Hoppa till huvudinnehåll

Åderbråck – när ska de opereras?

Åderbråck är inte bara ett kosmetiskt problem
Åderbråck är inte bara ett kosmetiskt problem Bild: ©iStockphoto.com/DIGIcal fot,radiodoktorn,webbdoktorn,åderbråck

Varför ska åderbråck opereras och vilken är den rätta tidpunkten?
Läs kärlkirurgens svar.

Åderbråck uppstår i benens ytliga vener, till följd av läckande venklaffar och ett förhöjt tryck i venerna. Ofta gör åderbråck ingen skada utan utgör bara ett eventuellt kosmetiskt bekymmer. Ibland kan dock komplikationer uppstå i de sjuka venerna eller huden på underbenen börja lida till följd av det ökade trycket.

Nuförtiden finns flera olika metoder att åtgärda åderbråck. Traditionella operationer görs sällan.

Det är dags att på allvar överväga en borttagning av åderbråcken om:

– Åderbråcken har en tendens att blöda.

– Man har haft en ytlig blodpropp i åderbråcken. En blodpropp i ett åderbråck känns som en öm förhårdnad i kärlet. Ibland kan området runtomkring vara rött, svullet och ömt. En sådan inflammation kallas tromboflebit (tromb = blodpropp, flebit = veninflammation).

En ytlig blodpropp är i sig ofarlig, men kan innebära en ökad risk för en propp i de djupa venerna. En djup venpropp får hela benet att svälla upp och värka ordentligt och medför en risk för lungemboli (att proppen åker till lungan). En blodpropp i benens djupa vener ska alltid behandlas omedelbart.

– Man har eller har haft venösa bensår, dvs. sår på underbenet som till följd av det förhöjda ventrycket inte läker normalt. Venösa bensår uppkommer framför allt på nedre delen av underbenet, strax ovanom fotknölen och ofta på inre sidan av benet. De kan vätska, men brukar sällan blöda eller värka.

– Man har bruna eller blålila pigmentförändringar på underbenet. Pigmentförändringarna är ett tecken på att huden mår dåligt och det finns risk för bensår.

– Huden runt åderbråcket är torr och kliande, vilket också beror på det förhöjda tryck den utsätts för. Ibland kan fjällande eksem förekomma. Risken finns att man t.ex. under sömnen kliar sönder huden och får sår som inte läker.

– Man har en ständig känsla av tyngd och värk, ben och fötter är mycket svullna och man måste använda stödstrumpor hela tiden för att klara vardagen.

Läs mera om Bensår
Staseksem
Skleroterapi, dvs. skuminjektionsbehandling av åderbråckDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • huggorm

    Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • brasa

    Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • vedhuggning

    Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i tummen.

    Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • yxa

    Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

Nyligen publicerat - Hälsa