Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Frågesport på schackbrädet

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek.

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek. Frågeschack är en frågesport där de tävlande, genom att svara rätt på frågor, får en vacker kvinna utklädd till häst att röra sig på ett schackbräde.

  • Huvudet på skaft

    En lekfull tävling för barn från 1980.

    Huvudet på skaft är en lekfull tävling för barn från 1980. Uppgifterna barnen får är många och av varierande slag. De fick räkna, springa, förklara och spela teater.

  • Frågelek i långsamt tempo

    De tävlande tänder lampan när de vet svaret.

    Redaktör Knud Möller, fru Gunvor Åfeldt och major Hans Sjöstedt tävlar här i en munter om än något sävlig frågelek. Frågeleken är också interaktiv.

  • Fjädern – en skräckhistoria för radio?

    Erik Ohls berättar om hur hörspelet Fjädern kom till.

    Erik Ohls verkade som Radioteaterns chef under åren 1982-2004. Här berättar han om hur hans gotiska drama "Fjädern" kom till.

  • Och om bettlare och vägmän av Susanne Ringell

    En unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall.

    Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Kyrkan och de homosexuella

    Homosexuella och kyrkan

    För kyrkan har de homosexuella alltid varit en nagel i ögat. Och den troende homosexuella har det inte lätt.

  • Grundskolan kommer!

    Föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan kom.

    Lagen om grundskoleförändringen i Finland stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Många föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.

Nyligen publicerat - Arkivet