Hoppa till huvudinnehåll

Mässling

Barn med mäsling Bild: iStock.com/ScrappinStacy mässling,sjuk pojke,utslag,webbdoktorn

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus.

Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet.

Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

I mitten av 1990-talet trodde man att vi tack vare vaccinet hade sett de sista fallen av smittspridning inom landets gränser. Mellan 1994 och våren 2011 insjuknade endast enstaka finländare i mässling och dessa hade alla blivit smittade utomlands.

Vaccin

Finländska barn började vaccineras mot mässling 1975 och 1982 slogs vaccinet mot mässling (morbilli) ihop med vaccinen mot påssjuka (parotitis) och röda hund (rubella) till det s.k. MPR-vaccinet.

Den första MPR-sprutan ges när barnet är mellan 14 och 18 månader. Den andra ges i 6-årsåldern och borde ge skydd mot sjukdomen resten av livet.

Det första halvåret efter födseln har babyn ett bra skydd tack vare de antikroppar den har fått från mamman.

Man räknar med att 97 % av alla finländska barn och unga vuxna har blivit vaccinerade mot mässling. Eftersom så gott som alla äldre personer har haft mässling som barn och därför är immuna mot den har närmare 99 % av finländarna skydd mot sjukdomen.

Erfarenheter från andra länder visar att en risk för mässlingsepidemi uppstår om vaccinationsprocenten sjunker under 95 %.

Smitta

Mässling är en mycket smittsam sjukdom, vars virus sprids med kontaktsmitta och droppsmitta genom luften.

Inkubationstiden kan vara allt från en till tre veckor, men är vanligen 9-11 dagar.

En person som bär på viruset sprider smittan ca ett dygn innan de första symptomen uppkommer och ca en vecka efter att sjukdomen brutit ut eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Bästa skyddet mot smitta är att tvätta händerna ordentligt och undvika att använda samma matkärl som en sjuk person.

Symptom

De första symptomen är hosta, snuva och feber. Ögonen blir irriterade, röda och ljuskänsliga.

På slemhinnan på kindernas insida uppträder vanligen små, ljusa fläckar, s.k. Kopliks fläckar, vilka är utmärkande för mässling.

Hudutslagen uppkommer 3-5 dygn efter de första symptomen. Samtidigt stiger febern, ofta upp till 40 grader. De kliande utslagen är små, röda och platta och brukar börja bakom öronen och på kinderna, för att sedan sprida sig ner över hela kroppen och flyta ihop till större helheter.

Komplikationer

Lunginflammation och öroninflammation kan komma som följdsjukdomar till mässling.

Ca en patient på 1500 får hjärninflammation. En del av hjärninflammationerna leder till döden eller lämnar bestående skador.

En mycket sällsynt, men tidigare fruktad komplikation, är s.k. subakut skleroserande panenkefalit, en hjärninflammation som långsamt förstör hjärnan.

Vuxna får ofta svårare symptom än barn.

Diagnos

En säker diagnos kan fås med hjälp av ett blodprov, där man letar efter antikroppar mot viruset, eller med ett svalgprov, som visar om det finns mässlingsvirus i saliven.

Vad göra om man tror att man har blivit smittad?

Om man tror att man har blivit utsatt för mässlingssmitta och varken har haft sjukdomen eller är vaccinerad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara hunnit få den första vaccinationssprutan.

Om det gått mindre än tre dygn efter smittotillfället hinner man ännu vaccinera sig.

Om det har gått mer än tre dygn men mindre än en vecka ges immunoglobulin, d.v.s. färdiga antikroppar mot sjukdomen. Immunoglobulin ges framför allt till småbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Om man tror att man har blivit smittad ska man undvika att träffa andra ovaccinerade personer och framför allt ovaccinerade barn.

En mässlingspatient ska hållas isolerad i ca en vecka eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Expert för artikeln:
Christer Holmberg, professor emeritus, specialist i barnsjukdomar.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Norovirus

    Så skyddar du dig mot kräksjukan.

    Noroviruset förorsakar i år en ovanligt otrevlig vinterkräksjuka. Läs om symptomen, hur du skyddar dig och när du du behöver uppsöka vård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

  • Benmärgsprov

    Se våra videor om benmärgsprov,

    Se våra videor och lär dig hur benmärgsprov från bröstben och höftbenskammen tas. Benmärgsprov behövs om man vill diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

Hälsa

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Själviska föräldrar för smittbärande barn till dagis

    Norosmittade bör stanna hemma längre.

    Det tråkiga noroviruset som förorsakar den så kallade vinterkräksjukan är mycket smittsamt. På daghem hör noroviruset till de värsta, och där vill man noga poängtera betydelsen av att norosmittade barn stannar hemma också efter det att symptomen försvunnit.

  • Etthundra mammalådor reste till Tanzania

    Inte helt enkelt att dela ut moderskapslådor i Afrika.

    Berg, dalar, gropiga sandvägar. ”Men det är jättevackert och människorna är så vänliga”, säger Ella Vahtiala med en suck. Hennes beundran för det afrikanska folket i byn Mufindi i Tanzania fick henne att starta en insamling av moderskapsförpackningar som skulle delas ut i utbyte mot att gravida kvinnor hiv-testar sig. På grund av vidskepelse kring graviditet var projektet dock inte helt lätt att genomföra.