Hoppa till huvudinnehåll

EU vill ha sanktioner för budgetdisciplin

Bild: Uwe Anspach / EPA banksektorn

EU-kommissionen hotar euroländerna med hundratals miljoner euro i böter för att få dem att skärpa den ekonomiska politiken.

Kommissionen antog i dag en rad lagförslag som strävar efter att stärka eurosamarbetet. Med hjälp av nya verktyg vill EU få medlemsländerna att respektera de överenskommelser man har förbundit sig till genom den så kallade tillväxt- och stabilitetspakten.

Det gäller bland annat regeln om att ett lands budgetunderskott får vara högst tre procent av BNP eller att statsskulden inte får motsvara mer än 60 procent av bruttonationalprodukten.

I kommissions förslag ingår bland annat en hel del nya mätare för hur man ska kunna jämföra den ekonomiska politiken i de olika medlemsländerna.

Svårt att mäta god ekonomi

Det är svårt att objektivt bedöma vad som är en god ekonomisk hushållning och det finns lika många sätt att göra upp en nationell budget som det finns medlemmar i unionen.

Den mest uppmärksammade delen av dagens förslag handlar om de sanktioner som ska kunna utfärdas om ett medlemsland bryter mot de överenskomna reglerna.

Eftersom EU-kommissionen vill att sanktionerna framförallt ska ha en förebyggande effekt föreslår man bland annat att böter utfärdas genom en flera steg lång process där medlemsländerna vid varje steg har möjlighet att göra bot och bättring och den vägen i slutändan helt undgå att betala böterna.

Bötessumman skulle vara upp till 0,2 procent av landets BNP vilket för Finlands del betyder drygt 340 miljoner euro och för till exempel Frankrike 3,8 miljarder.

Tvist om sanktionerna

Redan nu tvistar medlemsländerna framför allt om de här sanktionerna. Den stora frågan är i vilken utsträckning ett euroland kan bestraffas enbart enligt regler som saknar politiskt beslut.

Det talas om så kallade halvautomatiska sanktioner. EU-kommissionen och framförallt Tyskland anser att sanktionsförfarandet ska vara så automatiskt som möjligt medan till exempel Frankrike tycker att beslutanderätten ska finnas hos politikerna.

På grund av att man inte vill gå in och ändra EU:s grundfördrag, en politisk process som tar åratal i anspråk måste sanktionerna också i fortsättningen utdömas av EU-ländernas ministrar.

Omvänd majoritet tillämpas?

För att sanktionerna ändå ska bli så automatiska som möjligt föreslår kommissionen att beslut i ministerrådet ska fattas genom så kallad omvänd majoritet.

Bara om en majoritet av euroländerna motsätter sig att ett land straffas för sin dåliga ekonomiska hushållning ska sanktioner kunna undvikas. I annat fall träder de in och i och med det talar man om "semi-" eller "halvautomatiska" sanktioner.

De halvautomatiska sanktionerna kommer att debatteras flitigt under de närmaste månaderna då lagförslaget nu ska manglas i såväl Europaparlamentet som EU:s ministerråd.


(Av Rabbe Nilsson)

Läs också