Hoppa till huvudinnehåll

Diskbråck

Diskbråck
Diskbråck Bild: Svenska YLE / Miiku Lehtelä ryggrad

Ett diskbråck kan ge sig till känna en liten tid och sedan snällt torka in eller dra sig tillbaka. Men den kan också besluta sig för att ställa till ordentligt med besvär.

Diskbråck i nacken | Diskbråck i ländryggen | Operation | Konservativ vård

Friska diskar

Mellan kotorna (vertebra, plur. vertebrae) i ryggraden finns elastiska broskskivor, dvs. diskar (mellankotsskivor, på latin discus intervertebralis, plur. disci intervertebrales). Diskarna fungerar som stötdämpare i ryggraden.

Diskarna är uppbyggda av trådigt brosk, som omsluter en kärna av en geléaktig massa. En frisk disk är elastisk och böjlig och ger efter när vi rör oss.

Om disken inte är frisk

Broskhöljet som omger disken kan bli slitet eller torka ut. Vid påfrestningar på ryggraden kan då den mjuka massan i diskens kärna pressas ut (prolabera) genom en försvagning i det fasta höljet. Prolapsen (diskbråcket) kan bukta in i ryggmärgen (spinalkanalen) eller trycka på en nervrot där nerven lämnar ryggmärgen.

Prolapsen kan förorsaka värk och andra neurologiska symptom, som förlamningar eller känselbortfall. Vilka symptomen är och var de känns beror på var prolapsen sitter och vilka nerver den trycker på.

Diskbråck är vanligast hos personer under 50 år.

Alla diskbråck ger inte symptom.

Hur ställs diagnosen?

En läkare kan med hjälp av en klinisk undersökning gissa sig till i vilket kotmellanrum diskbråcket eller – bråcken sitter.

Med en vanlig röntgenbild kan man se om det finns sneda kotor, slitage eller broskbildningar, som kan vara bidragande orsaker till diskbråcket. För att kunna se själva prolapsen måste en magnetundersökning göras. En radiologisk bild säger dock ingenting om hur ont patienten har.

Diskbråck uppkommer i de mest rörliga delarna av vår ryggrad, dvs. i nacken och framför allt i ländryggen.


Diskbråck i nacken

Ett diskbråck mellan halskotorna förorsakar ofta smärta i nacken. Smärtan kan stråla ner i armen och ut mot ett eller flera fingrar. Domningar och känselbortfall kan förekomma. Hostningar, skakningar och ansträngning förvärrar smärtan. Patienten håller ofta nacken i en onormal ställning för att lindra värken.

Diskbråck i nacken sköts oftast med värkmedicin och en stödkrage som ger stöd åt den trötta nacken. Ibland måste prolapsen opereras.


Diskbråck i ländryggen

Ett diskbråck i ländryggen ger sig oftast först till känna som lokal smärta. Smärtan kan uppkomma plötsligt eller utvecklas gradvis under en längre tid.

Smärta i ischiasnerven
Smärta i ischiasnerven Smärta i ischiasnerven Bild: Svenska YLE / Miiku Lehtelä ischias
En läkare kan på basen av kliniska undersökningar avgöra var i ryggen prolapsen eller prolapserna sitter. Om t.ex. patienten känner smärta som strålar ut från ryggen och ner i benet då hon ligger på rygg och benet lyfts rakt upp (Lasegues test) tyder det på en irritation vid femte ländryggskotan (L5) eller första korsbenskotan (S1), vilka är de ställen som oftast ger upphov till ischiassmärta. Liknande test finns för att hitta prolapser i andra kotmellanrum.

Före en eventuell operation görs en magnetundersökning för att med säkerhet se var prolapsen befinner sig och hur ryggen i övrigt mår.

De allra flesta diskbråck går om av sig själva, genom att bråcket drar sig tillbaka eller torkar in, och ryggvärken försvinner så småningom. Ibland kan dock ryggvärken övergå i smärta i ischiasnerven, som löper ut vid nedre delen av ländryggen.

En irriterad ischiasnerv ger upphov till en smärta som strålar ut över skinkan, ner längs benets baksida och ibland ända ut till tårna.

Också ischiasvärken brukar så småningom gå över, men kan hålla i sig i flera veckor och vara jobbig så länge den varar.


Operation

Om en diskbråckspatient får svårt att kissa, svårt att hålla avföring och känselbortfall i underlivet skall hon söka hjälp omedelbart. Symptomen tyder på att prolapsen buktar in i ryggmärgskanalen. Ett diskbråck som ger ovannämnda symtom skall opereras inom några timmar för att inte symptomen skall bli bestående.

Ett diskbråck som ger upphov till känselbortfall eller svaghet i benet eller foten skall också opereras.

Om patienten ännu efter 6 veckor har svår smärta som inte verkar lätta överväger man operation.

Vid operationen tar man ut diskusprolapsen och frigör nerven så att ingenting trycker på den.

Läs mera om när diskbråck ska opereras


Konservativ vård

De allra flesta diskbråcken ger inom några veckor med sig utan operation.

Under tiden kan man försöka lindra smärtan med värkmediciner.

Svår ischiasvärk kräver ibland sängläge, men diskbråcket blir inte sämre av att man rör på sig. Patienten brukar uppmanas att leva normalt, så långt värken tillåter. Situationer som förvärrar smärtan skall dock undvikas.

Fysikalisk vård, manipulation och liknande behandlingsmetoder brukar inte rekommenderas.

De allra flesta diskbråckspatienter blir helt återställda. Ibland kan diskbråcket dock återkomma. För att undvika diskbråck är det viktigt att hålla rygg- och magmusklerna i så gott skick som möjligt, så att de kan hjälpa till att stöda ryggen. Tunga lyft som belastar ryggen på fel sätt skall undvikas och allmänkonditionen hållas god.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa