Hoppa till huvudinnehåll

Sydafrika och röster om apartheid

För vita medelklassmänniskor i Sydafrika 1964 passar apartheid utmärkt för då är samhället snyggt och tryggt. De finlandssvenskar som bor i Johannesburg vill inte sitta på samma parkbänk som svarta, "för svartingarna är åtminstone ett halvt sekel efter de vita, fysiskt och psykiskt".

Informationsruta

Apartheid infördes formellt och juridiskt i Sydafrika den 7 juli 1950. Regeringen klassificerade personer i följande grupper: Vita (White), huvudsakligen afrikaans- och engelskspråkiga vita, Svarta (Black), främst Zulu och Xhosa, Asiater (Asian), främst indier, "Färgade" ("Coloured"), personer av blandad härkomst. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

FN:s internationella dag mot rasism firas den 21 mars till minne av Sharpvillemassakern

Ordet apartheid kommer från afrikaans och betyder avskildhet, åtskillnad. Apartheid skulle garantera de vita befolkningsgrupperna, och i synnerhet afrikaanernas rättigheter.

Apartheid är en benämning både på den rasåtskillnadspolitik och på det samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1990-talets början. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

Marcus Ölander säger att "de svarta är de vitas fiender på grund av sitt antal, de vita på grund av sin makt."

Endast de vita hade rösträtt. De svarta fick i stället medborgarskap i s.k. homelands eller bantustans, mindre territorier som den sydafrikanska regeringen gav viss autonomi. Under 1960- och 70-talen fanns endast en ledamot i det sydafrikanska parlamentet som officiellt tog avstånd från rasåtskillnadspolitiken.

Apartheidpolitiken gick också ut på segregation mellan vita och svarta. Segregationen berörde allt från parkeringsplatser och parkbänkar till arbetsplatser och sjukhus. Den som bröt mot segregationslagarna kunde få hårda straff, oavsett ras.

Redaktör Marcus Ölander påpekar att avskyn för apartheid märks utanför landet. Men innanför landet är åsikterna kluvna. I Sydafrika är levnadsstandarden hög för de vita. Leny och Albert Floren representerar ett vanligt vitt par som tycker att apartheidsystemet är bra. ”Man ser ju att de svarta intellektuellt står oss mycket lägre”.

Leny och Albert Floren tycker dock att man nog kan tillåta svarta och vita i samma buss, parkbänk. Men Eva Katz menar att hon nog kan gå till samma postlucka, men absolut inte sitta på samma parkbänk "för då blir man ju rånad". Eva Katz anser att den svarta befolkningen är ett halvt sekel efter den vita, både fysiskt och psykiskt.

Men vi får också höra apartheidkritiska röster från Sydafrika.Marcus Ölander intervjuar nobelpristagare Albert Luthuli, författaren Nadine Gordimer och ANC-ledare. De flesta intervjuer med apartheidkritiska och svarta personer är inspelade i bilar, för att garantera personernas säkerhet.

För de svarta är levnadsstandarden inte hög. Barnadödligheten är 60 % och av de överlevande barnen är mer än 60 % undernärda. Ingen gillar systemet med bantustater. De segregerar ännu mera, eftersom separering innebär förtryck.

Sharpevillemassakern 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och börja fördöma den. Det innebar också att de svarta började göra uppror mot systemet. Finlands utrikesminister Ahti Karjalainens kommenterar Sharpville och apartheidsystemet. Emil Appolus har själv sett massmordet i Sharpville i Syd-Afrika och intervjuas av Pär Stenbäck.

FN:s bilder från ett Sydafrika med apartheid

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Inte bara tomater i Närpes

    I Närpes lever och jobbar lyckliga människor

    I Nämpnäs i Närpes lever och jobbar två lyckliga människor, Lilian och Hans-Anders Lagerström. Floristen Lilian odlar och pysslar om tomater, bönor och blommor, och maken Hans-Anders sköter en exotisk fröhandel.

Nyligen publicerat - Arkivet