Hoppa till huvudinnehåll

Furuhjelms på Hongola gård

Peter Berndtson har gjort en fascinerande dokumentär om Hongola gård. Och om mor och dotter Furuhjelm som styr och ställer där. Mor Helena i köket och dottern Christine på resten av gården.

Informationsruta

Hongola gård har varit viktig för många personer inom litteraturen, bl.a. Runar Schildt och Sirkka Turkka har jobbat där. Väinö Linna är född på Hongola gård, hans far var slaktare där. Linna flyttade senare till Tammerfors. Hongola gård har tillsammans med Laukko gård inspirerat Linna till beskrivningen av gården i Här under polstjärnan.

Hongola gård ligger i Urjala, 60 km från Tammerfors. Det är ett säteri från 1600-talet. Släkten Furuhjelm har funnits i elva generationer på Hongola gård.

Huvudbyggnaden på Hongola byggdes 1735, och förnyades 1820-30 och 1902. Men 1972 brann hela byggnaden ner, tillsammans med alla porträtt av släkten. Det var en stor sorg för Christine Furuhjelm. Dessutom dog hennes hund. Sedan dess har hon alltid minst fyra hundar.

Christina Furuhjelm, 1989
Christina Furuhjelm (1989) Christina Furuhjelm, 1989 Bild: Yle videostill christina furuhjelm

Christine Furuhjelm har målat nya porträtt av gamla fotografier som nu pryder salen.

Den nuvarande huvudbyggnaden "Fåfängan" byggdes 1830 som gäststuga till ett silverbröllop. Huset renoverades 1912 enligt arkitekt Stenius ritningar och var fram till 1972 arbetarbostad.

När huvudbyggnaden brann ner byggde man en ny arbetarbostad ochb byggde om Fåfängan till ny huvudbyggnad. Gården har också en stenladugård från 1815. Den engelska parken på Hongola planerades 1878 av trädgårdsmästare Gauff.

Christine Furuhjelm köpte Hongola gård av sin far 1974. Fadern dog 1975. Gårdar dör ut sorgligt mycket, påpekar Christine, men Hongola fungerar ännu som ett eget samhälle, med butik, egen veterinär. 1989 har gården 4 000 hektar och 400 åkrar. Dessutom har man djurproduktion med grisar, kor och hästar.

Det är ett privilegium att få bo på en så stor, fin och gammal gård, säger Christine Furuhjelm. Men det är vansinnigt svårt att hålla ihop ett så stort ställe. Varje dag sliter Christine i svinfarmen och ladugården. Spannmålsproduktion lönar sig inte. I stället är det grisarna och korna som står för produktionen. På gården jobbar 20 personer. Men det är också svårt att få det att gå ihop med skog- och husdjursproduktion.

Christine Furuhjelm drabbades av en hjärnblödning och förlorade talförmågan som hon nu tränar upp igen. Som hobby kör Christine Furuhjelm fyrspann, rider och målar tavlor. Hon älskar att måla djur, i synnerhet hästar. Hästar är det vackraste hon vet. Christine började med hästar på 1960-talet.

Djuren är för Christine de allra viktigaste. Inne i huset rör sig fyra hundar, en anka och en tupp som Christines bästa vänner.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet