Hoppa till huvudinnehåll

På ARS-utställningarna har konsten alltid provocerat

I över femtio år har finländarna fått beundra eller förfasa sig över den moderna konsten på Ars-utställningar. Målet har varit att provocera och väcka debatt, men också att underhålla. Vägen har gått från 1960-talets popkonst via hemelektronik med kroppsvätskor mot digital konst.

ARS 61 öppnades i Ateneums konstmuseum, Helsingfors i januari 1961. Det var den första utställningen som grundligt tog sig an samtida konst. Utställningen koncentrerade sig på konst från medelhavsländerna och Finland.

Åtta år senare presenterade ARS 69 ännu häftigare konst. Publiken fick se popkonst, med Andy Warhol i spetsen, kinetisk konst, svartvit OP-konst och samhällsinriktad konst.

I många verk styckades den traditionella bilden av människokroppen. Besökarna såg skulpturer av en tumme eller ett bröst.

Vi strövar runt på utställningen tillsammans med konstnär J O Mallander. Vi får höra vad konstnärerna och besökarna tycker. "Intressant" säger de flesta prydliga besökarna.

Edward Kienholz ville provocera besökarna med sitt konceptuella verk Rozy's, en installation av en bordell. På bordellen ses kvinnofigurer med olika historier. En elektronisk kvinna ligger i liggande ställning och börjar fungera med en slant. Konceptuell konst var inte vanlig i Finland 1969 och provokationen uteblev, i motsats till hemlandet USA där Kienholz verk ledde till åtal. Edward Kienholz deltog även i ARS 74.

ARS 83 drog en rekordstor publik, med över 6000 besökare per dag och utställningen förlängdes med en månad. Här får vi se utställningen ur barns ögon. De förundras och intresserar sig för miljökonsten, minimalismen och de stora installationerna med stenar, glas och skärvor i olika formationer av Jonathan Borofsky, Richard Long och Dieter Appelt.

Medan ARS 83 fick människor att tänka på vad nutida konst är, var ARS 95 en provokation och ett ifrågasättande av konsten och den "verkliga världen".

ARS 95 var den sista utställningen som hölls i Ateneums konstmuseum och här gick man in i "cybervärlden", som redaktörerna påpekar. Utställningen innehöll foto- och videokonst, i vissa fall interaktiv och installationer i stora rum.

Vissa av installationerna var lätta för publiken att smälta, såsom Ulf Rollofs flygande granar. Andra provocerade publiken, bland andra Portia Munson med sitt ljusröda flickrum, där dildoar samsades med dockor, samt Helen Chadwicks "pissblommor".

Mest provokativ var ändå dansken Henrik Plenge Jakobsens i installationen White Love där han använde hemelektronik och sina egna kroppsvätskor. Publiken förfasades framför allt av lukten från mixarna och vissa undvek rummet av rädsla för kroppssmitta. I en tid präglad av AIDS var det också Jakobsens idé att skapa rädsla och en känsla av otrygghet i museibesökarna.

Den kusliga stämningen förstärktes också av Louise Bourgeois jättespindel och Ida Applebroogs tavlor.

Sex år senare hade Kiasma, Museet för nutidskonst, öppnats och ARS 01 och ARS 06 ordnades där.

ARS 01 koncentrerade sig mycket på själva utrymmet, det nya konstmuseet Kiasma. Också verken skapade rum och gränser mellan olika rum, länder, världar och platser.

ARS 06 som pågick hela sju månader, satsade på stark interaktion med publiken. Där fanns verk man kunde vila i eller påverka, som Shu-Min Lins verk som bygger på hjärnans alfastrålning.

ARS 06 bjöd in hela familjen och barnen att njuta av performancekonst och jippon.

ARS 11 var temat afrikansk konst. I motsats till de tidigare utställningarna var ARS 11 mera enhetlig och homogen.

Läs mera:

Ars 17 på Kiasma, pressvisning

Digikonst och internet på ARS17

ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

Nyligen publicerat - Arkivet