Hoppa till huvudinnehåll

En kommunalläkares vardag i Borgå

Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

På morgonen går doktor Olof Palmgren en trappa ner från sin tjänstebostad till mottagningen. När Palmgren skall sluta sin arbetsdag vet han inte, den ena dagen är inte den andra lik. Sjukdomar och olycksfall anmäler inte sin ankomst på förhand.

Den första patienten har öronvärk. Olof Palmgren måste punktera örat med en nål han steriliserat i en låga. Dessutom får kvinnan penicillin.

På Olof Palmgrens ansvar ligger hälften av alla 15 000 invånarna i Borgå och Borgå landskommun. Läkaren sköter både sjukvård och hälsovård, såsom rådgivning, skolundersökningar och vaccinationer.

En kommunalläkare måste alltid vara beredd att rycka ut. Telefonen är hans gissel både vardagar och helgdagar. Det är det som gör att en kommunalläkare ofta sliter ut sig i förtid.

Ibland kommer läkaren bekvämt till patienterna med sin bil från dörr till dörr, men ibland kan sjukbesöken bli strapatsrika. Det är inte alltid så lätt att hitta på små vägar i skärgården. Den här dagen kör Olof Palmgren med färjan till södra Emsalö. Patienten i Emsalö har högt blodtryck, slitet knä och snuva.

Nästa anhalt är folkskolan i Hammars där doktor Palmgren tar emot elever. På Palmgrens ansvar ligger 12 skolor, han besöker varje skola en gång per termin. Palmgren undersöker eleverna, men också klassrummens, kökets och toaletternas skick.

En annan dag kan det vara ett besök på kommunalhemmet i Ebbo. Där finns sjuk- och åldringsavdelningar. Doktor Palmgren sköter också mödra- och spädbarnrådgvining i kommungården en gång i månaden.

Efter en tung arbetsdag kan Olof Palmgren ibland hinna sitta i soffan och läsa för sina barn, men ofta har de lagt sig då han kommer hem. Doktor Olof Palmgren har fritidsintressen såsom fotografering, smalfilmning och litteratur, men den mesta av fritiden går åt till att fylla i papper. Och så ringer telefonen igen, det är en trolig hjärtinfarkt.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet