Hoppa till huvudinnehåll

När kroppen utsätts för radioaktiv strålning

Jod behöver man om man utsätts för radioaktiv strålning - men ta det aldrig i onödan, jod kan ge allvarliga bieffekter
Jod behöver man om man utsätts för radioaktiv strålning - men ta det aldrig i onödan, jod kan ge allvarliga bieffekter Bild: Cityportal Ab/Yle webbdoktorn

Läkare Johan Fagerudd berättar hur strålningen påverkar den mänskliga kroppen.

- Strålningen skadar vårt DNA, förklarar Fagerudd.

Hur mycket är mycket?

Som enhet för dosrater används mikrosievert per timme (µSv/h). 1000 mikrosievert = 1 millisievert (mSv).
Exempel på stråldoser:
0,01 mSv: Den dos patienten får under en tandröntgenfotografering
0,1 mSv: Den dos patienten får under röntgenfotografering av lungorna
2 mSv: Den dos kosmisk strålning en person som arbetar ombord på flygplan får under ett år
3,7 mSv: Den genomsnittliga dosen strålning en finländare får per år (radon i inomhusluften, röntgenundersökningar osv)
20 mSv: En datortomografiundersökning
50 mSv: Den största tillåtna dosen per år för en person som arbetar med strålning
6000 mSv: En dos som kan leda till döden om personen får den under ett dygn. En så stor dos kan en person få endast om han till exempel befinner sig nära platsen för en kärnvapenexplosion.

Exempel på doshastigheter:
0,04-0,30 µSv/h: Bakgrundsstrålningen i naturen i Finland
0,4 µSv/h: Den dosrat som om den överskrids ger alarm i de automatiska strålningsmätarna i Finlands strålningsövervakningsnätverk
5 µSv/h: Dosraten vid flygning på 12 kilometers höjd
5 µSv/h: Den största uppmätta dosraten i Finland i samband med olyckan i Tjernobyl
30 µSv/h: Ett gränsvärde för patienter som fått isotopbehandling: när dosraten mätt på en meters avstånd från patienten sjunker under gränsen får patienten åka hem
100 µSv/h: Skyddsåtgärder är nödvändiga (t.ex. att ta skydd inomhus)

Källa: Strålsäkerhetscentralen - STUK

En stor akut dos ger stora skador på bland annat slemhinnor och blodceller, och i värsta fall dör den utsatta personen direkt. Utsätts man för minst 1000-2000 mSv under en kort tid kan man bli akut sjuk. En strålskadad person som snabbt får sjukhusvård kan överleva en stråldos på minst 4000 mSv.

En mindre dos strålning, som den som personal i kärnkraftverk utsätts för, skadar kroppen långsamt. Följderna av strålningen kan visa sig först långt fram i tiden. Om en person plötsligt har fått en stråldos på över 500 millisievert, ser man ändringar i blodbilden. En plötslig stråldos på tusen millisievert orsakar illamående inom några timmar från exponeringen.

Se faktarutan nedan för närmare information om strålningsdoser som människan kan utsättas för.

I videon berättar Johan Fagerudd mer om strålningen och dess effekter på människan, och talar också om användningen av jod. Jod hör till basutrustningen, men det finns ingen orsak för finländarna i detta skede (14.03.2011) att rusa till apoteket.

- Jod bör finnas i alla hem i fall om, men det har inget med Japan att göra. Felanvändning av jod kan ge besvärliga biverkningar, säger Fagerudd.

Ingela West

ur Min Morgon 14.03.2011
Programvärdar: Sonja Kailassaari och Henric Öhman
Produktion: Cityportal Ab 2011

Läs om kärnkraftkrisen i Japanrtikel på Klimat
Varför är radioaktiv strålning så farlig?rtikel i Illustrerad Vetenskap IV nr. 6/2000 s. 9
Frågor och svar om strålning, Strålskyddsmyndigheten i Sverige
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa