Hoppa till huvudinnehåll

Vem är en riktig same?

Är det renarnas antal som gör en same? Vem skall ha rösträtt i Sametinget? Och förekommer det rasism mellan finnar och samer?

Det är vanligt att tro att alla samer är renskötare och lever på rennäringen men stora delar av samerna har levt på fiske eller andra näringar. Det finns bestämmelser om hur många renar som varje sameby får ha. Rennäringen är en näring som är beroende betesmarker.

Men i Sametinget kan renarnas antal ha betydelse.

Allt som allt finns det cirka 75 000 samer, de flesta av dem bor i Norge. I Finland bor cirka 9 000, och av dem bor c. 60 % utanför Sameland, främst i huvudstadsregionen. FST intervjuar några City-samer i Helsingfors, om fördomar, samedräkter och om renhorn på riktigt höjer potensen.

De traditionella samedräkterna används mest vid högtidliga tillfällen. Samernas traditionella klädedräkt innehåller bland annat en kolt. De färgrika dräkterna med röd, blå, gul och grön visar härkomst och släktskap.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet