Hoppa till huvudinnehåll

Labbprov: CRP

Provrör med blod.
Provrör med blod. Bild: iStock.com webbdoktorn

P-CRP = C-reaktivt protein (CRP) i blodplasma (P)
S-CRP = C-reaktivt protein (CRP) i blodserum (S)

CRP är ett s.k. akutfasprotein som hjälper kroppen att förgöra bakterier och göra sig av med ämnen från skadade celler. CRP bildas i levern. I synnerhet vid bakteriella infektioner stiger mängden CRP i blodplasman kraftigt.

C-reaktivt protein har fått sitt namn av att det då det upptäcktes år 1930 identifierades som ett protein som reagerade med polysackariden C i pneumokockbakterier.

CRP stiger snabbt (inom några timmar) då en infektion börjar och har därför vid många sjukdomar ersatt den långsammare sänkan.

CRP stiger kraftigt (oftast till över 100 mg/l) vid bakterieinfektioner, men bara lite (till högst 40 mg/l) vid virusinfektioner. Provet spelar därför en viktig roll då det gäller att skilja mellan bakteriella och virusbetingade infektioner. Exempelvis kan CPR hjälpa till med att berätta om en hjärninflammation är förorsakad av virus eller bakterier och om en hosta, slembildning och feber kanske beror på en lunginflammation p.g.a. bakterier eller på en virusbetingad luftrörskatarr.

Det är viktigt att kunna skilja mellan bakterie- och virusbetingade infektioner, eftersom bakterieinfektioner kräver antibiotika. Med hjälp av blodprovet kan man också se om infektionen svarar på behandlingen. CRP sjunker snabbt när patienten börjar tillfriska.

CRP stiger inte så kraftigt vid alla bakterieinfektioner, om infektionen är begränsad, vilket kan vara fallet vid svalg- och mellanöreinfektioner. I dessa fall kan också ett lågt CRP-värde betyda bakterieinfektion och antibiotikabehandling kan vara på sin plats.

CRP spelar också en roll när man ska skilja mellan olika bindvävssjukdomar, såsom mellan ledgångsreumatism (reumatoid artrit) och ledförslitning (artros). Här är också sänkan av stort värde. CRP-värdet och sänkan berättar också hur behandlingen biter på ledgångsreumatism eller muskelreuma (polymyalgia rheumatica).

CRP stiger också som en reaktion på vävnadsskada, t.ex. vid hjärtinfarkt.

Ett lätt förhöjt (men fortfarande inom referensvärdena) CRP-värde är ett tecken på ökad risk för hjärtinfarkt och andra kärlsjukdomar bland riskpatienter. För riskbedömning finns ett speciellt CRP-test, som dock inte används så ofta.

Varför tas provet?

CRP hör till våra vanligaste blodprov.

CRP tas vid misstanke om bakteriell infektion, för att se hur en bakterieinfektion svarar på antibiotikabehandling och för att skilja en bakterieinfektion från en virusbetingad infektion.

CRP tas vid uppföljning av vissa inflammatoriska sjukdomar, t.ex. reuma, där CRP är ett mått på hur aktiv sjukdomen för tillfället är.

CRP tas för att undersöka hur stor vävnadsskada t.ex. en hjärtinfarkt eller en bukspottkörtelinflammation har förorsakat.

CRP kan också, vid sidan om andra riskmarkörer, tas för att bedöma risken för hjärtinfarkt och andra kärlproblem.

Referensvärden för P-CRP inom HUSLAB

Under 3 mg/l

Förhöjt CRP

Ett förhöjt CRP tyder på antingen en bakteriell infektion eller på en vävnadsskada.

Vid bakterieinfektioner är CRP oftast över 40 mg/l och kan vid svåra infektioner stiga ända till 1000 mg/l. Med rätt antibiotikabehandling sjunker CRP snabbt när infektionen lugnar sig.

Vid inflammatoriska sjukdomar, t.ex. reuma, är CRP ett mått på sjukdomens aktivitet.

Vid hjärtinfarkt och andra tillstånd där en vävnadsskada uppkommit är CRP ett mått på skadans omfattning.

Hitta andra laboratorieprov
Läs om skillnaden mellan infektion och inflammation

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa