Hoppa till huvudinnehåll

Divertiklar

Bild: Yle/Herman von Numers divertiklar,koloskopi,tarm,webbdoktorn

Divertiklar är mot bukhålan utbuktande fickor i tarmväggen. Om divertiklarna är många talar man om divertikulos.

Divertiklar är vanliga och frekvensen ökar med stigande ålder. Man räknar med att var tionde person under 45 år har någon enstaka divertikel, medan divertiklar förekommer hos de flesta över 80 år.

Varför divertiklar bildas är lite oklart, men man antar att de uppstår till följd av trycket inne i tarmen. Fiberrik föda och ett undvikande av förstoppning anses minska risken för divertiklar.

Divertiklar kan förekomma i hela tjocktarmen, men ses framför allt i dess nedersta, S-formiga del (colon sigmoideum).

Symptom och behandling

Vanligen ger divertiklar inga symptom alls och hittas som bifynd vid koloskopi gjord av andra orsaker.

Eftersom avföring som blir liggande i fickorna ger upphov till en ökad bakterietillväxt och gasbildning kan patienten lida av luftbesvär.

En knipande värk kan tidvis förekomma, framför allt i bukens nedre vänstra del.

Divertiklar ger ofta liknande symptom som irriterad tjocktarm, med omväxlande trög mage och diarré.

När divertiklarna töms kan avföringen komma ut i form av små kulor.

Förstoppning förvärrar besvären och kan leda till att divertiklarna inflammeras. För en patient med divertiklar är det därför viktigt att få magen att fungera så regelbundet som möjligt. Fiberrik kost lindrar enligt vissa studier symptomen, också hos patienter som inte lider av förstoppning.

Om patienten har mycket besvär av sina divertiklar, kan man överväga en operation där den sjuka delen av tarmen tas bort.

Blödande divertiklar

Divertiklar kan ibland blöda, t.o.m. så mycket att patienten får anemi. Om blödningen är häftig går man in nedre vägen och stänger till kärlet. Blod i avföringen ska alltid undersökas eftersom det kan ha också andra och mer allvarliga orsaker.

Divertikulit och spruckna divertiklar

Ibland händer det att divertiklar inflammeras och omkringliggande vävnad infekteras. Symptomen vid divertikulit (inflammerad divertikel) är en mera ihållande värk, oftast i bukens nedre vänstra del, allmän sjukdomskänsla och feber (sällan äver 38,5).

Blodprov visar ett förhöjt CRP och en förhöjd sänka. Diagnosen kan ställas med hjälp av en datortomografi. Ibland behandlar man divertikuliten utan att ha en säker diagnos och gör när inflammationen lugnat ner sig en koloskopi för att se att patienten verkligen har divertiklar som kan förklara symptomen.

En divertikulit kan kräva sjukhusvård. Infektionen behandlas med antibiotika i tablett- eller droppform.

Om patienten har haft upprepade divertikuliter överväger man operation. Vid operationen tas den drabbade delen av tjocktarmen bort. Ingreppet sker oftast med titthålsteknik.

Ibland händer det att en divertikel spricker och en abscess (böld) bildas utanför tarmen.

I sällsynta fall leder en sprucken divertikel till att divertikelinnehåll kommer ut i bukhålan och förorsakar en bukhinneinflammation (peritonit, peritoneum=bukhinna). En bukhinneinflammation är ett livshotande tillstånd som ska opereras omedelbart.

En sprucken divertikel ger upphov till en plötslig smärta. Symptomen på en peritonit är en spänd och hård buk och en kraftig smärta som förvärras när patienten rör sig.

Om man vet att man har divertiklar och känner en plötslig smärta i vänstra nedre delen av buken ska man genast söka sig till läkare.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

  • BK-46 utspelat – Rönnberg dominerade

    Cocks gjorde processen kort mot BK-46.

    Cocks gjorde processen kort mot BK-46. Handbollsdominanten gjorde precis som den ville i Karis. Allra roligast hade Nico Rönnberg det.

  • Lojokandidater: Det ska inte kosta att parkera sin bil

    Fyra Lojokandidater inledde Yle Västnylands valdebatter.

    Parkeringsavgifterna i centrum är idiotiska. Lojos parkeringsövervakare är världskända för sin snabbhet. Slopa parkeringsavgifterna på alla utom två eller tre gator. Det anser fyra partiers kommunalvalskandidater från Lojo. De deltog i Yle Västnylands valdebatt. Se videor!

  • USA-forskare: Vi har så oerhört låga förväntningar på Trump

    Första talet till kongressen.

    President Donald Trumps första tal till kongressen i går har betecknats som mera statsmannalikt än tidigare framträdanden. USA-forskaren Oscar Winberg håller med så långt att Trump den här gången han långt följde manuskriptet och inte gick ut i egna spår.

Läs också

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • ”En frihet att få föda i hemmet”

    Antalet hemförlossningar i Finland har under senaste år förd

    Hemmet upplevs av hemföderskor som en trygg och bra plats att föda på jämfört med sjukhusmiljö. Under de senaste 20 åren har antalet hemförlossningar stigit mycket snabbt. Förutsatt att inga katastrofer i samband med hemförlossningar når nyhetsrubrikerna kommer antalet att öka, tror forskningsprofessor.

  • Infektionsläkare: Ingen avancerad kirurgi utan effektiv antibiotika

    Något måste göras annars är vi på väg tillbaka i tiden.

    Överanvändningen av antibiotika är ett problem inte bara inom livsmedelsindustrin, utan framför allt inom sjukvården, säger infektionsläkaren Peter Klemets. Vi använder för mycket och för bredspektrig antibiotika enligt Klemets. Om inget görs kan man i framtiden inte utföra avancerad kirurgi eller behandla leukemi, varnar Klemets för.