Hoppa till huvudinnehåll

Bukspottkörteln

Bild: YLE/Seppo Sarkkinen tarmar

Hur ser en bukspottkörtel ut och vad gör den för nytta?

Läs gastroenterologens svar:

Bukspottkörteln (pankreas) ser ungefär ut som en stor morot och är gulaktig. Den liknar ganska mycket den fettvävnad som den är inbäddad i.

Bukspottkörteln ligger under magsäcken, på vänster sida av kroppen.
Det s.k. huvudet, dvs. den tjockare morotsändan, är vänd mot höger och svansen mot vänster. Genom körteln går bukspottkörtelgången, som i huvudändan mynnar ut i tunntarmen.

Bukspottkörteln har två olika uppgifter: Den inresekretoriska (endokrina), och den yttresekretoriska (exokrina).

Den inresekretoriska uppgiften består i att producera insulin, som insöndras i blodet, där det reglerar kroppens sockerbalans. Insulinet (från latinets insula=ö) produceras i beta-cellerna, som finns i de s.k. Langerhanska öarna, vilka finns utspridda i bukspottkörteln.

Den exokrina delen av bukspottkörteln producerar bukspott, som behövs för matspjälkningen. Bukspottet förs längs mitten av körteln ut i bukspottkörtelgången och vidare ut i tunntarmen. Gallan och bukspottet sköter tillsammans om att det näringsinnehåll som finns i tunntarmen spjälks så att det kan upptas av tarmen och behandlas av levern för att bli nyttiga slutprodukter som kroppen kan använda till sin energihushållning.


De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa