Hoppa till huvudinnehåll

Labbprov: K

Provrör med blod.
Provrör med blod. Bild: iStock.com webbdoktorn

P-K = Kalium (K) i blodplasma (P)
S-K = Kalium (K) i blodserum (S)

Kalium (K) spelar en viktig roll i alla kroppens celler. Tillsammans med natriumjoner, vilka i huvudsak finns i vätskor utanför cellen, sköter kaliumjonerna inne i cellerna om vätskebalansen i vår kropp.

Elektrolytbalansen (rätta förhållandet mellan framför allt kalium och natrium) styrs i sin tur till stor del av binjurebarkens hormon aldosteron. Med hjälp av regleringar i aldosteronproduktionen kan kroppen via njurarna göra sig av med överloppskalium eller vid behov bromsa utsöndringen. Hos en för övrigt frisk person påverkar kaliumintaget i födan därför inte nämndvärt kroppens kaliumnivå.

Sjukdomar i binjurebarken leder däremot till att kaliumnivåerna förändras.

Njursvikt och vissa mediciner (framför allt diuretika) kan likaså rubba kaliumbalansen.

Störningar i kaliumbalansen påverkar i första hand musklerna, däribland hjärtmuskeln.

Symptomen vid hypokalemi (för lite kalium i blodet) är bl.a. kraftlöshet, muskelsvaghet och störningar i hjärtrytmen.

Hyperkalemi (för mycket kalium i blodet) kan förorsaka rytmstörningar och t.o.m. hjärtstillestånd.

Blodets kaliumnivå mäts i blodplasma (P) eller blodserum (S). Kaliumvärdet i blodserum (S-K) är något högre än värdet i blodplasma (P-K)

Varför tas provet?

Kaliumnivån i kontrolleras regelbundet hos patienter som använder vätskedrivande mediciner (diuretika), eftersom många diuretika för ut också kalium ur kroppen. Vid behandling med s.k. kaliumsparande diuretika finns å andra sidan en risk för hyperkalemi.

Kaliumhalten i blodet kontrolleras också vid misstanke om och uppföljning av sjukdomar i njurarna och binjurebarken samt vid utredning av blodtryckssjukdom.

Referensvärden för P-K (kalium i blodplasma) vid HUSLAB

Vuxna, över 16 år: 3,3 – 4,9 mmol/l (millimol per liter)

För låga värden

Den vanligaste orsaken till hypokalemi (för lite kalium i blodet) är användning av vätskedrivande mediciner (diuretika).

Häftiga magåkommor med diarré och kräkningar kan göra att man förlorar kalium, liksom ätstörningar och överdriven användning av laxermedel.

Alltför stort intag av lakrits kan leda till hypokalemi, svullnader och högt blodtryck samt muskelsvaghet.

Vissa njursjukdomar kan förorsaka låga kaliumnivåer.

Hypokalemi beror i sällsynta fall på en överproduktion av binjurebarkshormonet aldosteron. Denna s.k. hyperaldosteronism förorsakas av en (oftast godartad) tumör i binjurebarken och ger förutom hypokalemi också förhöjt blodtryck, varför S-K ingår vid utredningen av blodtryckssjukdom.

För höga värden

Hyperkalemi (för mycket kalium i blodet) ses ofta vid njursvikt, när njurarna inte klarar av att göra sig av med tillräckligt mycket kalium.

Kaliumsparande diuretika kan höja kaliumnivån för mycket. Vissa andra mediciner, bl.a. ACE-inhibitorer, ökar risken för hyperkakemi.

Hyperkalemi ses också vid binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom), då binjurebarken inte producerar tillräckligt mycket aldosteron.

Hitta andra laboratorieprov
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa