet och värk kan höra till. Ofta blir värken värre under några år och kan ibland vara ganska svår. Så småningom brukar den dock lätta, också om den aldrig försvinner helt.

Att träna musklerna så att de kan ge stöd åt lederna, men undvika överansträngning och monotona rörelser kan hjälpa. Värkmedicin och tillräckligt mycket vila står också på receptet om en hypermobilitetspatient besväras av värk.

Kraftlösheten i händerna blir inte värre med åren. Musklerna i händerna kan tränas upp genom att man klämmer på t.ex. en socka eller en tennisboll.

Den typiska hypermobilitetspatienten är en lång och astenisk ung kvinna. Många skickliga balettdansöser, gymnaster, ishockeymålvakter och cirkusartister har någon form av övermobilitetssyndrom.

Cirkusartister som Indiska gummimannen, Ormmannen, Elastiska damen och kanske också Houdini led alla av ett uttalat hypermobilitetssyndrom, eventuellt Ehlers-Danlos syndrom. Kanske hade de också värk i leder och svårt att öppna burklock.

Ehlers-Danlos syndrom

Ehlers-Danlos syndrom är en sällsynt och svår form av hypermobilitet.

Patienter med Ehlers-Danlos syndrom har en avvikande struktur på sin bindväv. Förutom de överrörliga lederna har de en överelastisk hud, som går att dra upp som ett gummisegel. Syndromet drabbar också blodkärlen, vars väggar är skörare än normalt.

Syndromet har fått sitt namn efter de två hudläkare som, oberoende av varandra, först beskrev det: Dansken Edvard Ehlers år 1901 och fransmannen Henri-Alexandre Danlos, som själv levde inom cirkusvärlden och som beskrev syndromet år 1908.

Patienter med Ehlers-Danlos syndrom har svåra besvär av sin sjukdom. De råkar ofta ut för stukningar och vrickningar och leder som går ur led. De har också ofta svår värk, framför allt i leder och rygg. Värken kommer ofta en stund efter att patienten har ansträngt sig.

Patienter med Ehlers-Danlos syndrom kan ibland vara behjälpta av skenor som stöder lederna. Ibland kan lösa leder behöva opereras. För övrigt går behandling ut på att försöka lindra värken med värkmedicin och rätt sorts gymnastik. Tillräcklig vila är viktig.

De sköra blodkärlen ska hållas under uppsikt.

Ehlers-Danlos är ett ärftligt syndrom. Barn (och vuxna) skall lära sig undvika situationer och rörelser där leder riskerar att hoppa ur led och stukningar och vrickningar kan uppstå. Extrema böjningar av de överrörliga lederna skall också undvikas eftersom det sliter på lederna - också om det kan vara frestande att inför kompisarna visa upp sina konster och leka ormmänniska.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa