Hoppa till huvudinnehåll

På ARS-utställningarna har konsten alltid provocerat

I över femtio år har finländarna fått beundra eller förfasa sig över den moderna konsten på Ars-utställningar. Målet har varit att provocera och väcka debatt, men också att underhålla. Vägen har gått från 1960-talets popkonst via hemelektronik med kroppsvätskor mot digital konst.

ARS 61 öppnades i Ateneums konstmuseum, Helsingfors i januari 1961. Det var den första utställningen som grundligt tog sig an samtida konst. Utställningen koncentrerade sig på konst från medelhavsländerna och Finland.

Åtta år senare presenterade ARS 69 ännu häftigare konst. Publiken fick se popkonst, med Andy Warhol i spetsen, kinetisk konst, svartvit OP-konst och samhällsinriktad konst.

I många verk styckades den traditionella bilden av människokroppen. Besökarna såg skulpturer av en tumme eller ett bröst.

Vi strövar runt på utställningen tillsammans med konstnär J O Mallander. Vi får höra vad konstnärerna och besökarna tycker. "Intressant" säger de flesta prydliga besökarna.

Edward Kienholz ville provocera besökarna med sitt konceptuella verk Rozy's, en installation av en bordell. På bordellen ses kvinnofigurer med olika historier. En elektronisk kvinna ligger i liggande ställning och börjar fungera med en slant. Konceptuell konst var inte vanlig i Finland 1969 och provokationen uteblev, i motsats till hemlandet USA där Kienholz verk ledde till åtal. Edward Kienholz deltog även i ARS 74.

ARS 83 drog en rekordstor publik, med över 6000 besökare per dag och utställningen förlängdes med en månad. Här får vi se utställningen ur barns ögon. De förundras och intresserar sig för miljökonsten, minimalismen och de stora installationerna med stenar, glas och skärvor i olika formationer av Jonathan Borofsky, Richard Long och Dieter Appelt.

Medan ARS 83 fick människor att tänka på vad nutida konst är, var ARS 95 en provokation och ett ifrågasättande av konsten och den "verkliga världen".

ARS 95 var den sista utställningen som hölls i Ateneums konstmuseum och här gick man in i "cybervärlden", som redaktörerna påpekar. Utställningen innehöll foto- och videokonst, i vissa fall interaktiv och installationer i stora rum.

Vissa av installationerna var lätta för publiken att smälta, såsom Ulf Rollofs flygande granar. Andra provocerade publiken, bland andra Portia Munson med sitt ljusröda flickrum, där dildoar samsades med dockor, samt Helen Chadwicks "pissblommor".

Mest provokativ var ändå dansken Henrik Plenge Jakobsens i installationen White Love där han använde hemelektronik och sina egna kroppsvätskor. Publiken förfasades framför allt av lukten från mixarna och vissa undvek rummet av rädsla för kroppssmitta. I en tid präglad av AIDS var det också Jakobsens idé att skapa rädsla och en känsla av otrygghet i museibesökarna.

Den kusliga stämningen förstärktes också av Louise Bourgeois jättespindel och Ida Applebroogs tavlor.

Sex år senare hade Kiasma, Museet för nutidskonst, öppnats och ARS 01 och ARS 06 ordnades där.

ARS 01 koncentrerade sig mycket på själva utrymmet, det nya konstmuseet Kiasma. Också verken skapade rum och gränser mellan olika rum, länder, världar och platser.

ARS 06 som pågick hela sju månader, satsade på stark interaktion med publiken. Där fanns verk man kunde vila i eller påverka, som Shu-Min Lins verk som bygger på hjärnans alfastrålning.

ARS 06 bjöd in hela familjen och barnen att njuta av performancekonst och jippon.

ARS 11 var temat afrikansk konst. I motsats till de tidigare utställningarna var ARS 11 mera enhetlig och homogen.

Läs mera:

Digikonst och internet på ARS17

ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet