Hoppa till huvudinnehåll

Diskbråck

Diskbråck
Diskbråck Bild: Svenska YLE / Miiku Lehtelä ryggrad

Ett diskbråck kan ge sig till känna en liten tid och sedan snällt torka in eller dra sig tillbaka. Men den kan också besluta sig för att ställa till ordentligt med besvär.

Diskbråck i nacken | Diskbråck i ländryggen | Operation | Konservativ vård

Friska diskar

Mellan kotorna (vertebra, plur. vertebrae) i ryggraden finns elastiska broskskivor, dvs. diskar (mellankotsskivor, på latin discus intervertebralis, plur. disci intervertebrales). Diskarna fungerar som stötdämpare i ryggraden.

Diskarna är uppbyggda av trådigt brosk, som omsluter en kärna av en geléaktig massa. En frisk disk är elastisk och böjlig och ger efter när vi rör oss.

Om disken inte är frisk

Broskhöljet som omger disken kan bli slitet eller torka ut. Vid påfrestningar på ryggraden kan då den mjuka massan i diskens kärna pressas ut (prolabera) genom en försvagning i det fasta höljet. Prolapsen (diskbråcket) kan bukta in i ryggmärgen (spinalkanalen) eller trycka på en nervrot där nerven lämnar ryggmärgen.

Prolapsen kan förorsaka värk och andra neurologiska symptom, som förlamningar eller känselbortfall. Vilka symptomen är och var de känns beror på var prolapsen sitter och vilka nerver den trycker på.

Diskbråck är vanligast hos personer under 50 år.

Alla diskbråck ger inte symptom.

Hur ställs diagnosen?

En läkare kan med hjälp av en klinisk undersökning gissa sig till i vilket kotmellanrum diskbråcket eller – bråcken sitter.

Med en vanlig röntgenbild kan man se om det finns sneda kotor, slitage eller broskbildningar, som kan vara bidragande orsaker till diskbråcket. För att kunna se själva prolapsen måste en magnetundersökning göras. En radiologisk bild säger dock ingenting om hur ont patienten har.

Diskbråck uppkommer i de mest rörliga delarna av vår ryggrad, dvs. i nacken och framför allt i ländryggen.


Diskbråck i nacken

Ett diskbråck mellan halskotorna förorsakar ofta smärta i nacken. Smärtan kan stråla ner i armen och ut mot ett eller flera fingrar. Domningar och känselbortfall kan förekomma. Hostningar, skakningar och ansträngning förvärrar smärtan. Patienten håller ofta nacken i en onormal ställning för att lindra värken.

Diskbråck i nacken sköts oftast med värkmedicin och en stödkrage som ger stöd åt den trötta nacken. Ibland måste prolapsen opereras.


Diskbråck i ländryggen

Ett diskbråck i ländryggen ger sig oftast först till känna som lokal smärta. Smärtan kan uppkomma plötsligt eller utvecklas gradvis under en längre tid.

Smärta i ischiasnerven
Smärta i ischiasnerven Smärta i ischiasnerven Bild: Svenska YLE / Miiku Lehtelä ischias
En läkare kan på basen av kliniska undersökningar avgöra var i ryggen prolapsen eller prolapserna sitter. Om t.ex. patienten känner smärta som strålar ut från ryggen och ner i benet då hon ligger på rygg och benet lyfts rakt upp (Lasegues test) tyder det på en irritation vid femte ländryggskotan (L5) eller första korsbenskotan (S1), vilka är de ställen som oftast ger upphov till ischiassmärta. Liknande test finns för att hitta prolapser i andra kotmellanrum.

Före en eventuell operation görs en magnetundersökning för att med säkerhet se var prolapsen befinner sig och hur ryggen i övrigt mår.

De allra flesta diskbråck går om av sig själva, genom att bråcket drar sig tillbaka eller torkar in, och ryggvärken försvinner så småningom. Ibland kan dock ryggvärken övergå i smärta i ischiasnerven, som löper ut vid nedre delen av ländryggen.

En irriterad ischiasnerv ger upphov till en smärta som strålar ut över skinkan, ner längs benets baksida och ibland ända ut till tårna.

Också ischiasvärken brukar så småningom gå över, men kan hålla i sig i flera veckor och vara jobbig så länge den varar.


Operation

Om en diskbråckspatient får svårt att kissa, svårt att hålla avföring och känselbortfall i underlivet skall hon söka hjälp omedelbart. Symptomen tyder på att prolapsen buktar in i ryggmärgskanalen. Ett diskbråck som ger ovannämnda symtom skall opereras inom några timmar för att inte symptomen skall bli bestående.

Ett diskbråck som ger upphov till känselbortfall eller svaghet i benet eller foten skall också opereras.

Om patienten ännu efter 6 veckor har svår smärta som inte verkar lätta överväger man operation.

Vid operationen tar man ut diskusprolapsen och frigör nerven så att ingenting trycker på den.

Läs mera om när diskbråck ska opereras


Konservativ vård

De allra flesta diskbråcken ger inom några veckor med sig utan operation.

Under tiden kan man försöka lindra smärtan med värkmediciner.

Svår ischiasvärk kräver ibland sängläge, men diskbråcket blir inte sämre av att man rör på sig. Patienten brukar uppmanas att leva normalt, så långt värken tillåter. Situationer som förvärrar smärtan skall dock undvikas.

Fysikalisk vård, manipulation och liknande behandlingsmetoder brukar inte rekommenderas.

De allra flesta diskbråckspatienter blir helt återställda. Ibland kan diskbråcket dock återkomma. För att undvika diskbråck är det viktigt att hålla rygg- och magmusklerna i så gott skick som möjligt, så att de kan hjälpa till att stöda ryggen. Tunga lyft som belastar ryggen på fel sätt skall undvikas och allmänkonditionen hållas god.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa