Hoppa till huvudinnehåll

Angina pectoris – stabil och instabil

Angina pectoris kan kännas som en kramande känsla över bröstet. Bild:Yle/Arja Lento
Angina pectoris kan kännas som en kramande känsla över bröstet. Bild:Yle/Arja Lento Bild: Yle/Arja Lento folie

Vad är det för skillnad på stabil och instabil angina pectoris?

Med angina pectoris (från latinets angere = förtränga och pectus = bröst) avses den smärta eller tryckande känsla som uppstår då hjärtmuskeln får för lite syre. Syrebristen (iskemin) uppkommer då kranskärlen, som omger hjärtat, inte förmår förse hjärtmuskeln med det blod den behöver. Om syrebristen blir långvarig skadas den berörda delen av hjärtmuskeln. Då talat vi om en infarkt.

Vid en kranskärlssjukdom (koronar ateroskleros, "åderförkalkning" av kranskärlen) är kranskärlen förträngda pga. plackbildning och styvare än friska kärl. I vila klarar också förträngda kranskärl för det mesta av att förse hjärtat med det blod det behöver. Vid fysisk ansträngning och psykisk stress ökar dock hjärtats behov av syre. Om kärlen då är förträngda kan de inte tillräckligt snabbt förse hjärtat med en tillräcklig mängd blod.

Det klassiska angina pectoris-symptomet är en tryckande eller kramande känsla eller smärta i bröstet. Smärtan kan också stråla ut i vänster axel eller arm. Den kan också kännas i halsen eller käken, buken eller ryggen. Ibland är illamående eller andfåddhet de enda symptomen på en kranskärlssjukdom.

112

Ring 112 om du misstänker att du själv eller någon annan har hjärtinfarkt.
Också ovanligare symptom, som illamående eller andnöd kan vara symptom på en infarkt, speciellt hos äldre personer.


Typiskt för en stabil angina pectoris är att symptomen börjar vid ansträngning, försvåras när belastningen fortsätter och försvinner inom några minuter efter att ansträngningen upphört, eller patienten tagit nitro. Symptomen kan bli värre av kyla och efter en måltid och kan utlösas också av psykisk stress.

Patienter som lider av stabil angina pectoris brukar uppleva symptomen som likadana varje gång de kommer och vet ungefär hur mycket de kan anstränga sig innan de får symptom.

Om symptomen inte lättar inom 15-20 minuter efter att ansträngningen upphört (och hjärtats syrebehov minskat till det normala) eller patienten tagit nitro (som vidgar kranskärlen) skall man misstänka en hjärtinfarkt och ringa efter hjälp.

Instabil angina pectoris är ett syndrom som rör sig i zonen mellan stabil angina pectoris och infarkt. Det kan t.ex. vara frågan om en blodpropp som förorsakar symptom, men som inte täpper till kransartärerna så fullständigt att en infarktskada uppstår.

Risken för en hjärtinfarkt är alltid större vid instabil angina pectoris, än vid stabil, och en instabil angina kräver därför en noggrannare uppföljning och ofta en annan vård.

Den allvarligaste formen av instabil angina pectoris är då kranskärlssjukdomen ger symptom också i vila.

Till gruppen instabil angina räknas också alla fall av stabil angina pectoris som plötsligt försämras.

Dit räknas också alla nya (nyare än 1-2 mån) fall av angina pectoris. Dessa patienter får oftast efter en tid diagnosen stabil angina pectoris.

God medicinsk praxis-rekommendationer om hjärtinfarkt
Finlands hjärtförbund
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa