Hoppa till huvudinnehåll

Mässling

Barn med mäsling
Barn med mäsling Bild: iStock.com/ScrappinStacy sjuk pojke

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus.

Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet.

Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

I mitten av 1990-talet trodde man att vi tack vare vaccinet hade sett de sista fallen av smittspridning inom landets gränser. Mellan 1994 och våren 2011 insjuknade endast enstaka finländare i mässling och dessa hade alla blivit smittade utomlands.

Vaccin

Finländska barn började vaccineras mot mässling 1975 och 1982 slogs vaccinet mot mässling (morbilli) ihop med vaccinen mot påssjuka (parotitis) och röda hund (rubella) till det s.k. MPR-vaccinet.

Den första MPR-sprutan ges när barnet är mellan 14 och 18 månader. Den andra ges i 6-årsåldern och borde ge skydd mot sjukdomen resten av livet.

Det första halvåret efter födseln har babyn ett bra skydd tack vare de antikroppar den har fått från mamman.

Man räknar med att 97 % av alla finländska barn och unga vuxna har blivit vaccinerade mot mässling. Eftersom så gott som alla äldre personer har haft mässling som barn och därför är immuna mot den har närmare 99 % av finländarna skydd mot sjukdomen.

Erfarenheter från andra länder visar att en risk för mässlingsepidemi uppstår om vaccinationsprocenten sjunker under 95 %.

Smitta

Mässling är en mycket smittsam sjukdom, vars virus sprids med kontaktsmitta och droppsmitta genom luften.

Inkubationstiden kan vara allt från en till tre veckor, men är vanligen 9-11 dagar.

En person som bär på viruset sprider smittan ca ett dygn innan de första symptomen uppkommer och ca en vecka efter att sjukdomen brutit ut eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Bästa skyddet mot smitta är att tvätta händerna ordentligt och undvika att använda samma matkärl som en sjuk person.

Symptom

De första symptomen är hosta, snuva och feber. Ögonen blir irriterade, röda och ljuskänsliga.

På slemhinnan på kindernas insida uppträder vanligen små, ljusa fläckar, s.k. Kopliks fläckar, vilka är utmärkande för mässling.

Hudutslagen uppkommer 3-5 dygn efter de första symptomen. Samtidigt stiger febern, ofta upp till 40 grader. De kliande utslagen är små, röda och platta och brukar börja bakom öronen och på kinderna, för att sedan sprida sig ner över hela kroppen och flyta ihop till större helheter.

Komplikationer

Lunginflammation och öroninflammation kan komma som följdsjukdomar till mässling.

Ca en patient på 1500 får hjärninflammation. En del av hjärninflammationerna leder till döden eller lämnar bestående skador.

En mycket sällsynt, men tidigare fruktad komplikation, är s.k. subakut skleroserande panenkefalit, en hjärninflammation som långsamt förstör hjärnan.

Vuxna får ofta svårare symptom än barn.

Diagnos

En säker diagnos kan fås med hjälp av ett blodprov, där man letar efter antikroppar mot viruset, eller med ett svalgprov, som visar om det finns mässlingsvirus i saliven.

Vad göra om man tror att man har blivit smittad?

Om man tror att man har blivit utsatt för mässlingssmitta och varken har haft sjukdomen eller är vaccinerad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara hunnit få den första vaccinationssprutan.

Om det gått mindre än tre dygn efter smittotillfället hinner man ännu vaccinera sig.

Om det har gått mer än tre dygn men mindre än en vecka ges immunoglobulin, d.v.s. färdiga antikroppar mot sjukdomen. Immunoglobulin ges framför allt till småbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Om man tror att man har blivit smittad ska man undvika att träffa andra ovaccinerade personer och framför allt ovaccinerade barn.

En mässlingspatient ska hållas isolerad i ca en vecka eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Expert för artikeln:
Christer Holmberg, professor emeritus, specialist i barnsjukdomar.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa