Hoppa till huvudinnehåll

Divertiklar

Bild: Yle/Herman von Numers tarm

Divertiklar är mot bukhålan utbuktande fickor i tarmväggen. Om divertiklarna är många talar man om divertikulos.

Divertiklar är vanliga och frekvensen ökar med stigande ålder. Man räknar med att var tionde person under 45 år har någon enstaka divertikel, medan divertiklar förekommer hos de flesta över 80 år.

Varför divertiklar bildas är lite oklart, men man antar att de uppstår till följd av trycket inne i tarmen. Fiberrik föda och ett undvikande av förstoppning anses minska risken för divertiklar.

Divertiklar kan förekomma i hela tjocktarmen, men ses framför allt i dess nedersta, S-formiga del (colon sigmoideum).

Symptom och behandling

Vanligen ger divertiklar inga symptom alls och hittas som bifynd vid koloskopi gjord av andra orsaker.

Eftersom avföring som blir liggande i fickorna ger upphov till en ökad bakterietillväxt och gasbildning kan patienten lida av luftbesvär.

En knipande värk kan tidvis förekomma, framför allt i bukens nedre vänstra del.

Divertiklar ger ofta liknande symptom som irriterad tjocktarm, med omväxlande trög mage och diarré.

När divertiklarna töms kan avföringen komma ut i form av små kulor.

Förstoppning förvärrar besvären och kan leda till att divertiklarna inflammeras. För en patient med divertiklar är det därför viktigt att få magen att fungera så regelbundet som möjligt. Fiberrik kost lindrar enligt vissa studier symptomen, också hos patienter som inte lider av förstoppning.

Om patienten har mycket besvär av sina divertiklar, kan man överväga en operation där den sjuka delen av tarmen tas bort.

Blödande divertiklar

Divertiklar kan ibland blöda, t.o.m. så mycket att patienten får anemi. Om blödningen är häftig går man in nedre vägen och stänger till kärlet. Blod i avföringen ska alltid undersökas eftersom det kan ha också andra och mer allvarliga orsaker.

Divertikulit och spruckna divertiklar

Ibland händer det att divertiklar inflammeras och omkringliggande vävnad infekteras. Symptomen vid divertikulit (inflammerad divertikel) är en mera ihållande värk, oftast i bukens nedre vänstra del, allmän sjukdomskänsla och feber (sällan äver 38,5).

Blodprov visar ett förhöjt CRP och en förhöjd sänka. Diagnosen kan ställas med hjälp av en datortomografi. Ibland behandlar man divertikuliten utan att ha en säker diagnos och gör när inflammationen lugnat ner sig en koloskopi för att se att patienten verkligen har divertiklar som kan förklara symptomen.

En divertikulit kan kräva sjukhusvård. Infektionen behandlas med antibiotika i tablett- eller droppform.

Om patienten har haft upprepade divertikuliter överväger man operation. Vid operationen tas den drabbade delen av tjocktarmen bort. Ingreppet sker oftast med titthålsteknik.

Ibland händer det att en divertikel spricker och en abscess (böld) bildas utanför tarmen.

I sällsynta fall leder en sprucken divertikel till att divertikelinnehåll kommer ut i bukhålan och förorsakar en bukhinneinflammation (peritonit, peritoneum=bukhinna). En bukhinneinflammation är ett livshotande tillstånd som ska opereras omedelbart.

En sprucken divertikel ger upphov till en plötslig smärta. Symptomen på en peritonit är en spänd och hård buk och en kraftig smärta som förvärras när patienten rör sig.

Om man vet att man har divertiklar och känner en plötslig smärta i vänstra nedre delen av buken ska man genast söka sig till läkare.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa