Hoppa till huvudinnehåll

Laboratorieprov

Bild: YLE/Juha-Pekka Inkinen labbprov

B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven?

Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Blodprov allmänt | Urinprov allmänt | Avföringsprov allmänt | Andra förleder | AFOS | ALAT | ASAT | Ca | CRP | Gluk | GT | Hb | K | Kol | Krea | La | Leuk | Lipidit | Na | PSA | PVK | PVK+T | T4-V | Tromb | TSH | Uraat

Namnen på våra finländska laboratorieundersökningar är en blandning av internationella och finska förkortningar. De internationella benämningarna kommer till stor del från engelskan. Dessutom figurerar många medicinska termer med ursprung i latin eller grekiska.

De finländska förkortningarna kom till på 1970-talet, då en grupp framsynta personer inom sjukvården på olika håll i landet insåg att datorerna var på kommande och en enhetlig nomenklatur för laboratorieprov skulle komma att behövas.

Benämningarna är numera standardiserade i hela landet. Också på en svenskspråkig laboratorieblankett heter alltså provet med vilket patientens sänka (sänkningsreaktion) undersöks B-La, där B står för engelskans Blood (blod) och La för finskans Lasko (sänka).

De flesta undersökningsbenämningar består av åtminstone två delar, åtskilda av ett streck (-). Den första förkortningen anger varifrån provet ska tas, t.ex. serum (S) eller urin (U). Den andra anger vad man vill leta efter, mäta eller undersöka, t.ex. olika kemiska föreningar, blodkroppar, blodfetter eller bakterier.

Förkortningens första del


Blodprov

B, S, P och E

Vid blodprov finns ett B, ett S eller ett P utsatt före förkortningen på det som ska undersökas, t.ex. B-Hb, S-CRP eller P-FiDD. Bokstaven anger om laboratoriepersonalen vid undersökningen ska använda sig av helblod, blodets serum eller blodets plasma. För patientens del har bokstaven ingen praktisk betydelse, eftersom han i alla tre fallen ger ett vanligt blodprov.

B (eng. Blood) betyder att man vid analysen använder helblod, inklusive blodkroppar.

P (eng. Plasma) står för blodplasma. Blodplasma är det som blir kvar av blodet då blodkropparna (de röda och vita blodkropparna samt blodplättarna) avlägsnats. Kvar blir bl.a. antikroppar och proteiner som behövs vid blodets koagulering.

S (eng. Serum) betyder att det är blodets serum som ska användas vid analysen. Serum fås genom att man låter blodet koagulera och avlägsnar blodkroppar och koagulationsproteiner. Kvar blir bl.a. antikroppar.

Många undersökningar kan göras genom att man antingen använder sig av plasma eller serum. Referensvärdena är då lite olika beroende på vilken blodvätska man använder.

E (eng. Erytrocyte = röd blodkropp) betyder att man vill titta närmare på t.ex. de röda blodkropparnas storlek eller hemoglobinmängd. Används vid utredning av anemi.

Venblod och artärblod

Oftast tas blodprov från en ven i armvecket. Ibland räcker det med kapillärblod som fås med ett stick i fingret. Vid vissa underökningar, t.ex. då syrehalten i blodet ska kontrolleras, måste man använda blod från en artär. Om man vill definiera från vilken typ av kärl blodet härstammar kan det skrivas ut:

vB (venous Blood) betyder venöst blod, som med hjälp av en kanyl tas från armvecket eller handryggen.

aB (arterial Blood) betyder arteriellt blod som tas t.ex. ur handleden eller lårartären i ljumskvecket. Provet tas av en läkare.

cB (capillary Blood) betyder blod från kapillärer. Tas med hjälp ett litet stick i fingret, ibland öronloben eller hos bebisar från hälen.

f = fastevärden

Många blodprov, t.ex. mätning av blodsockret och olika blodfetter, kräver att patienten är oäten sedan föregående kväll. I de fallen sätts ett f (eng. fast = fasta) ut framför det blodprov som ska tas, t.ex.:

fS-Gluk betyder att man undersöker halten av socker (Gluk = glukos) i serumet (S) när patienten har fastat (f) i minst 8 timmar. Om man istället vill kolla fastevärdet ut blodet eller plasman använder man förkortningarna fB eller fP.

V = Vapaa = fritt

I vissa fall gör man skillnad på om ett ämne i blodet är fritt eller bundet till proteiner i blodets serum. Vid misstanke om sköldkörtelrubbning vill man t.ex. veta hur mycket fritt tyroxin som finns i blodet. Det prov som då tas heter S-T4-V och berättar hur mycket fritt (V = vapaa) tyroxin (T4) som finns i blodets serum (S).


Urinprov

U betyder att undersökningen gäller ett urinprov (eng. Urine).

Provet tas då man vill leta efter t.ex. socker, blod, äggviteämnen eller bakterier i urinen.

dU står för dygnsurin (diurnal Urine). Används då man vill undersöka hur mycket av något, t.ex. äggvita (albumin) eller kalcium, som finns i patientens hela urinmängd från ett dygn.

nU står för natturin (night Urine), eller i praktiken morgonurin, dvs. provet ska tas första gången man kissar på morgonen. Används bl.a. vid bedömning av tidig njurskada hos diabetiker.


Avföringsprov

F i början av undersökningsbenämningen betyder att det handlar om ett avföringsprov. F står för engelskans Feces = avföring (inte att blanda med lilla f för fasta).

Avföringsprov tas då man letar efter t.ex. blod, parasiter eller främmande bakterier i avföringen. Provet tas oftast hemma av patienten själv och förs till vårdenheten eller laboratoriet för analys.


Andra förleder

Det finns en mängd andra förleder som visar varifrån ett visst prov härstammar. Bland dem som oftast möter en patient på remissblanketten hittas:

Fl = vaginalfluor (flytning, Fluor vaginalis)

Li = ryggmärgsvätska (Liquor cerebrospinalis)

Ps = svalgsekret (eng. Pharyngeal secretion)

Pt, som helt enkelt står för patient (eng. Patient)

Pu = var (eng. Pus)

Ts = Vävnadsprov (eng. Tissue)

Råddigt? Ändå har vi ännu inte kommit in på vad som ska undersökas, bara varifrån provet ska tas.

Förkortningens andra del

Laboratorieförkortningarnas andra del anger vilken substans man vill leta efter, mäta eller undersöka, t.ex. olika kemiska föreningar, blodkroppar eller blodfetter.

Nedan hittar du korta förklaringar till våra allra vanligaste blodprov.

Ibland kan laboratoriet själv välja om det vill använda sig av helblod (B), blodserum (S) eller blodplasma (P) vid analysen. Trots att vi pratar om S-ALAT kanske det därför står P-ALAT på din remissblankett. Oftast handlar det ändå om samma sak.

I listan nedan är de ämnen man letar efter satta i bokstavsordning.

S-AFOS = Alkalisk fosfatas (AFOS) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om sjukdom i levern eller skelettet.

S-ALAT = alaninaminotransferas (ALAT) blodserum (S)

Tas vid misstanke om leversjukdom.
Läs mera om provet

S-ASAT = aspartataminotransferas (ASAT) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om leversjukdom.
Läs mera om provet

fS-Ca = Kalcium (Ca) i blodserum (S) efter en natts fasta (f)

Tas bl.a. vid misstanke om sjukdom i bisköldkörtlarna eller i skelettet, vid utredning av högt blodtryck och diffusa magbesvär.
Läs mera om provet och varför det tas

S-CRP = C-reaktivt protein (CRP) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om infektion. CRP stiger kraftigt framför allt vid bakterieinfektioner och kan i viss mån användas för att skilja mellan infektioner förorsakade av bakterier och virus. CRP används också vid diagnos och uppföljning av inflammatoriska sjukdomar.
Läs mera om provet

fB-Gluk = Glukos (socker) i blodet (B) efter en natts fasta (f)

Tas vid misstanke om diabetes och för att följa behandlingssvaret, d.v.s. hur blodsockret reagerar på olika behandlingar.

S-GT = Glutamyltransferas (GT) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om leversjukdom.

B-Hb = Hemoglobin (Hb) i blodet (B)

Tas framför allt vid misstanke om anemi (blodbrist). Hemoglobin är det syretransporterande proteinet i de röda blodkropparna. Ett Hb under referensvärdena betyder anemi, vilket kan bero på bl.a. järnbrist, brist på B 12-vitamin eller folsyra eller på en blödning. Ett alltför högt Hb-värde tyder på att kroppen producerar för mycket röda blodkroppar.

B-Hb ingår också i lilla blodbilden (PVK, fi. perusverenkuva).
Läs mera om provet och vad det visar

S-K = Kalium i blodserum (S)

Tas bl.a. regelbundet av patienter som har en njursjukdom eller använder urindrivande läkemedel. Urindrivande mediciner kan rubba kroppens kaliumbalans. Tas också vid utredning av blodtryckssjukdom.
Läs mera om provet och vad det visar

fS-Kol = Kolesterol (Kol) i blodserum (S) efter en natts fasta (f)

Tas för att utreda risken för artärskleros, bl.a. kranskärlssjukdom.

S-Krea = Kreatinin (Krea) i blodserum (S)

Tas för att kontrollera att njurfunktionen.
Läs mera om provet och vad det visar

B-La = Sänkan, sänkningsreaktionen (fi. lasko) i blodet (B)

Tas vid misstanke bl.a. på bakterieinfektioner eller kroniska inflammationer, t.ex. reuma.
Läs mera om provet och vad det visar

fB-Leuk = Leukocyter (vita blodkroppar, Leuk) i blodet (B) efter en natts fasta (f)

Tas vid misstanke om infektion eller nedsatt immunförsvar. Leukocyterna spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar och mängden leukocyter stiger vid en infektion. Extremt högt eller lågt leukocytantal kan vara tecken på en elakartad blodsjukdom.

I lilla blodbilden (B-PVK, fi. perusverenkuva) ingår, förutom siffror som beskriver de röda blodkropparna och hemoglobinet, det totala antalet leukocyter i blodet.

I den fullständiga blodbilden (B-TVK, fi. täydellinen verenkuva) ingår förutom detta uppgifter om antalet olika leukocyttyper (differentialräkning av leukocyter).

fS-Lipidit = Lipider (blodfetter) i blodserum (S) efter en natts fasta (f)

I undersökningen ingår mätning av det totala kolesterolet (Kol), det ”goda” kolesterolet (HDL), det ”onda” kolesterolet (LDL) och triglycerider (Trigly).

Tas för att utreda risken för artärskleros, bl.a. kranskärlssjukdom.

S-Na = Natrium (Na) i blodserum (S)

Tas för att kontrollera salt- och vätskebalansen i kroppen. För höga natriumvärden är ett tecken på uttorkning. Låga värden tyder på att vätska samlas i kroppen, t.ex. till följd av hjärt- eller njursvikt, eller på att man dricker för mycket vatten.

P-PSA = Prostatapecifikt antigen (PSA) i blodplasma (P)
och P-PSA-suh = Förhållandet (suhde) mellan det fria och det totala PSA i plasman

Tas vid misstanke om prostatacancer. PSA kan stiga också vid godartade förändringar. Om PSA är förhöjt kan PSA-suh, som anger det fria PSA:s andel av det totala PSA ge en antydan om ifall de förändrade värdena beror på en cancer eller på t.ex en godartad prostataförstoring.

Läs mera om P-PSA

Läs mera om P-PSA-suh

B-PVK = Liten blodbild (PVK, fi. perusverenkuva) ur blodet (B)

I den lilla blodbilden ingår proven:

B-Eryt, där man mäter antalet röda blodkroppar, dvs. erytrocyter (Eryt)
B-Hb, där man mäter mängden hemoglobin (Hb) i blodet (B)
B-Hkr, där man mäter blodkropparnas andel av blodets totalvolym, dvs. hematokrit- (Hkr) värdet i blodet (B)
B-Leuk, där antalet vita blodkroppar, dvs. leukocyter (Leuk) i blodet (B) mäts.

Dessutom räknar man ut medeltal för
de röda blodkropparnas storlek (MCV, mean corpuscular volume)
de röda blodkropparnas hemoglobininnehåll (MCH, mean corpuscular hemoglobin) och
koncentrationen av hemoglobin i de röda blodkropparna (MCHC, mean corpuscular hemoglobin concentration).

B-PVK + T = Liten blodbild (PVK, perusverenkuva) + mängden trombocyter (T) i blodet (B)

Läs mera under B-PVK och B-Tromb.

S-T4-V = Fritt (fi. vapaa =V) tyroxin (T4) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om under- eller överfunktion i sköldkörteln.
Läs mera om provet och vad det visar

B-Tromb = Trombocyter (blodplättar, Tromb) i blodet (B)

Tas vid misstanke om koagulationsstörningar. Trombocyttalet brukar också stiga vid kroniska inflammationssjukdomar, t.ex. ledgångsreumatism. Ett ökat antal trombocyter i blodet ökar risken för blodproppar. För få trombocyter gör att blodet inte kan levra sig och ökar risken för blödningar.

S-TSH = Tyreoideastimulerande hormon (sköldkörtelstimulerande hormon, TSH) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om under- eller överfunktion i sköldkörteln och används för att följa upp effekten av behandling av underfunktion eller överfunktion.
Läs mera om provet och vad det visar

S-Uraat = Urinsyra (urat) i blodserum (S)

Tas vid misstanke om gikt.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa