Hoppa till huvudinnehåll

När depressionsvården blev medikaliserad

Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

Ungefär fem procent av Finlands folk lider av allvarlig depression, de antidepressiva läkemedlen är Finlands mest sålda läkemedel och depression är den största orsaken till arbetsoförmåga. Depression drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.

I Solarplexus diskuteras depressionerna med Gunnel Rinne, som har varit 8 år borta från jobbet pga depression, Monika Ekholm, psykiatrisk skötare och familjeterapeut och t.f. professor i psykiatri Björn Appelberg.

Varför blir man deprimerad?

Två bakomliggande orsaker till depression är äftlighet och jobbiga händelser i barndomen. Vid en depression störs nervcellerna i hjärnan och signalsubstanserna (serotonin, noradrenalin och dopamin) fungerar inte som de ska. Psykiater Mikael Holma förklarar sambandet som uppstår vid ångest och depression.

Christina Hedberg fick sin första depression efter förlossningen. Förlossning är en av de faktorer som kan utlösa en depression. Efter det har Christina drabbats av många depressioner. När man är riktigt deprimerad är man bara inne i sig själv. I värsta fall kan det leda till total isolering. Omgivningen har reagerat på många olika sätt, vissa har förstått hennes psykiska problem, andra inte.

En av processerna en deprimerad människa måste gå igenom är att acceptera sin sjukdom. Björn Appelberg säger att det är svårt att definiera depression, det är ett samlingsnamn för att täcka en sjukdom med ett väldigt brett spektrum. Symptomen kan se olika ut, men självkänslan är nedsatt, sjukdomen åtföljs av skuldkänslor. Också biologiska symptom kan förekomma: sömrubbningar, kroppsvikt och självmordstankar. Enligt Björn Appelberg är utbrändhet egentligen samma sak, men är mer socialt accepterad.

En allvarlig depression är inte att vara nedstämd. För personer med riktigt allvarlig depression och psykoser kan man t.om. vara tvungen att ta elchocker i bruk.

2011 verkar depression vara så vanligt att unga öppet kan tala om läkemedel och depressionsperioder.

Antidepressanter

De nya antidepressiva läkemedlen är inga läkemedel som producerar "artificiell lycka" åt patienten, utan är till för att återställa de naturliga nivåerna av signalsubstanserna i hjärnan framför allt serotoninhalten.

Marianne Enäkoski har forskat i depressioner och medicin. Hon menar att man kan medicinera nervsystemet, men inte psyket. Men vårt samhälle väntar sig framgång och självständighet så därför medicineras depressionerna "bort". Man borde behandla depressioner mera mångfasetterat, enligt Enäkoski. Antti Pietikäinen talar om depressionen som en skam och raseri som inte kommer ut.

Björn Appelberg håller med att utbudet på psykoterapeutiska behandlingsformer långt ifrån räcker till. Det kan finnas en risk för övermedikalisering, men vi är långt ifrån det, menar Appelberg. Det finns många deprimerade som inte ens får vård, för att de inte söker vård och läkarna känner inte igen symptomen och många är rädda att ta mediciner.

Om depression i Finland

  • Det är svårt att avgöra hur utbredd depressionen är i Finland. Man räknar med att ungefär 200 000 - 240 000 finländare lider av svår depression, cirka 15 % av depressiva stämningar.
  • Närmare 700 000 finländrare har ätit antidepressiva läkemedel. De flesta som lider av depression söker aldrig hjälp.
  • Under 2000-talet har vården av depressioner utvecklats, också mediciner mot depressioner skrivs ut lättare. Statistiken är ungefär den samma som för resten av Norden.
  • Antidepressiva läkemedel hör till de vanligaste receptbelagda mediciner som psykiatrin skriver ut, och deras effekter och biverkningar är föremål för åtskilliga forskningsstudier och konkurrerande teorier.
  • De nya antidepressiva läkemedlen är inga läkemedel som producerar "artificiell lycka" åt patienten, utan är till för att återställa de naturliga nivåerna av signalsubstanserna i hjärnan framför allt serotoninhalten. De vanligaste och mest utskrivna medicinerna är de såkallade selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) (Sertralin, Citalopram, Fluoxetin - Prozac i USA) De flesta antidepressiva läkemedel har en fördröjd antidepressiv effekt som uppnås först efter 6-8 veckor.

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Samernas nationaldag firas den 6 februari

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk.

    Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide!

    Pyeri Säämi aalmugpeivi puohháid!

    Šiõǥǥ saaʹmi meersažpeiʹvv pukid!

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk. Att den 6 februari skulle bli samernas nationaldag bestämdes 1992. Dagen kom med i den finska kalendern långt senare. Varför?

Nyligen publicerat - Arkivet