Hoppa till huvudinnehåll

Bågbygge med Göran Landström

Bågbygge med Göran Landström
Bågbygge med Göran Landström Bild: Svenska Yle/Strömsö pilbåge

Bågens olika delar
Då man bygger en båge är ask är ett lämpligt träval. Det är segt och samtidigt spänstigt och dessutom relativt lätt att få tag på. Andra träslag kan vara lönn, rönn eller alm.
Trädet skall vara ganska rakvuxet och utan grenar. Bygger man av material från ett träd som sågas ner i skogen bör det vara åtminstone 12 cm tjockt i midjehöjd men gärna mer. Klyv det i två halvor eller i fyra bitar, beroende på hur tjockt det är. Den ämnesstav vi vill ha att börja bygga från bör som minsta mått ha 45 mm i bredd och 35 mm tjocklek. Den kan sågas eller yxas ut ur det fällda trädet. Barka av den men skada inte träytan under barken, det är viktigt för bågens hållfasthet.

Sedan skall den torka, utan att spricka. Späd därför ut vanligt snickarlim med 25 procent vatten och pensla på ämnesstaven i två omgångar. Särskilt viktigt är det i trädets ändytor. Väg staven och skriv upp vikten. Lägg sedan undan den i skugga på en luftig plats. Väg igen efter två månader och skriv åter upp vikten. Väg igen efter två-fyra veckor och fortsätt att kontrollera tills vikten på de två sista vägningarna är lika, då är trät torrt och det är dags att börja bygga.

Ett alternativ till att göra allt detta är att helt enkelt gå till en brädgård där de säljer lövträ. Köp en planka som är rakvuxen och utan sprickor. Årsringarna på plankan skall vara parallella med barken eller så nära det går.

En del brädgårdar kan hjälpa dej att såga ut en lämplig ämnesstav från plankan. Plankan/brädan bör ha en tjocklek på minst 45 mm. Såga staven 45-50 x 33 mm. Längden skall vara lika lång som du själv är. Plankor/brädor på brädgårdar är oftast torra och färdiga att börja bygga på med en gång.

Två olika plankor

Den övre plankan är perfekt, den har stånde årsringar.
Den undre plankan är okej, årsringarna står i 45° lutning

Byggandet

Då du har en bågstav från vilken barken har avlägsnats så ska den få en mittlinje. Sätt ett häftstift i vardera änden av staven och fäst sedan en tråd mellan dem. Rita in en mittlinje med blyerts. Mät sedan upp bågstavens mitt och gör en markering 30 mm från denna mittpunkt åt valfritt håll. Lägg din hand så den hamnar mitt på markeringen du nyss gjorde och rita ett streck på vardera sidan om handen. Gör ytterligare två markeringar 30 mm från dessa streck. Se skissen nedanför.

Ritning på bågen

Gör alla markeringar tydligt, men bara med blyerts. I ytteränden markeras 8 mm på varje sida om mittstrecket. Dra sedan en linje, rakt, från det bredaste stället utanför greppet på bågstaven till nyss nämnda 8 mm markering. Då de fyra linjerna är dragna kan du börja forma staven med såg eller yxa till det som skall bli en båge.
När det är gjort skall bågen läggas på sidan. Se skiss nedanför.

Ritning på bågen

Tilleringssträng med läderhättor
Från bågens rygg, där barken satt, mäts nu 16 mm. Först vid bågens ytterändar, sedan vid båglemmens bredaste ställe. Dra sedan en linje mellan dom här markeringarna. Se till att tjockleken, 16 mm, följer hela båglemmen jämnt. Den skall bli jämntjock.

Vid greppet som är 35 mm tjockt, sett från sidan, låter vi en mjuk kurva gå ner till båglemmen. Kurvan börjar 30 mm från båglemmens bredaste ställe för att mjukt avslutas 15-20 mm in på båglemmen. Överflödigt trä sågas eller yxas bort. Lämna säkerhetsmarginal!

När det är klart skall båglemmarnas bakre hörn rundas av i en ca 2,5-3 mm radie. Det görs enklast med sandpapper. När det är gjort är det dags för tillering. Tilleringen är det viktigaste momentet i bågbyggandet. Det är då bågens egenskaper bestäms; hållfasthet, styrka och hur den skjuter.

Nu är det bra att ha en ”tilleringssträng”. Se skissen till höger. Den gör med en fast läderhätta i den ena änden och en som knyts fast, justerbar, i den andra änden. Själva strängsnöret kan göras av 6 mm persiennlina.

Tilleringsbräda

En ”tilleringsbräda” är ett oumbärligt hjälpmedel, plus en ”tilleringslist”. Listen görs ca 180 mm lång. Se skiss till höger.

Här ovan ses hur träpluggar har borrats in och limmats fast med ca 50 mm avstånd från varandra. De sticker ut ca 25 mm. Det är ett plus om de lutar lite nedåt. Bågens grepp läggs i tilleringsbrädans uttag, som på bilden. Tilleringssträngen dras en liten bit ner, ca 200 mm. Tag några steg bakåt och kontrollera att båglemmarna böjer sig hela vägen från greppet till 40-60 mm från ändarna. Och att de böjer sig precis lika för det är det vi vill uppnå.

Om det är svårt att se någon skillnad kan man öka draglängden ytterligare 100 mm. Dra dock aldrig ner tilleringssträngen mer än absolut nödvändigt. Frestelsen att känna efter hur stark bågen är kan lätt bli till en katastrof. Använd gärna tilleringslisten. Den placeras som på skissen ovan, under båglemmen. Dra den längs med båglemmen och ge akt på luftspalten mellan list och båglem. Är båglemmen ojämn så förändras luftspalten. Där spalten är liten, eller ingen alls, görs en blyertsmarkering. Där är båglemmen för styv och trä måste avlägsnas. Det måste göras med stor försiktighet, det händer lätt att man tar för mycket och följden blir då att trä även måste tas bort från resten av båglemmen. Till slut står man där med en båge lämplig för ett litet barn. Ta alltså bort lite trä i taget och kontrollera ofta i tilleringsbrädan. Detta är en tålamodssak så låt det ta den tid det tar. Det lönar sig.

När lemmarna böjer sig lika och jämnt, börjar ytbearbetningen. Alla skär-, yx-, och raspmärken skall slipas bort. Finare och finare sandpapper ger en vacker och lättskött båge. Under den här processen avlägsnas trä vilket innebär att bågen med jämna mellanrum måste kontrolleras i tilleringsbrädan.
Sedan skall spåren för strängen skall göras. Skär med kniv och slipa sedan så inga vassa kanter finns. Spåren görs i vardera änden av bågen, ca 30 mm in från änden. Gör två parallella spår i 45 graders lutning in mot buksidan. Spåren skall vara ca 3 mm djupa och breda. Gör ingen åverkan tvärs bågryggen.

Slutligen när ytan är klar kan ett tunt lager linolja strykas på. Om man så önskar kan därefter vax läggas på. Det finns en uppsjö av ytbehandlingar men gör det enkelt. Bågen blir inte bättre för att man krånglar till det.

En sträng är ett måste. Man köper eller gör. Enklaste sättet att göra en sträng är att köpa flugfiskelina från en fiskesportaffär. Sätt upp två tvingar med ett avstånd mellan som motsvarar bågens längd plus 500 mm. Knyt fast linan i en av tvingarna och linda sedan upp lina mellan tvingarna tills det sammanlagt är 16 trådar. Klipp loss i ändarna vid tvingarna. Samla ihop den ena änden och knyt en ögla som passar lätt över båglemmens nock. Slå en tillfällig knut i andra änden. Gnid strängen med en bit vax. Änden med knut knyts nu fast i den lem av bågen som är 30 mm. kortare. Detta är den del av bågen som är den nedre halvan. När bågen är uppsträngad skall det vara ett avstånd mellan grepp och sträng på ca 150-180 mm. Snurra/vrid gärna strängen 1 varv/100mm innan den monteras på bågen. Klipp av överskott av strängmaterial.

Instruktioner för påsträngning

Påsträngning
Just av- och påsträngning är det moment som har förstört i särklass flest bågar. Det är väldigt vanligt att det görs felaktigt. Skisserna bredvid ger anvisningar om hur man bör göra.
Det här till höger avbildade tillvägagångssättet är ett enkelt sätt. Vad som är mycket viktigt är att avlasta bågen på rätt ställen, d.v.s. i bågens mitt (vid greppet) och i bågens ytterändar. Det här sättet att stränga är det vanligaste.
Ofta ser man dock att den nedre lemmen belastas mycket mer än den övre. Det beror på att den belastningspunkt som skulle ha varit i mitten av bågen, i greppet, istället har hamnat under det. Detta är ett säkert sätt att förstöra sin båge och allt sitt arbete.



Instruktioner för påsträngning
Skissen till höger är det sätt som är absolut skonsammast, både för bågen och skytten. Man använder tilleringssträngen som hjälpsträng. Längden på tilleringssträngen skall vara 200-300 mm längre än bågens längd.
Trä läderhättorna över bågnockarna och sätt foten på strängens mitt. Drag bågen uppåt tills den har böjt sig tillräckligt mycket för att det skall gå att skjuta strängöglan upp längs båglemmen till nockspåret. Sen är det bara att släppa ner bågen igen och ta av tilleringssträngen.
Lycka till!
-Göran Landström-

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Kålrotspasta

    Kamouflera kålroten till smakrik spaghetti.

    Kålrot är en smaklig, näringsrik och billig rotsak som vi gärna kunde använda mer. Vi kamouflerar den till spaghetti och blandar ut den med vanlig pasta vilket gör kålroten väldigt mild i smaken och med vår goda kantarell- och baconsås till är den rent fantastisk.

  • Skedkrona

    Återanvänd skedar i festlig kandelaber.

    Sedan liten har jag beundrat de stora ljuskronorna som hänger i våra kyrkor. Våra vanliga matskedar har den perfekta formen för att på ett enkelt sätt skapa en egen ljuskrona, modell mindre!

  • Sy en trasmatta av jeans

    Återanvänd textiler och gör en matta utan vävstol.

    Så här kan du sy en matta av gamla kläder och annan lump.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid