Hoppa till huvudinnehåll

Aagot Jung undersöker komposter

"Kompostering håller på att bli en modefluga", menar Aagot Jung. I avfallsproblemens tid har komposten kommit tillbaka för att stanna. Här tar Aagot itu med komposteringen på allvar.

Åsikterna om hur man skall kompostera är många. Tillsammans med Inger Palmstierna, hortonom och författare till "Kompostboken", och Ingmar Klingstedt ger Aagot Jung sig i kast med komposteringsprocessen.

Först tar de sig till "kompostvaruhus", där de undersöker en massa olika komposter. Det finns komposter för matavfall, med inbygd termometer, som tilltalar tekniskt lagda karlar, fnissar Aagot Jung.

Men Ingmar Klingstedt menar att den inte fungerar för den får inte luft tillräckligt. En hushållskompost kan bli geggig och våt och bör blandas med strö.

Trädgårdsavfall behöver inte isolerade komposter, endast lufthål. En rund kompost är bra för där bildas inga kalla hörn.

Aagot har uppfunnit en egen kompost, som är helt i trä. Jukka Lindros har gjort den och Aagot har med stor möda penslat den med linolja.

Så beger sig gänget till Aagots koloniträdgård för att se hur den nya träkomposten fungerar i praktiken. En trädgårdskompost är oftast för torr, och bör vattnas.

När komposteringsprocessen är färdig kan man sprida ut materialet. "Men hur vet man att myllan är färdig", undrar Aagot Jung. Inger Palmstierna menar att man kan sprida ut det fast det är grovt, man blandar materialet med jord och lägger under buskar. Hönsgödsel kan man blanda i för att tillföra kväve.

"Men herregud här är ett äppel som är fullt med maskar, fullt med maskar. Si", ropar Aagot Jung till sist. Hon skulle gärna ha talat om komposter länge till men tiden tar slut.

Aagot Jung och Udo Drude undersökte också 1984 komposter och hur man odlar med täckta odlingar.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Oppåjul (2004)

    Oppånergänget

    Om det är tråkigt att vänta på julen så kan man göra roliga saker med hjälp av Oppånergänget.

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

  • Jul Kul (1993)

    Jul Kul från 1993 var en mycket märklig julkalender.

    Jul Kul från 1993 framstår som en mycket märklig julkalender. Det är svårt att egentligen få en uppfattning om vad den handlar om när man ser ett avsnitt.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Vi besöker Kyrkoby folkskola i Kyrkslätt

    Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

    1962 fanns det tolv folkskolor i Kyrkslätt, av dem var nio stycken svenska. Redaktören besöker Kyrkoby folkskola, deltar på lektionerna och intervjuar lärare där. Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Skärgårdssheriffen

    Eirik Sandbacka är polis i Ålands skärgård.

    Eirik Sandbacka är en Karlebybo som slagit sig ner på Åland. Här berättar han om vardagen på Kumlinge och jobbet som polis i den åländska skärgården.

  • Sebastian trivs inte i stan

    Det är hemskt och sorgligt i staden.

    Sebastian Käll har flyttat med sin mamma och sina två systrar till Helsingfors från landet. Han trivs inte alls. Det är hemskt och sorgligt i staden.

  • Arbetslösheten 16,9 %

    Arbetslösa finländare i Vasa 1993.

    I december 1993 var närmare 17 % av Finlands arbetsföra befolkning utan jobb. Här får vi träffa 41-åriga Kirsti, 53-åriga Sven och 23-åriga Jens och se hur de hanterar situationen.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    För att biträda fartyg finnas lotsar. Men hur är det att vara lots? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Drömyrke: flygvärdinna?

    Att vara flygvärdinna 1964

    Hur är det att vara flygvärdinna 1964? Följ med en dag i Brita Pousars liv.

  • En fängelsevistelse är alltid för livet

    Hur känns det att bli instängd?

    Hur känns det att bli instängd och veta att du inte kan öppna dörren själv? Och kan du någonsin bli en hel människa efter det? Alla i den här dokumentären, från fängelsekunder till jurister och personer i Högsta domstolen, säger att fängelsestraff alltid är av ondo för den enskilda individen.

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud...">Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Spotlight: Neddrogade åldringar

    Tre gånger mer psykmediciner än i Sverige och Danmark.

    Våra åldringar får tre gånger mer psykmediciner än åldringar i Sverige och Danmark. Många gånger ges medicinerna för att åldringarna ska hållas stilla i sina rum.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Fängelse utan stängsel och väktare

    För ett mindre brott kunde man 1965 dömas till arbete.

    För ett mindre brott, eller trafikförseelse, kunde man 1965 dömas till arbete i stället för fängelse. Då tillbringade man en tid på en arbetskoloni och betalade på så sätt igen sitt brott till staten.

  • Metron i Helsingfors körde igång 1982

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors.

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors. Det blev 13 år av väntan, mutskandaler och missnöje innan metron öppnades den första juni 1982. Och nu skall Västmetron äntligen starta!

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Tove Jansson läser ur Granen

    Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul.

    "Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul" Hemulen väcker Muminfamiljen mitt i deras vintersömn. I den främmande vintervärlden lurar den hemska julen. Hör Tove Jansson läsa sin berättelse Granen.

Nyligen publicerat - Arkivet