Hoppa till huvudinnehåll

Divertiklar

Bild: Yle/Herman von Numers divertiklar,koloskopi,tarm,webbdoktorn

Divertiklar är mot bukhålan utbuktande fickor i tarmväggen. Om divertiklarna är många talar man om divertikulos.

Divertiklar är vanliga och frekvensen ökar med stigande ålder. Man räknar med att var tionde person under 45 år har någon enstaka divertikel, medan divertiklar förekommer hos de flesta över 80 år.

Varför divertiklar bildas är lite oklart, men man antar att de uppstår till följd av trycket inne i tarmen. Fiberrik föda och ett undvikande av förstoppning anses minska risken för divertiklar.

Divertiklar kan förekomma i hela tjocktarmen, men ses framför allt i dess nedersta, S-formiga del (colon sigmoideum).

Symptom och behandling

Vanligen ger divertiklar inga symptom alls och hittas som bifynd vid koloskopi gjord av andra orsaker.

Eftersom avföring som blir liggande i fickorna ger upphov till en ökad bakterietillväxt och gasbildning kan patienten lida av luftbesvär.

En knipande värk kan tidvis förekomma, framför allt i bukens nedre vänstra del.

Divertiklar ger ofta liknande symptom som irriterad tjocktarm, med omväxlande trög mage och diarré.

När divertiklarna töms kan avföringen komma ut i form av små kulor.

Förstoppning förvärrar besvären och kan leda till att divertiklarna inflammeras. För en patient med divertiklar är det därför viktigt att få magen att fungera så regelbundet som möjligt. Fiberrik kost lindrar enligt vissa studier symptomen, också hos patienter som inte lider av förstoppning.

Om patienten har mycket besvär av sina divertiklar, kan man överväga en operation där den sjuka delen av tarmen tas bort.

Blödande divertiklar

Divertiklar kan ibland blöda, t.o.m. så mycket att patienten får anemi. Om blödningen är häftig går man in nedre vägen och stänger till kärlet. Blod i avföringen ska alltid undersökas eftersom det kan ha också andra och mer allvarliga orsaker.

Divertikulit och spruckna divertiklar

Ibland händer det att divertiklar inflammeras och omkringliggande vävnad infekteras. Symptomen vid divertikulit (inflammerad divertikel) är en mera ihållande värk, oftast i bukens nedre vänstra del, allmän sjukdomskänsla och feber (sällan äver 38,5).

Blodprov visar ett förhöjt CRP och en förhöjd sänka. Diagnosen kan ställas med hjälp av en datortomografi. Ibland behandlar man divertikuliten utan att ha en säker diagnos och gör när inflammationen lugnat ner sig en koloskopi för att se att patienten verkligen har divertiklar som kan förklara symptomen.

En divertikulit kan kräva sjukhusvård. Infektionen behandlas med antibiotika i tablett- eller droppform.

Om patienten har haft upprepade divertikuliter överväger man operation. Vid operationen tas den drabbade delen av tjocktarmen bort. Ingreppet sker oftast med titthålsteknik.

Ibland händer det att en divertikel spricker och en abscess (böld) bildas utanför tarmen.

I sällsynta fall leder en sprucken divertikel till att divertikelinnehåll kommer ut i bukhålan och förorsakar en bukhinneinflammation (peritonit, peritoneum=bukhinna). En bukhinneinflammation är ett livshotande tillstånd som ska opereras omedelbart.

En sprucken divertikel ger upphov till en plötslig smärta. Symptomen på en peritonit är en spänd och hård buk och en kraftig smärta som förvärras när patienten rör sig.

Om man vet att man har divertiklar och känner en plötslig smärta i vänstra nedre delen av buken ska man genast söka sig till läkare.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Influensa

    Läs allt du behöver veta om influensa.

    Årets influensa når nu sin topp. Influensa ger liknande symptom som andra luftvägsinfektioner, men symptomen är ofta svårare. Varje vinter noteras en överdödlighet på 1000-1500 finländare äldre än 65 år, vilken till största del antas bero på influensa och bakteriella följdsjukdomar.

  • Influensa och smitta

    Hur länge sprider en influensapatient smitta?

    Influensa börjar smitta redan 1-2 dygn innan symptomen bryter ut och patienten sprider smittan vidare åtminstone så länge som hen har feber. Också helt symptomfria personer kan vara smittobärare, vilket är orsaken till att sjukhusen uppmanar vårdpersonal att låta vaccinera sig.

  • Gallsten

    Julen är gallstensanfallens högtid.

    Skinfett, surkål och ärter kan framkalla gallstensanfall. Känner du igen symptomen?

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

Hälsa

  • Hälsovådliga hem ett ökande problem

    Samlarmani, missbruk och psykisk ohälsa ligger ofta bakom.

    Visste du att ett "snuskigt liv" är en giltig vräkningsgrund om du bor i en hyresbostad? Vad händer om ens hem förvandlas till rena rama soptippen? Antalet människor som bor i hem som är så smutsiga, överbelamrade eller stökiga att de utgör en hälso- eller brandrisk har ökat i vårt land. Trots att de inte är så många till antalet kräver ärendena oproportionerligt stora arbetsinsatser och samarbeten instanser emellan, vilket gör att redan en liten ökning är kännbar.

  • Krymper hjärnan av att äta endast grönsaker?

    Argumenten mot veganism är skrämmande.

    Jag har kommit i gång med min månad som vegan. Det känns inte speciellt konstigt eller annorlunda, eventuellt blir jag lite snabbare hungrig, men det kan också bero på att jag har ätit för små portioner mat. Jag har alltså gått med i veganförbundets årligen återkommande utmaning; att (över)leva januari månad utan kött, fisk, ägg och mjölkprodukter.

Nyligen publicerat - Hälsa