Hoppa till huvudinnehåll

Lasermannen ville döda icke-vita svenskar utan motiv och utan urskillning

Från augusti 1991 till januari 1992 sköt Lasermannen sammanlagt elva personer vid olika attentat i Stockholm och Uppsala. En dog, flera fick skador för livet. Det enda offren hade gemensamt var mörkt hår och mörk hudfärg.

Brotten utförde Lasermannen först med ett gevär med lasersikte och senare med en revolver.

Attentaten ledde till Sveriges största polisjakt efter Palmemordet.

Lasermannens bakgrund

John Ausonius föddes som Wolfgang Zaugg. Hans föräldrar var båda invandrare, hans mor tyska och hans far schweizare, och själv blev Zaugg svensk medborgare först 1979.

Som vuxen ändrade han sitt namn först till John Stannerman, och senare till John Ausonius.

Polisutredningen hade svårt att ringa in en gärningsman eftersom Ausonius inte hade några band till offren. Men via en Nissan Micra som hade setts vid mordplatserna kom man närmare Ausonius.

Gripandet av John Ausonius

Efter sex månader greps Ausonius på bar gärning mitt under ett bankrån.

Den 14 januari 1994 dömdes Ausonius av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse mot sitt nekande för ett mord, nio mordförsök samt nio rån.

Ett mordvapen hade fiskats upp som kunde binda Ausonius vid morden.

Bevisen räckte inte för att fälla honom för samtliga åtalspunkter. Han frikändes från två av mordförsöken.

Ausonius avtjänar straffet på Kumlaanstalten. Han har diagnostiserats med antisocial personlighetsstörning.

I augusti 2000 erkände Ausonius att han var skyldig till samtliga 10 attentat och dessutom 20 bankrån eller försök till bankrån.

Högsta domstolen ansåg dock att erkännandena, på grund av Ausonius låga trovärdighet, inte var tillräcklig grund för en ändring beträffande de frikännande domarna.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet