Hoppa till huvudinnehåll

Kvistiga frågor på 1980-talet

Bästa lyssnare! Gustaf Laurent svarade på radiolyssnarnas frågor ända in på 1980-talet. Men det finns frågor och brev som inte ens Laurent kan besvara. I dessa program tar han tag i kvistiga juridiska frågor.

En ytterst kvistig fråga gäller dagpenning under sjukdomstiden. Lagarna är ibland skrivna på ett sätt som ingen vanlig människa kan begripa. Laurent läser ett rysligt exempel för att visa att han inte har överdrivit. Utsikterna att få högre dagpenning är små för brevskrivaren, så Laurent menar att det är bättre att låta saken vara.

"En anonym i Åboland" har skrivit fyra långa brev, det sista på upp till 24 sidor. Laurent säger att om det lättar frun att skriva så kan hon skriva på, men Gustaf Laurent kan inte svara på de mängder av frågor hon ställer. Han upprepar dock att hon inget har att göra med dödsboet efter sin svärmor, men att mannen verkar försumma att bidra till familjens underhåll. Laurent ber frun ta kontakt med en rättshjälpsbyrå.

Det sista svaret Gustaf Laurent ger på alla brev hon skrivit, och kanske kommit att skriva, är att hon bör låta sin son sköta sig själv. Laurent påpekar att han inte är familjeterapeut, men tycker ändå det är rimligt att en man på 26 år får leva sitt eget liv, utan att morsan lägger sin välmenande näsa i blöt.

"Ingen jurist" undrar hur ett arv fördelas på två syskon och åtta syskonbarn då inget testamente finns. Den sista frågan gäller rå och råsten som flyttas. Det är inte enbart ett ofog, utan ett brott, säger Laurent.

"Arbetare i småstad" vill veta om stamledningar och kommunalt vatten. "Vattenproblem" har problem med varmvattenavgifter i en lägenhet hon inte bor i.

"Irriterade grannar" undrar vad man bör göra med hundar som skäller och ylar i ett. Vad bör man göra? Laurent påpekar att det enda man kan göra är att tala med grannarna.

I det sista klippet talar Gustaf Laurent om lagen om förmyndarskap och umgängesrätt med barn.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet