Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

  • Egentliga Finlands tingsrätt i Åbo.

    Dom i misshandelsfall mot äldre patient i Kuppis faller

    Vårdare misstänks för misshandel. Fler fall kommer senare.

    En vårdare misstänks för misshandel. Åtalet innefattar även andra anställda vid sjukhuset som misstänks för bland annat olika tjänste- och misshandelsbrott, men deras delaktighet i fallet behandlas senare i rätten.

  • Ungdomsriksdagen 15.4.2016.

    HBL: Debatten i riksdagen om jour i Vasa skjuts upp

    Tas upp till behandling första juni.

    Det blir ingen debatt om omfattande jour på Vasa centralsjukhus på tisdagen. Tidigare var det tänkt att medborgarinitiativet om jourreformen skulle debatteras i riksdagen på nytt på tisdagen, men inte heller den här gången är omsorgsminister Juha Rehula (C) på plats.

  • Ariana Grande i Milano år 2015

    Ariana Grande har många unga fans

    Många minderåriga fanns på plats då attacken skedde.

    Ariana Grande som uppträdde på Machester Arena under måndagens misstänkta terrorattack har många barn och unga som fans. Det innebär att många minderåriga var på plats då attacken skedde.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Mauno Koivisto intervjuas, Yle 1982

    Mauno Koivisto blev president efter Urho Kekkonens långa era

    Koivisto skötte presidentens uppgifter när Kekkonen avgick.

    Socialdemokraten Mauno Koivisto kom att bli president efter Urho Kekkonens långa presidentperiod från 1956 till 1981. Som statsminister skötte Mauno Koivisto presidentens uppgifter när Kekkonen avgick i oktober 1981. Och Koivisto valdes med stor majoritet till president i januari 1982.

  • Mauno Koivisto håller nyårstal, 1983

    Mauno Koivistos nyårstal 1983

    Medborgare! Den nyblivna presidenten talar till folket.

    Medborgare! Den relativt nyblivna president Mauno Koivisto talar till folket 1983.

  • mauno koivisto, tellervo koivisto, 1986

    Slottsbalen 1986

    Tvåspråkig sändning på självständighetsmottagningen 1986.

    Självständighetsmottagningen 1986 bjuder Rundradion på en tvåspråkig sändning när president Mauno Koivisto tar emot gäster på slottet.

    Allt om Mauno Koivisto i Arkivet

  • Mannerheims begravning, 1951

    President Mannerheims begravning

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951.

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

  • Dora Siivonen tittar ut genom fönstret.

    Åren med Dora från Lammholm

    Nu kommer fortsättningen på historien om Dora.

    Hur börjar man ett nytt liv som 90-åring? Hur lämnar man ett hem där man har bott hela sitt liv? Det blev en nyckelfråga för den nya dokumentären med Dora.

  • Fans tar emot hockeylejonen, 1995

    Guldfest i Helsingfors 1995

    Finländarna festade i flera dagar efter guldet i Globen,

    När resultatet från ishockeyfinalen 1995 var klart blev finländarna rusiga och glada och man festade i flera dagar. Så här togs hjältarna emot.

  • Lejonen

    Finland klår Sverige 6-1 i drömfinal i VM 2011

    Halva Finlands befolkning tittade på ishockeyfinalen

    Nästan halva Finlands befolkning tittade på ishockeyfinalen mellan Finland och Sverige 2011. Finland slog Sverige med smått otroliga 6-1.

  • Hockeylejonen kommer hem

    Hör alkohol och ishockey ihop?

    Måste en överdriven alkoholkonsumtion höra ihop med VM-guld?

    De finländska hockeylejonens glada och överförfriskade hemkomst och spritintaget på guldfesten på Salutorget efter VM i ishockey 2011 fick många att höja på ögonbrynen. Måste en överdriven alkoholkonsumtion verkligen höra ihop med VM-guld?

  • ishockey, vm, världsmästare

    Guldfest, guldfest hela dan 2011

    Rusiga hockeylejon togs glatt emot av Finlands folk.

    Det var glada och rusiga hockeylejon och tränare som med guldmedaljer och pokal steg ner från flygplanet måndagen den 16 maj 2011. Och Finlands folk jublade och tog emot.

  • Högstadielickorna tog hem ännu ett masstafettsguld till Winellska skolan.

    Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

  • Stan Saanila, Max Forsman och Anders Slotte i sketch, Yle 1998

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen

    Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • Studio Stafettkarnevalen ur "Reservtanken", 1998 (skärmdump)

    Sketch om publikvåldet på StafettkarnevaIen

    Om publikvåldet på StafettkarnevaIen i Reservtankens sketch.

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen och publikvåldet. Psykolog och forskare i kollektiv aggressivitet, Irina Floman (Hellen Willberg) och stadionvaktmästare Kurt Åhlenius (Max Forsman) har olika åsikter om hur publiken beter sig på Stafettkarnevalen.

  • Personerna kring Morjens, 1999

    Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Veterinär klaus-verner brötchenbaum (kaj korkea-aho) på strömsö, 2006

    Veterinär Klaus-Verner Brötchenbaum i Radio Pleppo

    Klaus-Verner är Radio Pleppos galna och interaktiva expert.

    Klaus-Verner Brötchenbaum (Kaj Korkea-aho) är en av Radio Pleppos galnaste figurer. Kaj Korkea-aho har berättat att Klaus-Verners röst var det första som uppstod, efter det skapades karaktären.

  • Snobbiga finlandssvenskar på begravning

    Revy om Svenskfinland (1968)

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann."

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann" lyder mottot för finlandssvenskarna i revyn "Var är min stora ludiga nalle" från 1968.

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Mamma på arbetsintervju

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom där man ville behandla vardagliga händelser. Här har psykologmamman varit på jobbintervju.

  • Vaxdockor av Ahtisaari och Aho, 1994

    EU har problem med muscha och klimpsoppa

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    EU var måltavla för diverse sketcher 1994. Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • man äter chips

    Tvinn Spik: EU-nyheter

    Alternativa nyheter från och om EU.

    1994 var EU föremål för diverse sketcher. I Tvinn Spik berättar man alternativa nyheter från och om EU.

  • Sketch ur Hata handboll, Yle 2008

    Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Premiär

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom i slutet av 1990-talet. Här oroar sig skådespelarpappan över recensionerna på teaterpremiären.

  • Breakdance i Helsingfors, 1988

    Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    På 1980-talet kom breakdancen till Finland. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Skid Row i Söndagsöppet.

    Skid Row i Söndagsöppet

    Skid Row om dryckeseskapader, yrsel och tatueringar.

    Skid Row är ett amerikanskt heavy metalband som grundades i mitten av 80-talet. Här presenteras en kort intervju med basisten Rachel Bolan och Dave Sabo. De talar om dryckeseskapader, yrsel och tatueringar.

  • Människor dansar

    När discomusiken kom till Finland

    Discokulturen passiverar och förstör ungdomen, eller?

    En musikstil som kom att förena finländare i gemensamt hat var discomusiken. "opersonligt, hjärndött och massproducerat, som att stå i en korvfabrik", menar Måns Kullman. Men det fanns väl ändå discoälskare i Finland?

  • Gruppbild ur tv-serien 16, Yle 1993

    Ungdomsserien 16 blev en stor tv-succé

    Kultserie från 1993 om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Kultserien 16 från 1993 handlade om ungdomar och lärare i "Korpen" (Korpvägens högstadieskola). Vi får följa med oönskade graviditeter, förälskelser, stölder och dålighetsliv i Köpenhamn, blandat med sång- och dansscener. Serien blev superpop bland finlandssvenska unga.

  • Ars-61, Yle 1961

    På ARS-utställningarna har konsten alltid provocerat

    Från popkonst via kroppsvätskor mot digital konst.

    I över femtio år har finländarna fått beundra eller förfasa sig över den moderna konsten på Ars-utställningar. Målet har varit att provocera och väcka debatt, men också att underhålla. Vägen har gått från 1960-talets popkonst via hemelektronik med kroppsvätskor mot digital konst. Följ med från 1961 till 2011.

  • Ars 17 på Kiasma, pressvisning

    Digikonst och internet på ARS17

    ARS17, utställningen för nutidskonst är här igen .

    ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

  • Bild på Elantos logo i Ahos & Soldans stumfilm från år 1934.

    Vårt dagliga bröd från Elanto

    Vi får följa med hela processen på brödfabriken.

    "I storbagerier råder ständig brådska – det dagliga brödet måste distribueras färskt och smakligt till konsumenten." Elantos brödfabrik presenteras i den här fina stumfilmen gjord av Aho & Soldan. Vi får följa med hela processen på brödfabriken då vårt dagliga bröd tillverkas.

  • Den färdiggräddade rågbrödet kommer ur ugnen.

    Bageripojkarna tröttnar aldrig på sitt bröd och sina bullar

    Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar.

    Halmes lilla bageri i Köklax grundades 1899 och har stått stadigt genom krig och recessioner. Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar, men man har tillförsikt också på nästa generation.

  • svartvit bild av två gummor

    Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Diskussion kring Rundradion med Joan Harms och Arne Wessberg, 1974

    Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

    Diskussion om parlamentarism och partipolitik vid Rundradion

    "Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting." Rundradions förvaltningsråd ville normalisera radiosändningar och föreslog att man skulle redogöra efter partitillhörighet 1974. Förslaget sågs som en kränkning av yttrandefriheten.

  • mor och barn

    Historien om mors dag

    Vad är historien bakom firandet av mors dag?

    På mors dag uppvaktas mammor med frukost, gott kaffe, blommor och presenter. Men hur började man fira mors dag och hur kom traditionen till Finland?

  • Illustration till inslag om assisterad befruktning i Obs, 2002

    Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

    Vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

    I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslogs en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också i sådana fall att han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?