Hoppa till huvudinnehåll

Labbprov: Hb

Provrör med blod.
Provrör med blod. Bild: iStock.com webbdoktorn

B-Hb = Hemoglobin (Hb) i blodet (B)

Hemoglobin är det syretransporterande proteinet i blodets röda blodkroppar (erytrocyter). Hemoglobin innehåller järn, som binder syre och koldioxid och ger blodet dess röda färg.

Hemoglobinets uppgift är att föra syre från lungorna ut till kroppens vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där den försvinner med utandningsluften. Brist på hemoglobin (anemi) gör att blodkropparna inte kan binda tillräckligt mycket syre. Patienten blir blek och trött och får lätt hjärtklappning vid fysisk ansträngning. Om patientens kranskärl är förträngda, kan anemin förorsaka bröstsmärta vid ansträngning.

Förutom järn behövs B12-vitamin och folsyra för att hemoglobin ska kunna bildas. Brist på något av ämnena leder till ett sänkt Hb. Hemoglobinmängden i blodet sjunker också om det bildas för få röda blodkroppar i benmärgen, om erytrocyterna förstörs för tidigt eller om de går förlorade p.g.a. blödning.

Om benmärgen producerar för mycket röda blodkroppar eller om blodplasmans volym minskar i förhållande till antalet röda blodkroppar stiger hemoglobinnivån. Tillståndet kallas polycytemi (om också andra blodceller än röda blodkroppar ökat i antal) eller erytrocytos (för många röda blodkroppar).

Varför tas provet?

B-Hb tas vid misstanke om och uppföljning av anemi och polycytemi/erytrocylos.

B-Hb hör till våra vanligaste blodprov och tas t.ex. rutinmässigt av alla gravida kvinnor. Under graviditet sjunker vanligen blodets hemoglobinmängd, främst på grund av en ökad plasmavolym. B-Hb ingår också i den lilla blodbilden (B-PVK).

Gränsvärden inom HUSLAB

Kvinnor: 117 – 155 g/l (gram per liter)

Män: 134 – 167 g/l

För lågt Hb

Ett Hb under referensvärdena betyder att patienten har anemi (blodbrist).

Anemi kan ha olika orsaker, bl.a. att tillräckligt mycket hemoglobin inte har kunnat bildas på grund av brist på järn, B 12-vitamin eller folsyra. Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi.

Anemi uppstår också om benmärgen inte producerar tillräckligt mycket röda blodkroppar, vilket är fallet vid vissa elakartade blodsjukdomar, bl.a. myelodysplasi och metastaser i benmärgen.

Ett lågt Hb kan bero på att de röda blodkropparna förstörs snabbare än de borde, vilket kallas hemolys. Hemolys förkommer bl.a. då de röda blodkropparna har en avvikande form, som vid den ärftliga blodsjukdomen sfärocytos, och i samband med vissa infektioner, t.ex. parvovirusinfektion.

Långvariga blödningar gör att kroppen förlorar erytrocyter och hemoglobinnivån sjunker. Hos kvinnor i fertil ålder är rikliga menstruationer den vanligaste orsaken till anemi. Också blödningar i matsmältningskanalen, förorsakade av t.ex. tumörer eller inflammatoriska tarmsjukdomar, kan leda till anemi. Hemorrojder som blöder lite hela tiden kan ge upphov till anemi.

Hos de flesta gravida kvinnor brukar Hb sjunka under andra och tredje trimestern. Rådgivningen ger instruktioner om när järn- och folsyrestillskott ska användas under graviditet.

För att komma närmare orsaken till ett lågt Hb kan ytterligare blodanalyser göras. Vid undersökning av erytrocyterna brukar man bedöma blodkropparnas storlek. Järnbrist gör de röda blodkropparna små och bleka, medan de vid brist på B 12-vitamin eller folsyra är större än normalt.

Blodprovet P-Ferrit (ferritin i blodplasma) berättar hur stor kroppens järnreserv är, d.v.s. hur mycket järn det finns att tillgå förutom det som är bundet till hemoglobin.
Läs mera om anemi

För högt Hb

Ett onormalt högt Hb betyder att patienten har för många röda blodkroppar i förhållande till den totala blodvolymen. Tillståndet kallas polycytemi (om också andra blodkroppar än de röda ökat i antal) eller erytrocytos (för många röda blodkroppar). Erytrocytos kan uppstå vid t.ex. uttorkning, då blodplasmans volym minskar medan antalet röda blodkroppar hålls konstant.

En s.k. absolut erytrocytos, där de röda blodkropparnas faktiska antal ökar uppkommer om kroppen lider av syrebrist, t.ex. på grund av en lungsjukdom eller vid vistelse på höga höjder.

Absolut erytrocytos och ett ordentligt förhöjt Hb ses också vid polycythemia vera, som är en elakartad men långsamt framåtskridande blodsjuksom, där benmärgen av någon anledning börjar producera mera röda blodkroppar än den borde. Med tiden brukar produktionen av också leukocyter (vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar) öka.

Vid uppföljning av polycytemi brukar också blodets hematokritvärde (B-Hkr) mätas. Provet berättar hur stor procent de röda blodkropparna utgör av blodets totala volym. När procenten stiger ordentligt över 50 är det dags att behandla polycytemin.

Referensvärdena för B-Hkr är

35 – 46 % för kvinnor och

39 – 50 % för män.
Läs mera om högt Hb
Läs mera om polycythemia vera
Hitta fler laboratorieprov

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa