Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Tove Jansson och de japanska muminanimationerna

    Vad tycker Tove om de japanska mumintrollen?

    De japanska muminanimationerna hade premiär i Finland 1991. Här får du höra vad en glad och pigg Tove anser om dem, och om nyutgivningen av "Småtrollen och den stora översvämningen".

  • Muminpappan och havet

    Muminfamiljen befinner sig på en ö långt ute i havet.

    Muminfamiljen befinner sig i en underlig värld, på en ö långt ute i havet. De bor i en fyr som pappan inte kan tända och med en märklig fiskare som granne.

  • Kometen kommer

    Skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas

    Kometen kommer är en skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas av en stor komet. Här ser vi några klipp ur den japanska filmatiseringen

  • Det osynliga barnet

    Ninni har blivit osynlig för att hon har behandlats så illa.

    Ninni har blivit osynlig för att hon har behandlats så illa. Hon kommer till Mumindalen för att bli synlig igen.

  • Snusmumriken vandrar söderut

    Snusmumriken beger sig ut på vandring

    Det är höst och Snusmumriken skall bege sig ut på vandring. Mumintrollet känner sig ledsen och melankolisk, men Snusmumriken lovar komma tillbaka på våren.

  • Buuklubbsledarna blev barnens favoriter

    Unga människor började berätta om programmen 1997.

    00002, Helsingfors. Buuklubben! 1997 presenterades Buuklubbsledarna för barnen. And the rest is history!

  • Vingelvam

    Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns sång om hemligheter.

    "En liten låda är på väg till Vingelvam, vad finns det i den, det ska vi ta fram....". Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns fina sång om hemliga lådor.

  • Bärtil - smakbitar ur första säsongen

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Sensommarväder med Juha Föhr

    Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

    Sensommar och höst är vackra årstider. Temperaturerna kan växla mellan frost och rena värmen. Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.