Hoppa till huvudinnehåll

Finlands första kvinnliga präster

De första kvinnliga prästerna i Finland vigdes söndagen den 6 mars 1988. Kvinnoprästerna stötte på mycket motstånd.

Man hade gått en lång väg för att få igenom ett godkännande av att kvinnor skulle få utöva prästämbetet. I de övriga nordiska länderna hade man haft kvinnliga präster redan länge. I Danmark sedan 1948, Sverige 1960, Norge 1961 och Island 1975. Finlands evangeliska kyrka röstade om kvinnliga präster redan 1963, med det var först 1986 som förslaget fick de 3/4 av rösterna som krävdes.

Söndagen den 6 mars 1988 prästvigdes 94 kvinnor. Biskop Erik Vikström förrättar prästvigningen av de svenskspråkiga kvinnliga prästerna i Borgå domkyrka. I nyhetsinslaget beger vi oss till Borgå domkyrka.

Fem år tidigare, 1983, hade tanken på kvinnliga präster stött på våldsamt motstånd. Veckans puls frågar varför kvinnliga präster väcker ett sånt hat. Prästen Henrik Perret och teol.stud. Johan Eklöf påstår att man inte vill förneka kvinnorna i församlingen, men de bör göra andra tjänster. Den svenska prästen Gunhild Wertmann menar att det är svårt att skilja på motstånd mot kvinnliga präster och kvinnoförakt.

Ingmar Lindqvist presenterar prästvigningen som en historisk händelse, med historiens vingslag, och vi ser också hela gudstjänsten från Borgå domkyrka.

De kvinnliga prästerna har ännu motståndare. I vissa församlingar har stridigheter uppstått bland personer som inte velat förätta gudsstjänst eller ens arbeta med kvinnliga präster. Men andra har ändrat åsikt och accepterat kvinnopräster.

Religion och livsåskådning

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet