Hoppa till huvudinnehåll

Aneurysm i bukaorta

Bild: iStock/choja datortomografi

65-årig man har fått veta att han har ett aneurysm i bukaorta, med en diameter på 5,2 cm. Han ska på nästa ultraljudsundersökning om 6 månader. Han oroar sig för att aneurysmet ska spricka och undrar om han själv kan påverka att det inte blir större. Hans läkare har sagt att han ska leva normalt, men inte lyfta något tyngre än 10 kg.

Läs kardiologens svar:

Med aneurysm förstår man en lokal utvidgning av ett kärl. Om utvidgningen sitter i kroppens huvudpulsåder talar vi om aortaaneurysm. Befinner sig aortaaneurysmet ovanför mellangärdet kallas det för ett thorakalt (bröstkorgs-) aneurysm och om det är nedanför mellangärdet kallas det ett abdominalt (buk-) aneurysm.

Största delen av aneurysmen befinner sig i bukaortan nedanför njurartärerna.

Manligt kön, ökad ålder, högt blodtryck, rökning, diabetes samt förhöjt kolesterol ökar risken för aneurysm. Hos ca. 5% av alla män över 60 år finner man ett aneurysm.

Den primära orsaken till aneurysm är främst ateroskleros (ca. 80%). Med ökad ateroskleros ("åderförkalkning") blir kärlväggen svagare och ger till slut efter.

Symptom

Aortaaneurysm i buken förorsakar sällan kliniska besvär.

Ibland kan aneurysm i bukaorta märkas som en pulserande resistens när man känner på buken.

I det skede ett aneurysm ger upphov till smärta är det ofta frågan om ett livshotande tillstånd och ett tecken på att aneurysmet håller på att spricka. Intensiv buksmärta som strålar ut mot nedre delen av ryggen är det mest karakteristiska symtomet vid ett akut tillstånd och kräver omedelbar läkarvård.

Aneurysm i bukaorta upptäcks ofta som ett bifynd vid t.ex. en ultraljudsundersökning, en datortomografi, eller en magnetundersökning av buken.

Även i en vanlig röntgenbild av buken kan man med stor sannolikhet fastställa ett aneurysm eftersom kärlväggen i de flesta fallen är förkalkad. För bedömning av storleken behövs det dock ultraljud, datortomografi eller magnetundersökning.

När operera?

Då ett aneurysm har diagnostiserats måste det följas med. Hur snabbt följande kontrollbesök sätts in beror på storleken. Om aneurysmet då det diagnostiseras är över 4,5 cm gör man en ny ultraljudsundersökning efter 6 månader.

Aneurysm med en diameter under 5,5 cm rupturerar (spricker) sällan. Eftersom en operation av aorta är förknippad med vissa risker vill man inte operera innan det behövs.

Aneurysm med en diameter på över 5,5 cm och aneurysm som växer mer än 0,5 cm/år bör åtgärdas antingen genom operation eller med hjälp av en stent (utvidgat rörformigt nät) som förs in via kärlet.

Vad kan man göra själv?

Ingalunda alla aneurysm växer sig så stora att de behöver åtgärdas. De flesta håller sig under 5,0 cm och sköts konservativt, genom att minska riskfaktorerna för ateroskleros.

Patienten uppmanas att sluta röka, ett högt blodtryck skall skötas omsorgsfullt, höga kolesterolvärden skall åtgärdas och för patientens del görs ett program för regelbunden kontroll av aneurysmet, med hjälp av ultraljud eller datortomografi.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa