Hoppa till huvudinnehåll

Gallreflux

En äldre man, som i ungdomen fått gallblåsan bortopererad, får några gånger i månaden häftiga magsmärtor, som han beskriver som brännande. Smärtan strålar ibland upp i bröstet. En gastroskopiundersökning för ett par år sedan visade ett diafragmabråck, men ingenting annat avvikande. Han har fått utskrivet flera olika syrablockerande mediciner, vilka dock inte haft någon som helst inverkan på smärtan.

Gastroenterologen svarar:

Om de syrablockerande medicinerna inte hjälper mot smärtan handlar det med största sannolikhet inte om en vanlig halsbränna. Syrablockerande mediciner tar effektivt bort saltsyreproduktionen i magsäcken och också ifall diafragmabråcket tillåter en reflux (att magsäcksinnehåll åker in i matstrupen) borde den efter behandlingen inte förorsaka smärtor.

Troligare är att patienten lider av gallreflux.

Hos en person som har sin gallblåsa kvar samlas gallan i gallblåsan och töms ut i tolvfingertarmen (duodenum, första delen av tunntarmen) när den behövs för att spjälka maten, dvs. efter måltider. Efter måltider är tarmrörelserna (peristaltiken) livliga och ser till att gallan och maten förs åt rätt håll, dvs. längs tunntarmen mot tjocktarmen.

Om gallblåsan har blivit bortopererad rinner gallan från levern till tolvfingertarmen i en jämn ström, oberoende av om patienten nyss har ätit eller inte och också under tider på dygnet då tarmperistaltiken är lugnare. Ibland blir gallan därför liggande i tolvfingertarmen och kan rinna åt fel håll, dvs. upp i magsäcken.

Gallsyran irriterar magsäckens slemhinna och ger upphov till en gastrit (magkatarr).

Gallreflux är vanligast hos patienter som fått gallblåsan bortopererad, men ses då och då också hos personer som har sin gallblåsa kvar.

Om patienten, liksom frågeställanden, dessutom har ett diafragmabråck eller övre magmunnen av andra orsaker inte håller tätt kan gallan komma upp i matstrupen. Gallan irriterar matstrupens slemhinna och förorsakar en esofagit (inflammerad matstrupe), liknande den som magsäckens saltsyra ger upphov till vid en vanlig reflux.

Syrablockerande mediciner biter inte på gallsyran.

Frågeställaren borde i vilket fall som helst genomgå en ny gastroskopiundersökning för att få veta hur magsäcken och matstrupen mår.

I en gastroskopiundersökning kan läkaren se om galla sipprar in i magsäcken. Ibland krävs lite tålamod och kanske en erfaren endoskopist innan gallrefluxen kan diagnostiseras, eftersom galla ofta pressas in i magsäcken till följd av de kräkreflexer som de flesta patienter får av gastroskopet.

En röd och irriterad magsäcksslemhinna stöder diagnosen gallreflux. Läkarna brukar tala om ett rödgrönt syndrom, där den irriterade magsäcksslemhinnan står för det röda och den gröngula gallan för det gröna.

Det finns mediciner (metoklopramid), om också inte speciellt effektiva, som kan provas vid gallreflux. Om symptomen blir mycket svåra kan en operation göras, vid vilken tunntarmen kopplas om så att gallan inte kan komma in i magsäcken. Operationen kallas Roux-en-y, efter den kirurg som uppfann metoden och efter det y som tarmarna bildar efter operationen.

Roux-en-y (som också utförs vid vissa tumörsjukdomar) är en stor operation som vid gallreflux bara görs om patienten har svåra symptom och man är helt säker på diagnosen.

En tredje möjlighet är att patientens symptom inte alls kommer från matsmältningskanalen utan från hjärtat. Om smärtorna kommer vid ansträngning kunde det vara skäl att kontrollera kranskärlen.

Refluxsymptom brukar förvärras om patienten böjer sig ner eller lyfter någonting tungt och kommer ofta på natten, då magsäcksinnehållet lättare rinner in i matstrupen. En höjning av sängens huvudända eller en extra dyna kan hjälpa om besvären är svåra nattetid.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa