Hoppa till huvudinnehåll

Sydafrika och röster om apartheid

För vita medelklassmänniskor i Sydafrika 1964 passar apartheid utmärkt för då är samhället snyggt och tryggt. De finlandssvenskar som bor i Johannesburg vill inte sitta på samma parkbänk som svarta, "för svartingarna är åtminstone ett halvt sekel efter de vita, fysiskt och psykiskt".

Informationsruta

Apartheid infördes formellt och juridiskt i Sydafrika den 7 juli 1950. Regeringen klassificerade personer i följande grupper: Vita (White), huvudsakligen afrikaans- och engelskspråkiga vita, Svarta (Black), främst Zulu och Xhosa, Asiater (Asian), främst indier, "Färgade" ("Coloured"), personer av blandad härkomst. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

FN:s internationella dag mot rasism firas den 21 mars till minne av Sharpvillemassakern

Ordet apartheid kommer från afrikaans och betyder avskildhet, åtskillnad. Apartheid skulle garantera de vita befolkningsgrupperna, och i synnerhet afrikaanernas rättigheter.

Apartheid är en benämning både på den rasåtskillnadspolitik och på det samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1990-talets början. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

Marcus Ölander säger att "de svarta är de vitas fiender på grund av sitt antal, de vita på grund av sin makt."

Endast de vita hade rösträtt. De svarta fick i stället medborgarskap i s.k. homelands eller bantustans, mindre territorier som den sydafrikanska regeringen gav viss autonomi. Under 1960- och 70-talen fanns endast en ledamot i det sydafrikanska parlamentet som officiellt tog avstånd från rasåtskillnadspolitiken.

Apartheidpolitiken gick också ut på segregation mellan vita och svarta. Segregationen berörde allt från parkeringsplatser och parkbänkar till arbetsplatser och sjukhus. Den som bröt mot segregationslagarna kunde få hårda straff, oavsett ras.

Redaktör Marcus Ölander påpekar att avskyn för apartheid märks utanför landet. Men innanför landet är åsikterna kluvna. I Sydafrika är levnadsstandarden hög för de vita. Leny och Albert Floren representerar ett vanligt vitt par som tycker att apartheidsystemet är bra. ”Man ser ju att de svarta intellektuellt står oss mycket lägre”.

Leny och Albert Floren tycker dock att man nog kan tillåta svarta och vita i samma buss, parkbänk. Men Eva Katz menar att hon nog kan gå till samma postlucka, men absolut inte sitta på samma parkbänk "för då blir man ju rånad". Eva Katz anser att den svarta befolkningen är ett halvt sekel efter den vita, både fysiskt och psykiskt.

Men vi får också höra apartheidkritiska röster från Sydafrika.Marcus Ölander intervjuar nobelpristagare Albert Luthuli, författaren Nadine Gordimer och ANC-ledare. De flesta intervjuer med apartheidkritiska och svarta personer är inspelade i bilar, för att garantera personernas säkerhet.

För de svarta är levnadsstandarden inte hög. Barnadödligheten är 60 % och av de överlevande barnen är mer än 60 % undernärda. Ingen gillar systemet med bantustater. De segregerar ännu mera, eftersom separering innebär förtryck.

Sharpevillemassakern 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och börja fördöma den. Det innebar också att de svarta började göra uppror mot systemet. Finlands utrikesminister Ahti Karjalainens kommenterar Sharpville och apartheidsystemet. Emil Appolus har själv sett massmordet i Sharpville i Syd-Afrika och intervjuas av Pär Stenbäck.

FN:s bilder från ett Sydafrika med apartheid

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet