Hoppa till huvudinnehåll

Latte Igelkott och vattenstenen

Följ med till Hemskogens underbara värld, befolkad av listiga och snälla djur; Latte Igelkott, Ekorren Tjum och många andra. Radioteatern har satt upp Latte Igelkott och vattenstenen, som baserar sig på Sebastian Lybecks bok.

Informationsruta

Latte Igelkott - Robert Enckell. Ekorren Tjum/Häxan - Hellen Willberg. Berättaren - Leif Wager. Korpen Raab - Gustav Wiklund, Vargkungen Glufus - Niklas Häggblom. Vargar - Bent Blomqvist, Max Bremer, Björn B. Lindström och Johan Storgård, Skatan Fjodor - Matts Stenlund. Älgen Kroke - Niklas Häggblom. Björnkungen Bantur - Johan Storgård, Lokungen Tibur - Joachim Wigelius. Snälla djur av olika slag och vargar, lodjur, björnar: Bent Blomqvist, Max Bremer, Niklas Häggblom, Johan Storgård, Björn B. Lindström, Joachim Wigelius och Hellen Willberg.

Hemskogen, där Latte Igelkott bor, håller på att torka ut. Latte Igelkott oroar sig, men korpen Raab berättar att högt i Nordskogen i björnarnas rike finns en magisk vattensten. Men för att komma dit måste Latte ta sig genom lodjurens och vargarnas riken. Och om han lyckas ta sig dit, hur skall han då kunna röva bort vattenstenen från björnarnas borg?

Joachim Groth och Gunilla Hemming har dramatiserat Sebastian Lybecks text. Ljudmiljöerna är viktiga för radioteater. Peter Hägerstrand har komponerat underbar musik. Barn älskar karaktärerna, och historierna spännande.

Latte Igelkott och vattenstenen är den första barnboken Sebastian Lybeck skrev. Den kom ut 1956. Trots att boken är en fantasibok bygger den på långa resor som Lybeck gjorde då han sålde bilringar i mellersta och Norra Finland, säger Lybeck då han diskuterar med redaktör Majlis Qvickström. Han berättar också att han bor i norska Lofoten med sin familj, fiskar och lever lugnt.

Lybecks andra bok heter Latte igelkott reser till Egypten. Redaktör Majlis Qvickström frågar barnen Tage och Marianne vad de tycker om böckerna om Latte Igelkott. Tage tycker att Latte Igelkott och Vattenstenen är kuslig, medan Marianne tycker Latte Igelkott reser till Egypten är kusligare. Lybeck sjunger även en egen visa: Sången om Solekatten

Lybecks barnböcker hade internationell framgång, främst i Tyskland. Han var också politiskt aktiv, deltog i demonstrationer för fred, för strejkande gruvarbetare i Kiruna, mot kärnkraft, mot dammbygge i Alta och kärnkraftsavfall på Kynnefjäll.

Regissören och skådespelaren Marcus Groth, Joachim Groths bror, berättar om hörspelet Latte Igelkott reser till Baffricutt (Egypten). Egypten är det land där man får mest magsjukdomar. Latte, ekorren Tjum och bisamråtten Flurr skall leta efter lilla nyckelpigan Kirivi. Vi får höra några smakprov också på denna på radioteaterpjäs.

Sebastian Lybeck har själv sagt att hans högsta önskan är att Latte Igelkotts kamp för att rädda Hemskogen från Dödlig Torka får barn och vuxna att tänka över vad vattnet betyder för allt liv. Med andra ord tänka på klimatet, vill man sen gå ett steg vidare, kan man kanske se Vattnet som Dikten.

Text: Ida Fellman

Barn och unga

Drama i tv och radio

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet