Hoppa till huvudinnehåll

När storskarven kom till Finland

Storskarven började häcka i Finland i mitten på 1990-talet och stammen har ökat kraftigt år efter år. Skarvarna ställer till med en hel del problem och många anser att stammen borde minskas ordentligt.

Här får vi följa med några klipp om storskarven i Finland. Vi får höra allmänt om storskarven, åsikter om den, debatt kring den och till och med hur man tillreder god mat av den.

I Finland stötte man på den första häckande storskarven i Ekenäs skärgård 1996. Tio år senare kunde man träffa på skarven längs hela den finska kusten.

En vuxen storskarv äter omkring ett halvt kilo fisk om dagen. Till en stor del är det så kallad skräpfisk men också öring, sik, gös, ål och abborre.

På grund av den stora fiskkonsumtionen vill många fiskare minska skarvstammen.

Skarvarna orsakar också problem på de områden där de häckar. Växtligheten blir ofta mer eller mindre förstörd. Också lukten av fåglarna lär vara stark och sitta kvar i näsan en god stund.

I Finland har skarven bara en naturlig fiende – havsörnen. Därför har skarvstammen ökat snabbt. Sedan mitten av 1990-talet har det diskuteras ifall man borde göra något åt saken.

Men trots att skarvarna har bara en naturlig fiende har de inte alltid lätt. Under åren har människor bland annat förstört skarvbon för att slippa fåglarna.

2009 tilläts skarvjakt på Åland för jägare som sökt tillstånd. 2010 började också prickning av skarvägg på vissa områden i skärgårdshavet för att kontrollera ökningen.

Informationsruta

Storskarven heter Phalacrocorax carbo på latin. En vuxen fågel blir 80-95 centimeter lång och har ett vingspann på 130-160 centimeter. En vuxen storskarv väger ungefär 2,5 kilo.

Text: Tommi Lahtinen

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

Nyligen publicerat - Arkivet