Hoppa till huvudinnehåll

Mässling

Barn med mäsling
Barn med mäsling Bild: iStock.com/ScrappinStacy mässling,sjuk pojke,utslag,webbdoktorn

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus.

Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet.

Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

I mitten av 1990-talet trodde man att vi tack vare vaccinet hade sett de sista fallen av smittspridning inom landets gränser. Mellan 1994 och våren 2011 insjuknade endast enstaka finländare i mässling och dessa hade alla blivit smittade utomlands.

Vaccin

Finländska barn började vaccineras mot mässling 1975 och 1982 slogs vaccinet mot mässling (morbilli) ihop med vaccinen mot påssjuka (parotitis) och röda hund (rubella) till det s.k. MPR-vaccinet.

Den första MPR-sprutan ges när barnet är mellan 14 och 18 månader. Den andra ges i 6-årsåldern och borde ge skydd mot sjukdomen resten av livet.

Det första halvåret efter födseln har babyn ett bra skydd tack vare de antikroppar den har fått från mamman.

Man räknar med att 97 % av alla finländska barn och unga vuxna har blivit vaccinerade mot mässling. Eftersom så gott som alla äldre personer har haft mässling som barn och därför är immuna mot den har närmare 99 % av finländarna skydd mot sjukdomen.

Erfarenheter från andra länder visar att en risk för mässlingsepidemi uppstår om vaccinationsprocenten sjunker under 95 %.

Smitta

Mässling är en mycket smittsam sjukdom, vars virus sprids med kontaktsmitta och droppsmitta genom luften.

Inkubationstiden kan vara allt från en till tre veckor, men är vanligen 9-11 dagar.

En person som bär på viruset sprider smittan ca ett dygn innan de första symptomen uppkommer och ca en vecka efter att sjukdomen brutit ut eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Bästa skyddet mot smitta är att tvätta händerna ordentligt och undvika att använda samma matkärl som en sjuk person.

Symptom

De första symptomen är hosta, snuva och feber. Ögonen blir irriterade, röda och ljuskänsliga.

På slemhinnan på kindernas insida uppträder vanligen små, ljusa fläckar, s.k. Kopliks fläckar, vilka är utmärkande för mässling.

Hudutslagen uppkommer 3-5 dygn efter de första symptomen. Samtidigt stiger febern, ofta upp till 40 grader. De kliande utslagen är små, röda och platta och brukar börja bakom öronen och på kinderna, för att sedan sprida sig ner över hela kroppen och flyta ihop till större helheter.

Komplikationer

Lunginflammation och öroninflammation kan komma som följdsjukdomar till mässling.

Ca en patient på 1500 får hjärninflammation. En del av hjärninflammationerna leder till döden eller lämnar bestående skador.

En mycket sällsynt, men tidigare fruktad komplikation, är s.k. subakut skleroserande panenkefalit, en hjärninflammation som långsamt förstör hjärnan.

Vuxna får ofta svårare symptom än barn.

Diagnos

En säker diagnos kan fås med hjälp av ett blodprov, där man letar efter antikroppar mot viruset, eller med ett svalgprov, som visar om det finns mässlingsvirus i saliven.

Vad göra om man tror att man har blivit smittad?

Om man tror att man har blivit utsatt för mässlingssmitta och varken har haft sjukdomen eller är vaccinerad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara hunnit få den första vaccinationssprutan.

Om det gått mindre än tre dygn efter smittotillfället hinner man ännu vaccinera sig.

Om det har gått mer än tre dygn men mindre än en vecka ges immunoglobulin, d.v.s. färdiga antikroppar mot sjukdomen. Immunoglobulin ges framför allt till småbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Om man tror att man har blivit smittad ska man undvika att träffa andra ovaccinerade personer och framför allt ovaccinerade barn.

En mässlingspatient ska hållas isolerad i ca en vecka eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Expert för artikeln:
Christer Holmberg, professor emeritus, specialist i barnsjukdomar.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

  • Hanna Brofelt står i svart kockjacka bredvid salladsskålar.

    Kombiexamen i ett nötskal: jobba hårt och sov tillräckligt

    Hanna Brofelt från Pargas blir både kock och student.

    Att ta kombiexamen är inget för den lata. Hanna Brofelt i Pargas intygar att det har varit tufft att studera på två ställen samtidigt. Men nu då examensfesten hägrar vet hon att det var värt allt jobb.

  • Barn blåser i lergökar.

    Lergökar och vildrosor i Västanfjärd i sommar

    Unik lergökskonsert på kommande.

    Västanfjärd laddar upp inför sommarsäsongen och bland annat finslipas som bäst den unika lergökskonsert som ska inviga den splitternya friluftsestrad som byggts på Kalkholmen.

  • En bild tagen från toppen av storberget i gerby. Man ser havet där wasalinefärjan åker.

    Tidtabellen håller för ny Kvarkenfärja

    Finansieringen ska bli klar i år.

    Ett år efter att Kvarkenprojektet fick back på sin stödansökan i Bryssel arbetas det fortfarande lika hårt på att få en ny färja till Kvarken. Stödpengarna spelar nu en mindre roll - och tidtabellen är fortfarande den samma.

Läs också

Webbdoktorn

  • huggorm

    Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • brasa

    Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • vedhuggning

    Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i tummen.

    Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • yxa

    Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

Nyligen publicerat - Hälsa