Hoppa till huvudinnehåll

Mässling

Bild: iStock.com/ScrappinStacy mässling,sjuk pojke,utslag,webbdoktorn

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus.

Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet.

Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

I mitten av 1990-talet trodde man att vi tack vare vaccinet hade sett de sista fallen av smittspridning inom landets gränser. Mellan 1994 och våren 2011 insjuknade endast enstaka finländare i mässling och dessa hade alla blivit smittade utomlands.

Vaccin

Finländska barn började vaccineras mot mässling 1975 och 1982 slogs vaccinet mot mässling (morbilli) ihop med vaccinen mot påssjuka (parotitis) och röda hund (rubella) till det s.k. MPR-vaccinet.

Den första MPR-sprutan ges när barnet är mellan 14 och 18 månader. Den andra ges i 6-årsåldern och borde ge skydd mot sjukdomen resten av livet.

Det första halvåret efter födseln har babyn ett bra skydd tack vare de antikroppar den har fått från mamman.

Man räknar med att 97 % av alla finländska barn och unga vuxna har blivit vaccinerade mot mässling. Eftersom så gott som alla äldre personer har haft mässling som barn och därför är immuna mot den har närmare 99 % av finländarna skydd mot sjukdomen.

Erfarenheter från andra länder visar att en risk för mässlingsepidemi uppstår om vaccinationsprocenten sjunker under 95 %.

Smitta

Mässling är en mycket smittsam sjukdom, vars virus sprids med kontaktsmitta och droppsmitta genom luften.

Inkubationstiden kan vara allt från en till tre veckor, men är vanligen 9-11 dagar.

En person som bär på viruset sprider smittan ca ett dygn innan de första symptomen uppkommer och ca en vecka efter att sjukdomen brutit ut eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Bästa skyddet mot smitta är att tvätta händerna ordentligt och undvika att använda samma matkärl som en sjuk person.

Symptom

De första symptomen är hosta, snuva och feber. Ögonen blir irriterade, röda och ljuskänsliga.

På slemhinnan på kindernas insida uppträder vanligen små, ljusa fläckar, s.k. Kopliks fläckar, vilka är utmärkande för mässling.

Hudutslagen uppkommer 3-5 dygn efter de första symptomen. Samtidigt stiger febern, ofta upp till 40 grader. De kliande utslagen är små, röda och platta och brukar börja bakom öronen och på kinderna, för att sedan sprida sig ner över hela kroppen och flyta ihop till större helheter.

Komplikationer

Lunginflammation och öroninflammation kan komma som följdsjukdomar till mässling.

Ca en patient på 1500 får hjärninflammation. En del av hjärninflammationerna leder till döden eller lämnar bestående skador.

En mycket sällsynt, men tidigare fruktad komplikation, är s.k. subakut skleroserande panenkefalit, en hjärninflammation som långsamt förstör hjärnan.

Vuxna får ofta svårare symptom än barn.

Diagnos

En säker diagnos kan fås med hjälp av ett blodprov, där man letar efter antikroppar mot viruset, eller med ett svalgprov, som visar om det finns mässlingsvirus i saliven.

Vad göra om man tror att man har blivit smittad?

Om man tror att man har blivit utsatt för mässlingssmitta och varken har haft sjukdomen eller är vaccinerad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara hunnit få den första vaccinationssprutan.

Om det gått mindre än tre dygn efter smittotillfället hinner man ännu vaccinera sig.

Om det har gått mer än tre dygn men mindre än en vecka ges immunoglobulin, d.v.s. färdiga antikroppar mot sjukdomen. Immunoglobulin ges framför allt till småbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Om man tror att man har blivit smittad ska man undvika att träffa andra ovaccinerade personer och framför allt ovaccinerade barn.

En mässlingspatient ska hållas isolerad i ca en vecka eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Expert för artikeln:
Christer Holmberg, professor emeritus, specialist i barnsjukdomar.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

  • Fredagssnackarna: Bankerna ska ha kontanter

    "Många äldre klarar inte av automater och kort."

    Fredagssnackarna Kerstin Ståhlberg och Daniela Andersson tog ställning till trenden i bankvärlden att kontanter inte längre rör sig över bankdisken. Båda anser att det är dålig service.

  • Nobelpriset i litteratur försenas - oklart varför

    Många undrar om det råder oenighet inom akademin.

    Offentliggörandet av årets Nobelpris i litteratur senareläggs med en vecka. Det avslöjade Per Wästberg, ledamot i Svenska Akademien för nyhetsbyrån AP på fredagen.

  • Vanvårdade sina får – fick villkorlig fängelsedom

    Tre personer dömdes också för miljöskyddsbrott.

    En fårfarmare i Lojo som misskött sina djur fick på fredagen en villkorlig fängelsedom för grovt djurskyddsbrott. Också hennes bror och en anställd vid farmen dömdes vid samma rättegång. Alla tre dömdes också för miljöskyddsbrott.

  • Finlands Bollförbund vädjar till politikerna: "Vi behöver stöd av lagstiftningen"

    Nya verktyg behövs för att förebygga uppgjorda matcher.

    Efter avslöjandet om att nederländska spelare i fotbollsklubben Atlantis misstänks ligga bakom uppgjorda matcher i division 2 vädjar Finlands Bollförbunds generalsekreterare Marco Casagrande till politikerna för att förutsättningarna att förebygga läggmatcher ska bli bättre.

Läs också

Webbdoktorn

Hälsa

  • Forskare: Nytt effektivt vaccin mot bältros snart i hyllorna

    Nya vaccinet mot bältros betydligt effektivare än det förra.

    Finland deltar i ett stort forskningsprojekt där man tar fram ett nytt vaccin mot bältros. Forskningen visar att vaccinet är betydligt effektivare än det bältrosvaccin man använder idag. Det vaccin man hittills använt mot bältros är i princip ett vattkoppsvaccin vars dos man ökat avsevärt.

  • Arbetslivsgurun Guy Ahonen: Arbetet höll på att ta livet av mig

    Bristfälligt välmående i arbetet kostar 20 mrd euro årligen.

    Stressen fick Guy Ahonens immunförsvar att ge upp. Under en arbetsresa blev han medvetslös fem gånger. Det tuffa jobbet som direktör för Arbetshälsoinstitutet höll på att kosta honom livet.

  • Våga prata om hur du mår

    Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.

    Ett stort tack för alla berättelser som kom in till #hurmårdu. Radio Vega sände på söndag kväll en stor del av berättelserna om vägen ur depressionen upplästa av Svenska Yles redaktörer.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Så här räddar du dina hjärnceller!

    Hjärnforskaren Katri Saarikivi avlivar myter om hjärnan.

    Hjärnan är vårt mest mytomspunna organ. Trots otroliga framsteg inom forskningen vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar. Men det är dags att avliva några av de mest seglivade myterna om människohjärnan.

  • Eftersnack frågar: Borde vi ha karenstid för tjänstemän?

    Först jobbar man för det offentliga. Vips byter man sida.

    I veckan framkom det att Joonas Turunen, specialmedarbetare för Samlingspartiets ministergrupp, byter jobb och hoppar till vårdbolaget Mehiläinen. Så då sparkar diskussionen i gång igen: Får höga tjänstemän byta jobb till ”den andra sidan” utan karenstid?

  • MRSA-smitta på Tölö sjukhus

    Smitta på bäddavdelning vid sjukhuset

    Flera fall av den antibiotika-resistenta bakterien MRSA har påträffats på en bäddavdelning vid Tölö sjukhus i Helsingfors.

  • "Hon slog mig med en stol medan jag låg och sov"

    Här är era berättelser om våld.

    I Finland är det ungefär lika vanligt att män och kvinnor utsätts för våld. Skillnaden är att män sällan berättar för någon. Råkar man ut för våld är det dessutom ofta mer än en fysisk smärta man tvingas bära på. Vi frågade er män om vad ni varit med om. Här är några av era berättelser.