Hoppa till huvudinnehåll

Sydafrika och röster om apartheid

För vita medelklassmänniskor i Sydafrika 1964 passar apartheid utmärkt för då är samhället snyggt och tryggt. De finlandssvenskar som bor i Johannesburg vill inte sitta på samma parkbänk som svarta, "för svartingarna är åtminstone ett halvt sekel efter de vita, fysiskt och psykiskt".

Informationsruta

Apartheid infördes formellt och juridiskt i Sydafrika den 7 juli 1950. Regeringen klassificerade personer i följande grupper: Vita (White), huvudsakligen afrikaans- och engelskspråkiga vita, Svarta (Black), främst Zulu och Xhosa, Asiater (Asian), främst indier, "Färgade" ("Coloured"), personer av blandad härkomst. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

FN:s internationella dag mot rasism firas den 21 mars till minne av Sharpvillemassakern

Ordet apartheid kommer från afrikaans och betyder avskildhet, åtskillnad. Apartheid skulle garantera de vita befolkningsgrupperna, och i synnerhet afrikaanernas rättigheter.

Apartheid är en benämning både på den rasåtskillnadspolitik och på det samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1990-talets början. De vita utgjorde mot slutet av apartheidtiden endast 15 % av befolkningen.

Marcus Ölander säger att "de svarta är de vitas fiender på grund av sitt antal, de vita på grund av sin makt."

Endast de vita hade rösträtt. De svarta fick i stället medborgarskap i s.k. homelands eller bantustans, mindre territorier som den sydafrikanska regeringen gav viss autonomi. Under 1960- och 70-talen fanns endast en ledamot i det sydafrikanska parlamentet som officiellt tog avstånd från rasåtskillnadspolitiken.

Apartheidpolitiken gick också ut på segregation mellan vita och svarta. Segregationen berörde allt från parkeringsplatser och parkbänkar till arbetsplatser och sjukhus. Den som bröt mot segregationslagarna kunde få hårda straff, oavsett ras.

Redaktör Marcus Ölander påpekar att avskyn för apartheid märks utanför landet. Men innanför landet är åsikterna kluvna. I Sydafrika är levnadsstandarden hög för de vita. Leny och Albert Floren representerar ett vanligt vitt par som tycker att apartheidsystemet är bra. ”Man ser ju att de svarta intellektuellt står oss mycket lägre”.

Leny och Albert Floren tycker dock att man nog kan tillåta svarta och vita i samma buss, parkbänk. Men Eva Katz menar att hon nog kan gå till samma postlucka, men absolut inte sitta på samma parkbänk "för då blir man ju rånad". Eva Katz anser att den svarta befolkningen är ett halvt sekel efter den vita, både fysiskt och psykiskt.

Men vi får också höra apartheidkritiska röster från Sydafrika.Marcus Ölander intervjuar nobelpristagare Albert Luthuli, författaren Nadine Gordimer och ANC-ledare. De flesta intervjuer med apartheidkritiska och svarta personer är inspelade i bilar, för att garantera personernas säkerhet.

För de svarta är levnadsstandarden inte hög. Barnadödligheten är 60 % och av de överlevande barnen är mer än 60 % undernärda. Ingen gillar systemet med bantustater. De segregerar ännu mera, eftersom separering innebär förtryck.

Sharpevillemassakern 1960 gjorde att världen fick upp ögonen för apartheid och börja fördöma den. Det innebar också att de svarta började göra uppror mot systemet. Finlands utrikesminister Ahti Karjalainens kommenterar Sharpville och apartheidsystemet. Emil Appolus har själv sett massmordet i Sharpville i Syd-Afrika och intervjuas av Pär Stenbäck.

FN:s bilder från ett Sydafrika med apartheid

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet