Hoppa till huvudinnehåll

Basedows sjukdom

En förstorad sköldkörtel behöver ibland undersökas med ultraljud
En förstorad sköldkörtel behöver ibland undersökas med ultraljud Bild: ©iStockphoto.com/zilli hals

Basedows sjukdom, eller Graves sjukdom som den också kallas, är en autoimmun sjukdom där antikroppar i blodet får sköldkörteln att växa och producera förhöjda halter av sköldkörtelhormon.

Symptomen vid Basedows sjukdom är hypertyreos (sköldkörtelöverfunktion), struma (förstorad sköldkörtel) och ögonsymptom.

Basedows sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män och de flesta som insjuknar är i 30–40-årsåldern.

Symptom

Hypertyreos (sköldkörtelöverfunktion)

De förhöjda nivåerna av sköldkörtelhormoner ökar ämnesomsättningen och får hela kroppen att gå på övervarv. Symptomen kan bl.a. vara trötthet, muskelsvaghet, snabb puls och rytmstörningar (bl.a. förmaksflimmer), darrningar, svettningar och nedsatt värmetolerans, viktnedgång, ökad aptit, diarré, ökad törst och urinering, rastlöshet och svårigheter med koncentrationen.

Struma

Sköldkörteln växer, vilket kan ses som en utbuktning på framsidan av halsen. Sköldkörteln kan också trycka inåt mot luftstrupen och matstrupen. Patienten kan känna obehag i halsen och ha svårt att svälja. Heshet kan förekomma.

Ögonsymptom

Vid Basedows sjukdom blir vävnaden bakom ögonen inflammerad och svullen och trycker ögonen utåt. Ögonen kan bli irriterade och ljuskänsliga och tårflödet kan öka. Så småningom utvecklas det karakteristiska utseendet med utstående ögon (exoftalmus). Dubbelseende eller andra synrubbningar kan förekomma.

Diagnos

Vid misstanke om hypertyreos mäts blodets halter av TSH (tyreoideastimulerande hormon) och T4 (thyroxin). Thyroxin är ett av de hormoner som sköldkörteln producerar. TSH är det hormon som hypofysen producerar för att stimulera sköldkörteln att producera sina hormoner.

Om sköldkörteln på egen hand, som vid Basedows sjukdom, börjar producera för mycket thyroxin försöker hypofysen bromsa sköldkörtelns arbete genom att producera mindre mängder TSH.

Vid hypertyreos är nästan alltid TSH under gränsvärdena och T4 förhöjt.

Om T4 är normalt, men patienten har symptom på hypertyreos lönar det sig att kontrollera också T3 (trijodtyronin), som är det andra hormonet som sköldkörteln producerar.

Ibland kan en förstorad sköldkörtel behöva undersökas med ultraljud och eventuell finnålsbiopsi.

Behandling

Innan sköldkörtelvärdena har normaliserats behöver de flesta patienter betablockerare (t.ex. propranolol), som lugnar ner hjärtat och minskar risken för rytmstörningar.

För själva sjukdomen finns tre alternativa behandlingsformer. Vilket alternativ man väljer beror bl.a. på patientens ålder och symptom.

Tyreostatika

Tyreostater, t.ex. Tyrazol (karbimazol), är mediciner som bromsar sköldkörtelns produktion av hormoner. Medicinen är förstahandsval för gravida kvinnor, barn, patienter med ögonsymptom och patienter vars sköldkörtel inte är förstorad.

Vid behandling med tyreostatika ses ofta en liten minskning av antalet vita blodkroppar. Hos ca 0,5 procent av patienterna förorsakar medicinen en plötslig och drastisk minskning av mängden vita blodkroppar. Denna s.k. agranulocytos är en allvarlig biverkning, vars första symptom ofta är infektionssymptom som halsont och feber. Om man tar medicinen och får halsont eller feber ska man genast uppsöka läkare.

Medicineringen pågår i allmänhet mellan 18 och 24 månader. Under behandlingens gång tas med ett par månaders mellanrum blodprov för att följa med halterna av vita blodkroppar, THS och T4.

Efter att medicineringen upphört kommer Basedows sjukdom tillbaka hos ca hälften av patienterna.

Radiojod

De flesta patienter med hypertyreos behandlas med radiojod. Vid behandlingen får patienten svälja en kapsel innehållande radioaktiv jod. Joden samlas i sköldkörteln och förstör sköldkörtelceller så att hormonproduktionen minskar. Radiojod får inte ges åt barn, gravida eller patienter med allvarliga ögonsymptom.

Före radiojodbehandlingen ges ofta en kort kur tyreostatika för att dämpa överfunktionen.

Den radioaktiva joden försvinner ur kroppen på ett par veckor. Den första veckan efter behandlingen ska man undvika nära kontakt med barn och gravida kvinnor.

Hos över hälften av patienterna förorsakar radiojodbehandlingen en bestående hypotyreos (sköldkörtelunderfunktion), som kräver thyroxinmedicinering.

Radiojodbehandling ökar inte risken för sköldkörtelcancer.

Operation

Om sköldkörteln är mycket förstorad, trycker på matstrupen eller luftstrupen eller om man misstänker en sköldkörtelcancer väljer man att operera den.

Före operationen får patienten ta tyreostatika under ett par månader.

Vid operationen tas ofta hela sköldkörteln bort. Patienten får efter det ta ersättande thyroxinmedicin resten av livet.

Vid operationen finns en liten risk att de nerver som innerverar stämbanden skadas så att stämbanden förlamas. Också bisköldkörtlarna kan skadas med underfunktion som följd så att patienten behöver ersättande medicinering.

Behandling av ögonsymptom

Ögonsymptom vid Basedows sjukdom kräver alltid specialistvård. Svullnader bakom ögonen sköts med kortison eller strålbehandling. I svåra fall kan trycket minskas genom en operation.

Herrarna Basedow, Graves och Sayyid Ismail al-Jurjani

Basedows sjukdom har fått sitt namn efter den tyske läkaren Karl von Basedow. Hans första text om ämnet publicerades 1840 och behandlade mekanismen bakom exoftalmus. Senare skrev han flera ingående artiklar om de olika symptom som sjukdomen uppvisar.

Redan 1835 hade dock irländaren Robert Graves beskrivit en patient som hade utstående ögon, hjärtklappning och struma, vilket är orsaken till att också han ibland haft äran att få sjukdomen uppkallad efter sig.

Varken Graves eller Basedow var dock först med att beskriva sjukdomen. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet fanns flera läkare som beskrev symptomen och som under korta tider också fick ge namn åt dem.

Den allra äldsta texten om den sjukdom vi i Finland numera kallar Basedows sjukdom skrevs på 1100-talet av den persiske hovläkaren Sayyid Ismail al-Jurjani, som i sitt stora medicinska uppslagsverk beskrev den samtida förekomsten av exoftalmus och struma.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa