Hoppa till huvudinnehåll

Judarna i Finland 1956

Enzio Sevón berättar här judarnas långa historia i Finland. Vi får höra om hur judarna hade det under den svenska och ryska tiden, och hurudana traditioner judarna har i nutidssamhället 1956.

En jude hade inte rätt att bo i den östra delen av Sverige, dvs Finland under den svenska tiden. Judarna hade heller inte medborgerliga rättigheter. Situationen förbättrades inte nämnvärt under den ryska tiden och Finland var det sista landet i Europa som gav judarna medborgarrättigheter, 1917.

Vad beror den avoga inställningen till judar på, frågar Enzio Sevón.
Dels var det ett arv från den katolska kyrkans judefientliga inställning under medeltiden, dels byggs inställning upp av fördomar, fruktan för yrkeskonkurrens och nyvaknade nationalistiska tankegångar.

Ungefär 90 % av Finlands judar ser Finland som sitt fosterland eftersom de här bott i flera generationer. Judarna kämpade också med i kriget.

Enzio Sevón påpekar att vi inte bör glömma det förtryck judarna under andra världskriget utsattes för också i vårt land, och som i några fall ledde till utvisningar till nazi-Tyskland, och en säker död.

Isai Davidkin, ordförande för judiska församlingen i Helsingfors, inflyttad från Ryssland efter den ryska revolutionen, talar om de judiska sederna och ritualer. Han talar om assimileringen med majoritetsbefolkning. Det judiska problemet har diskuterats i århundraden, säger Isai Davidkin. Problemet skall lösas, menar han, genom uppkomsten av den nya staten Israel.

I diskussionen tar Enzio Sevón också med en ung jude med intellektuellt yrke, Abraham Schwartzman. Han är samtidigt en strängt traditionell jude.

Sevón undrar hur han ser på judar som ingår äktenskap med icke-judar. Schwartzman är en motståndare till blandäktenskap.

A Schwartzman försöker delta i morgonbönen varje dag. Alla manliga personer som har fyllt 13 år bör delta.

Enzio Sevón undrar också vad sionismen är och hur Finlands judar förhåller sig till den. Schwartzman säger att politiska sionismen har uppstått av judarna i diasporan som jobbar på att få återvända till Israel. Också unga judar från Finland har rest till Palestina för att bygga upp staten Israel.

Enzio Sevón intervjuar sedan en judisk kvinna, som vill vara anonym, om äktenskapet med en kristen. Judinnan fick utstå obehag och trakasserier från den judiska församlingen och familjen. Kvinnan bröt därför helt med familjen, församlingen och de gamla vännerna.

Vi besöker en morgonandakt i synagogan i den judiska församlingen. Vi hör toran (de på pergamentrulle upptecknade 5 Moseböckerna) och en kaddish (bön för de döda).

Till sist besöker vi judiska skolan, som grundades 1920.

Undervisningen går på hebreiska. Det hebreiska språket är en viktig länk för alla judar, påpekar Schwartzmann och Davidkin. Enzio Sevón frågar de duktiga barnen. Vi får också höra rektor Rask berätta om skolan.

Läs mera:

Faivel Kafka tittar ut, Yle 1994

På flykt undan judeförföljelserna

Under 1930- och 1940-talet flydde många judar undan förföljelserna. En del kom till Finland.

Läs mera:

Pesach (judisk påsk), 1992

Pesach är det osyrade brödets fest

Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

Finland genom historien

Religion och livsåskådning

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet