Hoppa till huvudinnehåll

Stora vågor och utsläpp från Sverigebåtarna

Färjorna mellan Sverige och Finland blev större och finare på 1970-talet. Men de nya färjorna gladde inte alla.

Informationsruta

I bild syns även Silja Lines Regina och Kapella (Dana Gloria) i det första klippet och Viking Lines Athena och Silja Lines Princess i det andra klippet

Viking Lines nya färjor Turella och Diana II gladde resenärerna till Stockholm 1979. Men skärgårdsborna gillade inte de stora färjorna. De åstadkom häftiga svallvågor, de riskerade landsvägsfärjornas trafik och störde fisket. Speciellt trålfiske är farligt, eftersom svallvågorna kan slita sönder trålarna.

Också bosättningen tar skada, man kan inte förtöja sina båtar i närheten av farlederna. Till och med farliga situationer uppstår när de stora färjorna korsar farleder.

Inrikesminister Johannes Koikkalainen påtalade problemet och efterlyste likadana fartbegränsningar i Åbo skärgård som i den svenska skärgården.

Också den unika naturen i skärgården kunde störas av vågorna.

Korpo och Houtskär kommun lämnade in en skrivelse till länsstyrelsen, och till handels- och industriminister Eero Rantala. Man krävde en fartbegränsning på 14 knop på dessa 6 sjömil.

Men på Viking Line tror man inte att det går, turlistan är redan så ansträngd, och en ytterligare fartbegränsning skulle omöjliggöra en tur-returresa under ett dygn.

Är det då nödvändigt att färjorna blir större och större, och farten högre och högre, undrar redaktör Bengt Östling? Ja, det är det väl nog, menar man på rederiet.

Fjorton år senare diskuteras hur miljön påverkas av de stora Sverigebåtarna vidare. Hur påverkas små öar och stränder?

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet