Hoppa till huvudinnehåll

Den farliga reklamen

De etiska aspekterna i reklam har diskuterats länge. Framförallt barn och ungdomar kan lätt påverkas av reklam då de saknar förmåga att reflektera över innehållet. Så var det också på 1970-talet.

Reklam har funnits i olika former sedan tidernas begynnelse. Reklamens syfte är att skapa och sprida information som i första hand strävar efter att ändra på människornas konsumtionsbeteende. I dessa reklamkritiska program från 1970 går man till botten med den farliga reklamen.

Ulla Gyllenberg diskuterar med ungdomar om reklam och om vilka löften reklamen ger och håller. Ungdomarna vet att reklamen överdriver och ljuger, men man påverkas ändå. Vad kamraterna säger har dock också stor betydelse.

Det är bara hemskt vackra och halvnakna människor i dyra simppare

Några reklamkritiska ungdomar har fått analyser reklamer ordentligt. Som att "tvål löddrar rikligare och fortare, rikligare och fortare än vadå?" och "Man är hemskt ful och luktar illa före man har använt den varan".

I Ywe Jalanders Ugglans sång, vakna konsument får vi höra bland annat vad en liten pojke, Marek, och hans föräldrar anser om reklam. Barn uppfattar inte reklam som reklam, utan som något skojigt som händer, barn förstår inte avsikten bakom det hela, säger Mareks mamma och pappa.

”Barn reflekterar inte alls över reklamen utan de hör bara ett varunamn som kommer gång efter gång”
.

Vi får också höra vad en reklamövervakare har att säga. Vissa reklamer får inte visas i samband med barnprogram, sådana är till exempel läkemedels- och tobaksreklamer. ”Men man kan förstås fråga sig vad ett barnprogram egentligen är”, fortsätter han.

I Finland har reglerna för reklam blivit striktare under åren. Nuförtiden får man till exempel inte göra reklam för tobaksvaror eller starka alkoholdrycker. De flesta finländare utsätts ändå för någon form av reklam dagligen. Man kan göra både medvetna och omedvetna beslut till exempel då man väljer sitt tvättmedel.

Och hur är det att vara reklammakare? Lyssna på vad Ole Stoltzberg har att berätta.

Text: Tommi Lahtinen/Ida Fellman

Samhälle

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Mayday Estonia – den sista timmen

    En tidslinje över det som skedde då M/S Estonia sjönk 1994.

    Det blåser friskt då M/S Estonia avgår från Tallinn mot Stockholm klockan 19.15 den 27 september 1994. Hon är en kvart försenad och har 989 personer ombord. Passagerarna ser fram emot god mat, drinkar och dans. Ingen av dem vet att endast 137 ska komma i land igen.

Nyligen publicerat - Arkivet