Hoppa till huvudinnehåll

Köp och släng - moderna och farliga köpcenter

De moderna snabbköpen och köpcentren med färdigt förpackade produkter är farliga, eftersom allting är så lättillgängligt. Man köper onödiga produkter och skapar avfallsberg. Här informeras konsumenten.

Ett typiskt drag för välfärdssamhället är en allt mera ökande konsumtion och en reklam som går ut på att skapa mera konsumtion, säger redaktör Öivind Nyqvist.

Experten, psykiater Klaus W Karlsson, talar om snabbköpen. De är på ett sätt bekväma, men opersonliga och lockar till oöverlagda impulsköp då allting är så lättillgänligt. Man samlar i sin korg mer än man kanske skulle behöva, eller sådant man inte skulle köpa om man vore tvungen att be expediten ta fram det.

Kan impulsköp ha psykologiska orsaker? frågar redaktören. Ja, impulsköp kan liknas vid att äta snask, man tröstar sig med det. Djuppsykologiskt kan man se ett snabbköp eller ett varuhus som en modersfigur som svämmar över av all världens härligheter och som har allting att erbjuda och därmed tillfredställer alla ens behov. Neurotiskt köpande bottnar i detta. Reklamen skapar ett konstlat behov.

Färdigt förpackade produkter och engångsförpackningar ökar mängden avfall. Köpman Åke Stenström tycker inte de färdiga förpackningarna är ett större problem, men på avstjäpningsplatserna ser man berget växa.

I radion diskuterar man köpcentren i Konsumentkalendern. Konsumentombudsman Gun Hemming är ytterst kritisk till köpcentren: "som om vår levnadsstandard automatiskt skulle stiga bara vi fåraktigt apar efter USA". Och hur går det för de ensamstående mödrarna? Några förortsmödrar får faktiskt berätta vad de tycker om köpcenter. Arkitekt Kristian Gullichsen och direktör Paarma ser bara fördelar med att i nya bosättningar koncentrera affärerna på ett ställe

Text: Ida Fellman

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet