Hoppa till huvudinnehåll

Mässling

Bild: iStock.com/ScrappinStacy mässling,sjuk pojke,utslag,webbdoktorn

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus.

Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet.

Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

I mitten av 1990-talet trodde man att vi tack vare vaccinet hade sett de sista fallen av smittspridning inom landets gränser. Mellan 1994 och våren 2011 insjuknade endast enstaka finländare i mässling och dessa hade alla blivit smittade utomlands.

Vaccin

Finländska barn började vaccineras mot mässling 1975 och 1982 slogs vaccinet mot mässling (morbilli) ihop med vaccinen mot påssjuka (parotitis) och röda hund (rubella) till det s.k. MPR-vaccinet.

Den första MPR-sprutan ges när barnet är mellan 14 och 18 månader. Den andra ges i 6-årsåldern och borde ge skydd mot sjukdomen resten av livet.

Det första halvåret efter födseln har babyn ett bra skydd tack vare de antikroppar den har fått från mamman.

Man räknar med att 97 % av alla finländska barn och unga vuxna har blivit vaccinerade mot mässling. Eftersom så gott som alla äldre personer har haft mässling som barn och därför är immuna mot den har närmare 99 % av finländarna skydd mot sjukdomen.

Erfarenheter från andra länder visar att en risk för mässlingsepidemi uppstår om vaccinationsprocenten sjunker under 95 %.

Smitta

Mässling är en mycket smittsam sjukdom, vars virus sprids med kontaktsmitta och droppsmitta genom luften.

Inkubationstiden kan vara allt från en till tre veckor, men är vanligen 9-11 dagar.

En person som bär på viruset sprider smittan ca ett dygn innan de första symptomen uppkommer och ca en vecka efter att sjukdomen brutit ut eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Bästa skyddet mot smitta är att tvätta händerna ordentligt och undvika att använda samma matkärl som en sjuk person.

Symptom

De första symptomen är hosta, snuva och feber. Ögonen blir irriterade, röda och ljuskänsliga.

På slemhinnan på kindernas insida uppträder vanligen små, ljusa fläckar, s.k. Kopliks fläckar, vilka är utmärkande för mässling.

Hudutslagen uppkommer 3-5 dygn efter de första symptomen. Samtidigt stiger febern, ofta upp till 40 grader. De kliande utslagen är små, röda och platta och brukar börja bakom öronen och på kinderna, för att sedan sprida sig ner över hela kroppen och flyta ihop till större helheter.

Komplikationer

Lunginflammation och öroninflammation kan komma som följdsjukdomar till mässling.

Ca en patient på 1500 får hjärninflammation. En del av hjärninflammationerna leder till döden eller lämnar bestående skador.

En mycket sällsynt, men tidigare fruktad komplikation, är s.k. subakut skleroserande panenkefalit, en hjärninflammation som långsamt förstör hjärnan.

Vuxna får ofta svårare symptom än barn.

Diagnos

En säker diagnos kan fås med hjälp av ett blodprov, där man letar efter antikroppar mot viruset, eller med ett svalgprov, som visar om det finns mässlingsvirus i saliven.

Vad göra om man tror att man har blivit smittad?

Om man tror att man har blivit utsatt för mässlingssmitta och varken har haft sjukdomen eller är vaccinerad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara hunnit få den första vaccinationssprutan.

Om det gått mindre än tre dygn efter smittotillfället hinner man ännu vaccinera sig.

Om det har gått mer än tre dygn men mindre än en vecka ges immunoglobulin, d.v.s. färdiga antikroppar mot sjukdomen. Immunoglobulin ges framför allt till småbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar.

Om man tror att man har blivit smittad ska man undvika att träffa andra ovaccinerade personer och framför allt ovaccinerade barn.

En mässlingspatient ska hållas isolerad i ca en vecka eller så länge han har symptom och det kommer nya utslag.

Expert för artikeln:
Christer Holmberg, professor emeritus, specialist i barnsjukdomar.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

Läs också

  • Utlänningslagen stramas åt ännu mer?

    Arbetsgrupp ska bereda nya skärpningar för asylsökande.

    Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. Sannfinländarna driver på och inom kort tillsätts en arbetsgrupp. Men de alternativ som står till buds fick rött ljus på Inrikesministeriet då utlänningslagen skrevs om i våras.

  • Vem behöver spioner 2016?

    Har teknologin gjort spionerna överflödiga?

    Kalla krigets spioner var tystlåtna och oansenliga män som i stillhet utväxlade information. Populärkulturens spioner var raka motsatsen: glamourösa och världsvana män som kunde slåss och skjuta. Hur ser dagens spioner ut och vem behöver deras tjänster idag?

Webbdoktorn

  • Snabbkurs i hjärt-lungräddning

    Se vår video och fräscha upp minnet.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, ger här en snabblektion i hjärt-lungräddning. Du som har gått en kurs i första hjälpen: Titta på videon och fräscha upp minnet. Du som inte har gått en kurs: Att trycka på bröstkorgen och hålla blodcirkulationen igång kan räcka för att rädda liv och det kan också du klara av.

  • Hjälp en medvetslös att andas

    Att öppna andningsvägarna är a och o.

    Förutom att ringa 112 är det viktigaste och enklaste du kan göra för att rädda livet på en medvetslös person att se till att andningsvägarna är öppna. Maaret Castrén, professor i akutvård, visar i två enkla videor hur du gör.

  • Heimlichmanövern

    Så gör du. Se vår video.

    Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, visar hur man gör Heimlichmanövern på en person som inte kan andas för att t.ex. en matbit täpper till andningsvägarna.

  • Brännskador

    Lär dig första hjälpen vid brännskador.

    En brännskada tränger inom 10-20 sekunder ner i underliggande vävnader om huden inte avkyls. Lär dig hur brännskador ska kylas ner och vilka brännskador som ska till sjukhus.

  • Avhuggna fingrar

    Handla rätt så kan det mesta sys fast igen.

    Vet du hur du ska bete dig om du själv eller någon annan hugger av en bit av fingret under arbetet med yxan? Det mesta kan sättas på plats igen, bara det förvaras rätt under transporten till sjukhuset.

  • Metkrok i fingret

    Så tar du ut en krok.

    Om metkroken fastnar i ansiktet, på halsen eller nära en led ska du söka hjälp hos utbildad vårdpersonal. I annat fall kan du plocka ut den själv, om du gör på rätt sätt och klarar av smärtan. Läs kirurgens råd härunder och hör hur han frigjorde en gädda från en sommargranne.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Ormbett

    Inget att leka med.

    Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Också vuxna ska så fort som möjligt söka sig till en vårdenhet. De allvarliga symptomen kommer inte alltid genast, och när de börjar uppträda kan det vara för sent att hinna ta sig till läkare.

  • TBE (Kumlingesjukan)

    Färstingburen hjärninflammation är en allvarlig sjukdom.

    TBE står för tick-borne encephalitis, dvs. fästingburen hjärninflammation. TBE förorsakas av ett virus, som överförs från fästingens spottkörtlar när den bitit sig fast.

  • Myggburna sjukdomar

    Visste du att också finländska myggor kan sprida sjukdomar?

    Antalet fall av myggburen harpest är ovanligt stort i Finland just nu och väntas öka under september. Om det runt stället där myggan stack uppstår en rodnande upphöjning med en kraterliknande mitt ska du söka vård.

Hälsa

  • Olika regler för att simma gratis som pensionär

    65-åriga Grankullabor simmar gratis, Vandabon ska vara 70.

    Priserna för att simma varierar på olika håll i huvudstadsregionen. 65-åriga Grankullabor simmar gratis, medan Vandabon ska vara 70. I Esbo kan pensionären ta med en simkompis, utan extra inträde.

  • Forskare: Nytt effektivt vaccin mot bältros snart i hyllorna

    Nya vaccinet mot bältros betydligt effektivare än det förra.

    Finland deltar i ett stort forskningsprojekt där man tar fram ett nytt vaccin mot bältros. Forskningen visar att vaccinet är betydligt effektivare än det bältrosvaccin man använder idag. Det vaccin man hittills använt mot bältros är i princip ett vattkoppsvaccin vars dos man ökat avsevärt.

  • Arbetslivsgurun Guy Ahonen: Arbetet höll på att ta livet av mig

    Bristfälligt välmående i arbetet kostar 20 mrd euro årligen.

    Stressen fick Guy Ahonens immunförsvar att ge upp. Under en arbetsresa blev han medvetslös fem gånger. Det tuffa jobbet som direktör för Arbetshälsoinstitutet höll på att kosta honom livet.

  • Våga prata om hur du mår

    Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.

    Ett stort tack för alla berättelser som kom in till #hurmårdu. Radio Vega sände på söndag kväll en stor del av berättelserna om vägen ur depressionen upplästa av Svenska Yles redaktörer.

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Att hitta galenskapens språk

    Johanna Holmströms nya roman undersöker kvinnlig galenskap.

    Johanna Holmström skriver om den kvinnliga galenskapens historia. Hennes kommande roman utspelar sej på det historiska Själö mentalsjukhus för kvinnor - men hon vill frångå den alltför ofta förekommande sexualiserande tonen i fiktiva skildringar av kvinnors mentala ohälsa.

  • Eftersnack frågar: Rätt att förbjuda "burkini"?

    Ska myndigheterna blanda sig i hur man klär sig på stranden?

    Nytt resetips för alla på väg till Rivieran: Klä av dig ordentligt! Annars kan du få med polisen att göra. Det lätt absurda är alltså att polis nu patrullerar på vissa franska sandstränder för att kolla att folk (kvinnor) faktiskt är tillräckligt avklädda.