Hoppa till huvudinnehåll

Från apartheid till demokrati?

I början av 1990-talet gick Sydafrika från apartheid till demokratiska val. Men vägen dit var snårig.

Då avkoloniseringen i Afrika gick framåt blev Sydafrika, med sin strikta apartheidpolitik, isolerat. P.W. Botha, som blev president i Sydafrika 1984, utlovade reformer inom apartheid.

Reformerna innebar att de färgade och indierna fick rösträtt. Man skapade ett parlament för vita, färgade och indier. Missnöjet blev stort bland de svarta och även bland många vita.

Samtidigt försämrades landets ekonomi. Våldsamheterna och oron spred sig i hela landet och de svarta bostadsområdena bevakades av militären. Sydafrika höll på att närma sig ett totalt kaos och inbördeskrig. Regeringen styrde och censurerade nyheterna som sändes och tystade ner oppositionsledare. Tortyr och misshandel blev allt vanligare i fängelserna.

F.W. de Klerk blev president år 1989. Han inledde då direkta och officiella förhandlingar med Nelson Mandela och ANC i syfte att avveckla och avsluta apartheidpolitiken och införa majoritetsstyre. Förhandlingarna mellan regeringen och ANC ledde till att man beslutade om grunderna för ett nytt och demokratiskt Sydafrika.

1992 utlyste president de Klerk en folkomröstning om reformerna bland de vita; i omröstningen sade 68 % ja till fortsatta reformer.
Vid de första demokratiska valen 1994 vann ANC majoritet med omkring 62 % av rösterna. Och Nelson Mandela blev president, efter nästan 30 år i fängelse.

Här får vi se klipp från övergångsskedet i Sydafrika 1989-1994. Från 1980-talet hör vi intervjuer med medlemmar i ANC, zulupartiet Inkatha och i Black Sash. ANC-medlemmen Lindiwi Mabuze säger att det värsta helvetet som finns är apartheid.

Guldet är Sydafrikas största exportvara. Under apartheidtiden var de flesta som jobbade i guldgruvorna svart. Kristian Ulfstedt besöker en guldgruva i Buffelstown och intervjuar Joseph Masiu som jobbat i guldgruvan i hela sitt vuxna liv. När Joseph kom till gruvan var han analfabet, men nu efter apartheid klarar han sig bra och är förman för sin grupp.

Men problemen är inte över trots att apartheidsystemet har upphört, fattigdom, kåkstäder och djupa klyftor mellan fattiga och rika består. I det sista klippet besöker vi Billy Mofoekeng och Jacob Mngomezulu som tvångsförflyttades och vars hus jämnades till marken. Nu bor de i en kåkstad.

Text: Ida Fellman

FN:s bilder från ett Sydafrika med Apartheid

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet