Hoppa till huvudinnehåll

Labbprov: K

Provrör med blod.
Provrör med blod. Bild: iStock.com webbdoktorn

P-K = Kalium (K) i blodplasma (P)
S-K = Kalium (K) i blodserum (S)

Kalium (K) spelar en viktig roll i alla kroppens celler. Tillsammans med natriumjoner, vilka i huvudsak finns i vätskor utanför cellen, sköter kaliumjonerna inne i cellerna om vätskebalansen i vår kropp.

Elektrolytbalansen (rätta förhållandet mellan framför allt kalium och natrium) styrs i sin tur till stor del av binjurebarkens hormon aldosteron. Med hjälp av regleringar i aldosteronproduktionen kan kroppen via njurarna göra sig av med överloppskalium eller vid behov bromsa utsöndringen. Hos en för övrigt frisk person påverkar kaliumintaget i födan därför inte nämndvärt kroppens kaliumnivå.

Sjukdomar i binjurebarken leder däremot till att kaliumnivåerna förändras.

Njursvikt och vissa mediciner (framför allt diuretika) kan likaså rubba kaliumbalansen.

Störningar i kaliumbalansen påverkar i första hand musklerna, däribland hjärtmuskeln.

Symptomen vid hypokalemi (för lite kalium i blodet) är bl.a. kraftlöshet, muskelsvaghet och störningar i hjärtrytmen.

Hyperkalemi (för mycket kalium i blodet) kan förorsaka rytmstörningar och t.o.m. hjärtstillestånd.

Blodets kaliumnivå mäts i blodplasma (P) eller blodserum (S). Kaliumvärdet i blodserum (S-K) är något högre än värdet i blodplasma (P-K)

Varför tas provet?

Kaliumnivån i kontrolleras regelbundet hos patienter som använder vätskedrivande mediciner (diuretika), eftersom många diuretika för ut också kalium ur kroppen. Vid behandling med s.k. kaliumsparande diuretika finns å andra sidan en risk för hyperkalemi.

Kaliumhalten i blodet kontrolleras också vid misstanke om och uppföljning av sjukdomar i njurarna och binjurebarken samt vid utredning av blodtryckssjukdom.

Referensvärden för P-K (kalium i blodplasma) vid HUSLAB

Vuxna, över 16 år: 3,3 – 4,9 mmol/l (millimol per liter)

För låga värden

Den vanligaste orsaken till hypokalemi (för lite kalium i blodet) är användning av vätskedrivande mediciner (diuretika).

Häftiga magåkommor med diarré och kräkningar kan göra att man förlorar kalium, liksom ätstörningar och överdriven användning av laxermedel.

Alltför stort intag av lakrits kan leda till hypokalemi, svullnader och högt blodtryck samt muskelsvaghet.

Vissa njursjukdomar kan förorsaka låga kaliumnivåer.

Hypokalemi beror i sällsynta fall på en överproduktion av binjurebarkshormonet aldosteron. Denna s.k. hyperaldosteronism förorsakas av en (oftast godartad) tumör i binjurebarken och ger förutom hypokalemi också förhöjt blodtryck, varför S-K ingår vid utredningen av blodtryckssjukdom.

För höga värden

Hyperkalemi (för mycket kalium i blodet) ses ofta vid njursvikt, när njurarna inte klarar av att göra sig av med tillräckligt mycket kalium.

Kaliumsparande diuretika kan höja kaliumnivån för mycket. Vissa andra mediciner, bl.a. ACE-inhibitorer, ökar risken för hyperkakemi.

Hyperkalemi ses också vid binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom), då binjurebarken inte producerar tillräckligt mycket aldosteron.

Hitta andra laboratorieprov
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa