Hoppa till huvudinnehåll

Divertiklar

Bild: Yle/Herman von Numers divertiklar,koloskopi,tarm,webbdoktorn

Divertiklar är mot bukhålan utbuktande fickor i tarmväggen. Om divertiklarna är många talar man om divertikulos.

Divertiklar är vanliga och frekvensen ökar med stigande ålder. Man räknar med att var tionde person under 45 år har någon enstaka divertikel, medan divertiklar förekommer hos de flesta över 80 år.

Varför divertiklar bildas är lite oklart, men man antar att de uppstår till följd av trycket inne i tarmen. Fiberrik föda och ett undvikande av förstoppning anses minska risken för divertiklar.

Divertiklar kan förekomma i hela tjocktarmen, men ses framför allt i dess nedersta, S-formiga del (colon sigmoideum).

Symptom och behandling

Vanligen ger divertiklar inga symptom alls och hittas som bifynd vid koloskopi gjord av andra orsaker.

Eftersom avföring som blir liggande i fickorna ger upphov till en ökad bakterietillväxt och gasbildning kan patienten lida av luftbesvär.

En knipande värk kan tidvis förekomma, framför allt i bukens nedre vänstra del.

Divertiklar ger ofta liknande symptom som irriterad tjocktarm, med omväxlande trög mage och diarré.

När divertiklarna töms kan avföringen komma ut i form av små kulor.

Förstoppning förvärrar besvären och kan leda till att divertiklarna inflammeras. För en patient med divertiklar är det därför viktigt att få magen att fungera så regelbundet som möjligt. Fiberrik kost lindrar enligt vissa studier symptomen, också hos patienter som inte lider av förstoppning.

Om patienten har mycket besvär av sina divertiklar, kan man överväga en operation där den sjuka delen av tarmen tas bort.

Blödande divertiklar

Divertiklar kan ibland blöda, t.o.m. så mycket att patienten får anemi. Om blödningen är häftig går man in nedre vägen och stänger till kärlet. Blod i avföringen ska alltid undersökas eftersom det kan ha också andra och mer allvarliga orsaker.

Divertikulit och spruckna divertiklar

Ibland händer det att divertiklar inflammeras och omkringliggande vävnad infekteras. Symptomen vid divertikulit (inflammerad divertikel) är en mera ihållande värk, oftast i bukens nedre vänstra del, allmän sjukdomskänsla och feber (sällan äver 38,5).

Blodprov visar ett förhöjt CRP och en förhöjd sänka. Diagnosen kan ställas med hjälp av en datortomografi. Ibland behandlar man divertikuliten utan att ha en säker diagnos och gör när inflammationen lugnat ner sig en koloskopi för att se att patienten verkligen har divertiklar som kan förklara symptomen.

En divertikulit kan kräva sjukhusvård. Infektionen behandlas med antibiotika i tablett- eller droppform.

Om patienten har haft upprepade divertikuliter överväger man operation. Vid operationen tas den drabbade delen av tjocktarmen bort. Ingreppet sker oftast med titthålsteknik.

Ibland händer det att en divertikel spricker och en abscess (böld) bildas utanför tarmen.

I sällsynta fall leder en sprucken divertikel till att divertikelinnehåll kommer ut i bukhålan och förorsakar en bukhinneinflammation (peritonit, peritoneum=bukhinna). En bukhinneinflammation är ett livshotande tillstånd som ska opereras omedelbart.

En sprucken divertikel ger upphov till en plötslig smärta. Symptomen på en peritonit är en spänd och hård buk och en kraftig smärta som förvärras när patienten rör sig.

Om man vet att man har divertiklar och känner en plötslig smärta i vänstra nedre delen av buken ska man genast söka sig till läkare.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

  • BB i Syrien bombades

    Direkt träff - förödelsen oklar.

    Ett förlossningssjukhus i norra Syrien bombades och fick en direkt träff på fredagen, rapporterade organisationen Rädda Barnen.

  • ”Emsalöbron är lämplig för att öva sina simhopp”

    Klippdykare hoppar från höga klippor och broar ner i vatten.

    Att hoppa från klippor, byggnader och broar ner i vatten kan låta som något som sker i en actionfilm. Tuukka Palonen och Niko Laitila har klippdykning som hobby. De har hoppat i ifrån bland annat Emsalöbron, lyftkranen vid Nosturi i Helsingfors och murarna runt Sveaborg.

Läs också

Webbdoktorn

  • Snabbkurs i hjärt-lungräddning

    Se vår video och fräscha upp minnet.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, ger här en snabblektion i hjärt-lungräddning. Du som har gått en kurs i första hjälpen: Titta på videon och fräscha upp minnet. Du som inte har gått en kurs: Att trycka på bröstkorgen och hålla blodcirkulationen igång kan räcka för att rädda liv och det kan också du klara av.

  • Hjälp en medvetslös att andas

    Att öppna andningsvägarna är a och o.

    Förutom att ringa 112 är det viktigaste och enklaste du kan göra för att rädda livet på en medvetslös person att se till att andningsvägarna är öppna. Maaret Castrén, professor i akutvård, visar i två enkla videor hur du gör.

  • Heimlichmanövern

    Så gör du. Se vår video.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, visar hur man gör Heimlichmanövern på en person som inte kan andas för att t.ex. en matbit täpper till andningsvägarna.

  • Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • TBE (Kumlingesjukan)

    Färstingburen hjärninflammation är en allvarlig sjukdom.

    TBE står för tick-borne encephalitis, dvs. fästingburen hjärninflammation. TBE förorsakas av ett virus, som överförs från fästingens spottkörtlar när den bitit sig fast.

  • Myggburna sjukdomar

    Visste du att också finländska myggor kan sprida sjukdomar?

    Antalet fall av myggburen harpest är ovanligt stort i Finland just nu och väntas öka under september. Om det runt stället där myggan stack uppstår en rodnande upphöjning med en kraterliknande mitt ska du söka vård.

Hälsa

  • Hitta träningsglädjen under semestern

    Semestern behöver inte innebära total försoffning.

    På sommaren ligger de flesta av oss i hängmattan och njuter av en välförtjänt semester. Det behöver dock inte innebära total försoffning.

  • Arbetslivsgurun Guy Ahonen: Arbetet höll på att ta livet av mig

    Bristfälligt välmående i arbetet kostar 20 mrd euro årligen.

    Stressen fick Guy Ahonens immunförsvar att ge upp. Under en arbetsresa blev han medvetslös fem gånger. Det tuffa jobbet som direktör för Arbetshälsoinstitutet höll på att kosta honom livet.

  • Bloggen hjälpte Sebastian ur ångesten

    Sebastian lider av panikångest och hypokondri.

    Sebastian Granskog lider av panikångest och hypokondri. Tidigare kunde han dricka några öl extra på fester för att dämpa sin ångest, i dag har han lärt sig att tala om sina problem.

  • Våga prata om hur du mår

    Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.

    Ett stort tack för alla berättelser som kom in till #hurmårdu. Radio Vega sände på söndag kväll en stor del av berättelserna om vägen ur depressionen upplästa av Svenska Yles redaktörer.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.