Hoppa till huvudinnehåll

Perenner i Runsala

Aagot Jung och Arno Kasvi strövar omkring i den botaniska trädgården på ön Runsala utanför Åbo. De studerar perennernas spännande liv.

I den botaniska trädgården på Runsala finns över 5000 växter från olika delar av världen. En stor del av växterna är perenner. Perenner är fleråriga växter. Aagot Jung och Arno Kasvi undersöker i synnerhet de blommande perennerna. Arno Kasvi är överträdgårdsmästare och har hunnit omsätta många av de ideer han har samlat runt om i världen. Men Arno Kasvi och Aagot Jung vill inte tala om de allra vanligaste perennerna som akleja och lupin.

Först bekantar sig paret med växter av arten astilbe (spiraea). Kasvi påpekar att det är bra om man planterar bara hanblommor, för då sprider sig inte blommorna och blir ogräsaktigt. De vilda arterna, t.ex. en art från de sibiriska stäpperna, är lättare och inte så krävande.

Den kanadensiska flädern är inte en perenn, men blomman är vacker och ätbar. Och flädern beter sig som perennerna. Den får inga sjukdomar och blommar sent.

Dagliljorna, hemerocallis, hör nu till varje trädgård, menar Aagot Jung. Särskilt den brunröda Calisculba. Om man har flera arter kan man få blommor från midsommar till höst. Kasvi menar att man bör man ha tre-fyra arter minst.

Ett vitt älggräs från Japan är släkt med vårt vilda älggräs. Aagot Jung påpekar att man borde få den i varje sortiment, för den är otroligt vacker.

Ligulariorna är något av de mest tacksamma man kan ha i sin trädgård och de är ståtliga. Den trivs bra i skugga och blommar sent. Den gula ligularian är barn av Runsala när ligulariorna har parat sig härs och tvärs och finns inte någon annanstans.

Tigeröga (Coreopsis tinctoria) är en blomma Aagot Jung inte har sett tidigare, men Kasvi berättar att det är en gammal växt från mormorsmors tid som bör förvildas, nästan vanskötas. De tål inte modern gödsel och näring. Den bör stå torrt och soligt. Aagot i just i färd med att städa lite och knipsa bort en vissen blomma men Kasvi blir förskräckt. Så får man aldrig göra i en botanisk trädgård, för man bör samla in fröna.

En annan lättskött sak är vippslide (Polygonum cinerum/Aconogonon divaricatum) en art i familjen slideväxter från östra Ryssland, Mongoliet, Kina och Korea. Den tål frost och köld bättre än hetta. Den är släkt med bovete, är som en buske, men är som en perenn. Den får man inte röra, den bör stå länge på samma plats.

Spåtisteln (Carlina vulgaris/ carlinas occulis) är fascinerande då den reagerar för fukt. Kronbladen stänger sig före regn. Spåtisteln gör sig mycket bra som torr eternell.

— Är det här prästkragar, undrar Aagot Jung. Nej, det är olika sorters krissla, svarar Kasvi. Krisslorna är säkra perenner, som inte kräver mycket skötsel.

Kasvi och Jung undersöker en gammaldags kardborre. Den är så snygg, tycker Aagot. Kardborren har försvunnit en del i och med att boskapen inte sprider den längre, och den fastnar inte ens i moderna kläder. Småfåglar älskar kardborren och det är en idiotsäker perenn.

Ålandsroten på Runsala är otroligt praktfull. Jättebrudslöjan (Gypsophila autissima) är vacker trots att blommorna inte är stora och bulliga. Den passar bra i rabatter och gör nya skott hela tiden. Den är vacker som eternell.

Aagot Jung beundrar också stenpartiväxterna, som också är perenner. En clematis med små blommor, manchurisk buskclematis, en halvklättrande växt.

Kasvi och Jung avslutar med den vackra röda purpurklätten (Lychnis coronaria) som frösår sig hela tiden så att blomman beter sig som en perenn trots att de gamla blommorna dör bort.

Via fotografier får vi se andra perenner som inte just då blommar.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet