Hoppa till huvudinnehåll

När depressionsvården blev medikaliserad

Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

Ungefär fem procent av Finlands folk lider av allvarlig depression, de antidepressiva läkemedlen är Finlands mest sålda läkemedel och depression är den största orsaken till arbetsoförmåga. Depression drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.

I Solarplexus diskuteras depressionerna med Gunnel Rinne, som har varit 8 år borta från jobbet pga depression, Monika Ekholm, psykiatrisk skötare och familjeterapeut och t.f. professor i psykiatri Björn Appelberg.

Varför blir man deprimerad?

Två bakomliggande orsaker till depression är äftlighet och jobbiga händelser i barndomen. Vid en depression störs nervcellerna i hjärnan och signalsubstanserna (serotonin, noradrenalin och dopamin) fungerar inte som de ska. Psykiater Mikael Holma förklarar sambandet som uppstår vid ångest och depression.

Christina Hedberg fick sin första depression efter förlossningen. Förlossning är en av de faktorer som kan utlösa en depression. Efter det har Christina drabbats av många depressioner. När man är riktigt deprimerad är man bara inne i sig själv. I värsta fall kan det leda till total isolering. Omgivningen har reagerat på många olika sätt, vissa har förstått hennes psykiska problem, andra inte.

En av processerna en deprimerad människa måste gå igenom är att acceptera sin sjukdom. Björn Appelberg säger att det är svårt att definiera depression, det är ett samlingsnamn för att täcka en sjukdom med ett väldigt brett spektrum. Symptomen kan se olika ut, men självkänslan är nedsatt, sjukdomen åtföljs av skuldkänslor. Också biologiska symptom kan förekomma: sömrubbningar, kroppsvikt och självmordstankar. Enligt Björn Appelberg är utbrändhet egentligen samma sak, men är mer socialt accepterad.

En allvarlig depression är inte att vara nedstämd. För personer med riktigt allvarlig depression och psykoser kan man t.om. vara tvungen att ta elchocker i bruk.

2011 verkar depression vara så vanligt att unga öppet kan tala om läkemedel och depressionsperioder.

Antidepressanter

De nya antidepressiva läkemedlen är inga läkemedel som producerar "artificiell lycka" åt patienten, utan är till för att återställa de naturliga nivåerna av signalsubstanserna i hjärnan framför allt serotoninhalten.

Marianne Enäkoski har forskat i depressioner och medicin. Hon menar att man kan medicinera nervsystemet, men inte psyket. Men vårt samhälle väntar sig framgång och självständighet så därför medicineras depressionerna "bort". Man borde behandla depressioner mera mångfasetterat, enligt Enäkoski. Antti Pietikäinen talar om depressionen som en skam och raseri som inte kommer ut.

Björn Appelberg håller med att utbudet på psykoterapeutiska behandlingsformer långt ifrån räcker till. Det kan finnas en risk för övermedikalisering, men vi är långt ifrån det, menar Appelberg. Det finns många deprimerade som inte ens får vård, för att de inte söker vård och läkarna känner inte igen symptomen och många är rädda att ta mediciner.

Om depression i Finland

  • Det är svårt att avgöra hur utbredd depressionen är i Finland. Man räknar med att ungefär 200 000 - 240 000 finländare lider av svår depression, cirka 15 % av depressiva stämningar.
  • Närmare 700 000 finländrare har ätit antidepressiva läkemedel. De flesta som lider av depression söker aldrig hjälp.
  • Under 2000-talet har vården av depressioner utvecklats, också mediciner mot depressioner skrivs ut lättare. Statistiken är ungefär den samma som för resten av Norden.
  • Antidepressiva läkemedel hör till de vanligaste receptbelagda mediciner som psykiatrin skriver ut, och deras effekter och biverkningar är föremål för åtskilliga forskningsstudier och konkurrerande teorier.
  • De nya antidepressiva läkemedlen är inga läkemedel som producerar "artificiell lycka" åt patienten, utan är till för att återställa de naturliga nivåerna av signalsubstanserna i hjärnan framför allt serotoninhalten. De vanligaste och mest utskrivna medicinerna är de såkallade selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) (Sertralin, Citalopram, Fluoxetin - Prozac i USA) De flesta antidepressiva läkemedel har en fördröjd antidepressiv effekt som uppnås först efter 6-8 veckor.

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Har du visor min vän, sjung dem nu

    "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet.

    Från daghem till ålderdomshem: Bengt Ahlfors "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet. Här framförs den i äkta revystil av Sinikka Sokka, Toni Edelmann och Tom Wentzel.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Tove och vännerna 1970

    Vi besöker Tove Jansson

    Här besöker vi Tove Jansson i hennes ateljehem tillsammans med vänner till henne. Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa, Tove ritar och gänget diskuterar.

  • Mervi Hiltunen "Kan det vara kärlek"

    1989 på svenska i ESC

    På 1980-talet Mervi Hiltunen blev känd från trion How Many Sisters. 1989 deltog hon i uttagningen för schlagerfestivalen med "Kan det vara kärlek?".

  • Tittarnas kärlekstrassel fixas i teven

    I Relatonskliniken jobbade man med samlevnadsfrågor.

    Relationsklinikens idé var att interaktivt, med publikens, skådespelares och experters hjälp, söka lösningar på samlevnadsproblem. Det blev både informativt och roligt. Här tar man sig an skilsmässor.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • När datatekniken kom till tidningsredaktionen

    Skall papperstidningen försvinna och bli tv?

    Verkligt stora förändringar är på kommande inom tidningsbranschen, en ny teknik håller stegvis på att komma in på alla fronter. Skall papperstidningen försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på teven? Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

  • Barn upptäcker datorernas värld

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986.

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem. Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld.

  • Hemdatorerna är inte mera bara lek

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat.

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator? Och vad händer med gamla datorer när de går sönder? Aktualitetsmagasinet Regionalen tar itu med fenomenet adb.

  • Datorerna och framtiden

    Datorframtiden enligt ingenjörer, jurister och futurologer.

    Hur kommer framtiden att se ut när datorerna styr vår värld? Veckans puls undersöker saken med hjälp av ingenjörer, jurister och futurologer.

  • Vad är en hacker?

    När datorerna kom in i våra liv kom också många faror.

    När datorerna kom in i vanliga människors liv kom också många faror. 1984 blev man medveten om hackrarna, som kunde bryta sig in i datorer och knäcka säkerhetsspärrar.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Även mikrobakad Runebergstårta är god

    Se Matias Jungar baka tårtan i mikron.

    Hur bakar man Runebergstårtor egentligen? Se Matias Jungar baka tårtan i mikron och massproduktion av tårtor. Dessutom Fredrika Runebergs hemliga recept...

Nyligen publicerat - Arkivet