Hoppa till huvudinnehåll

Om boende och bostadsrätt

Bostadsrätts- eller insatslägenheter är ett mellanting mellan hyresbostad och ägobostad. Till Finland kom de första bostadsrättshusen 1991.

I Sverige har man haft system med bostadsrättsbostäder redan från 1930-talet. De var inte statsstyrda och att få en var en lottovinst, för man kunde sälja bort den för mer än det dubbla.

På 1980-talet bestämde man i Finland för att satsa på hus med bostadsrättslägenheter. Statliga och kommunala företag gick med i systemet. Man bestämde sig för att ha reglerat system så att prisen på lägenheterna inte skulle skjuta i höjden.

Den 11 april 1990 började man bygga hus för bostadsrättsboende i Helsingfors. En ny stadsdel, Lillhoplax, föddes där man kunde blanda ägobostäder, hyresbostäder och bostadsrättsbostäder.

Under 1990-talet rullade systemet på, men på 2000-talet började också kritiska röster höjas. Insatsen för att få en bostadsrättslägenhet var alldeles för stor, hyran var också för hög och invånarna hade inte bestämmanderätt för renoveringar och husangelägenheter.

Text: Ida Fellman

Helsingfors – vår huvudstad sedan 1812

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet