Hoppa till huvudinnehåll

EU:s utsläppshandel i motvind

Kyltorn vid det tyska brunkolseldade kraftverket Jähnschwalde i Tyskland
Kyltorn vid det tyska brunkolseldade kraftverket Jähnschwalde i Tyskland Bild: EPA/Bernd Settnik vattenånga

EU:s system för handel med utsläpp får utstå allt hårdare kritik. Utsläppshandeln introducerades år 2005 som en metod för att få industrin att skära ner sina koldioxidutsläpp.

Idén är att industrin behöver utsläppsrätter för att få släppa ut en viss mängd koldioxid och på så sätt får utsläppen en prislapp. Men som en följd av den ekonomiska krisen har koldioxidutsläppen minskat mycket mer än vad man kunde förutspå då systemet skapades. Det betyder att industrin nu sitter på stora mängder oanvända utsläppsrätter som de kan använda de kommande åren.
Industrin kan öka utsläppen
- Enligt en färsk studie vid den brittiska organisationen Sandbag har industrin kunnat spara så mycket utsläppsrätter att den utan problem kan fortsätta öka sina koldioxidutsläpp ända till år 2016, säger Brook Riley som jobbar med klimatfrågor på organisationen Jordens Vänners kontor i Bryssel.

Att den ekonomiska krisen har minskat utsläppen är bra konstaterar Riley. Han påpekar dock att det nu behövs nya åtgärder för att pressa industrin så att den inte kan fortsätta som förut med hjälp av de överblivna utsläppsrätterna. De Grönas Europaparlamentariker Satu Hassi håller med och menar att grundproblemet är att industrin från början gavs för mycket gratis utsläppsrätter.
Borde utsläppen skäras ned med 30 procent?
EU:s länge omtvistade målsättning är att skära ner koldioxidutsläppen med 20 procent fram till år 2020 jämfört med nivån år 1990. Men redan i fjol släppte EU ut över 17 procent mindre koldioxid än år 1990 - recessionen har påverkat utvecklingen drastiskt.

- Vi måste nu genast höja målsättningen från 20 till 30 procent, säger Satu Hassi.

Men hennes samlingspartistiska kollega Eija-Riitta Korhola, som har varit kritisk till utsläppshandeln ända från början, håller inte med.

- Då EU introducerade utsläppshandeln sades det att resten av världen skulle följa efter. Det gjorde den inte och av det borde vi ha lärt oss vår läxa. Vi kan inte ensidigt höja målsättningen till 30 procent utan att ha resten av världen med oss, säger Eija-Riitta Korhola.


(Av Ann-Christine Karhu)

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes