Hoppa till huvudinnehåll

Samiska barn i skola

Hur har ett samiskt barn det 1972 och 2002? Följ med och titta.

Samepolitiken i Finland, Sverige och Norge har haft betydande inslag av rasism. Synen på "lapprasen" var starkt nedlåtande och flera åtgärder inom främst skol- och bosättningspolitiken baserades på en uppenbar rasism. Samiska barn fick inte lära sig samiska i skolan utan tvångsförfinskades, eller som man i det första klippet säger: Samerna har aldrig själv fått bestämma över sitt land.

På sextio- och sjuttiotalet började man vara mera mån om sina minoriteter och undersöka hur de riktigt hade det. De samiska barnen Eila, Saara, Wilhelmi och Nilsa går i skola långt från hemmet. Tuoma stannar hemma för att hjälpa mamma med fisket eftersom pappa är borta och driver renar. Men turisterna har nästan fiskat bort all fisk.

Skolan går på finska, inte samiska. Man sjunger psalmer, räknar mängdlära och målar ruskabilder. I sameklubben får man bekanta sig med det samiska språket. Barnen bor på skolhemmet hela veckan, men många familjer har flyttat bort för det finns inga jobb. På skolhemmet hjälper alla barn till.

Barnen tycker det är underbart att åka hem igen, de jojkar hela vägen. Att jojka, säger berättaren, är att själv hitta på en sång om vad man vill. Familjen är stor, alla barn är födda hemma, för till sjukhuset är det långt. Mamman i huset gör nuhkatat, lappskor av renskin.

Om sommaren sover man gärna i en kåta, lavvo. Mormor trivs bäst i kåtan, där hon berättar och sjunger. Man övar sig också på att kasta lasso, suohpan. Berättaren påpekar att det kan vara svårt att hålla sig med renar i framtiden, eftersom kraftverken bygger stora dammar som lägger renarnas områden under vatten. Skogarna kalhuggs också, så renarna har inte föda. Så hur skall det gå för Nilsa och det andra?

Trettio år senare, 2002, ser man mera positivt på framtiden. De samiska barnen går i skola på samiska och lär sig om samernas historia och traditioner.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet