Hoppa till huvudinnehåll

Pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina 1941

Det är en dyster epilog mikrofonen har att ge radiolyssnarna efter den hemska olyckan när pansarfartyget Ilmarinen stötte på en mina och sjönk den 13 september 1941 i Östersjön. Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande från pansarfartyget.

Det är en kall och ruskig höstdag den 15 september 1941, med oväder i luften, som ägnat att skapa just en ram till ett avsked. Den räddade delen av besättningen står i en finsk kuststad. Mannarnas nya utrustning förtar inte den sorg och saknad som står att läsa i deras ansikten. Varken öron eller näthinnor kan förjaga de bilder och de rop på hjälp från kamraterna som blev kvar där.

Kommondor Eero Rahola, som fick uppleva när hans stolta flaggskepp sjönk, talar till minne av de döda och det stolta fartyget Ilmarinen. Kommendör Göransson stiger fram till fronten, han skall ta avsked av sina officerare och sitt manskap. Göranssons läppar rör sig men inte ett ord hörs, han förmår inte tala. Mikrofonen gör bäst i att dra sig tillbaka, säger Pelle Lindholm.

Pelle Lindholm pratar med några av manskapet på Ilmarinen. Undersergeant Wallin från Uleåborg säger att han kände skräck, trots att han visste att man kunde vänta sig minor eller torpeder. Efter några sekunder lutade fartyget åt vänster och han stod mitt inne i elden. Han vet inte hur han kom bort från fartyget, allt var ett kaos, och så hamnade han i vattnet. Skrovet av fartyget höll på att komma på honom. Många olycksbröder blev under, men han tänkte mest på sig själv. Efter räddningen var han så utmattad att han inte kunde göra något. Undersergeanten säger att det första han tänkte efteråt var: Det här är kriget.

Matros Arvid Honkanen från Helsingfors låg och vilade och vaknade till dunsen. Han sprang så fort han kunde och försökte få tag på relingarna. Båten hade redan svängt sig, men han kom upp vid kölsidan och hamnade sedan i vattnet. Han räddades till en överfull flotte

Åbopojken, matros Karl Reinikainen, har haft samma erfarenheter. Han var på utkik och såg bara eld omkring sig. Många hoppade ner, men fann troligen sin grav. Han blev fast med ena foten på däck. Så stjälpte pansarfartyget, två kamrater räddade honom genom att dra upp honom på skrovet

Andra programmet

Matros Karl Grönholm befann sig i det höga artilleritornet när pansarfartyget gick på minan. Sjutton man befann sig i artielleritornet. De försökte komma till livbåten som var fastsurrad. Karl Grönholm drog sig upp mot relingen och tänkte hoppa över bord som alla andra. Men en man hejdade honom och räddade hans liv. Räddningsbåten kom till kölsidan och männen kunde gå ombord. Det är inte många som har sett ett fartyg från den sidan, och det vill man väl inte se heller. Matros Pertti Liukko, från Vasa, men bosatt i Helsingfors, var den sista mannen i skansen på Ilmarinen. Han tänkte på sin flicka i överlevnadsstunden. Kokkolabon Matros Toivo Lager var den sista mannen i maskinrummet. Deras överlevnadsberättelser är likadana.

Men, säger Pelle Lindholm, mannarna vet att de gjort sin plikt i sin kamp mot fienden.

Också kommendörkapten Albert Aulis Willman berättar var han befann sig då explosionen hände och hur han blev räddad. Det var en från befälskapet som ville dela sitt livbälte med kommendörkaptenen. En god handling, medger Pelle Lindholm.

Befälhavaren på Ilmarinen, kommendör Göransson, berättar sedan om orsaken till olyckan, hur det gick till när explosionen inträffade och hur besättningen klarades sig i katastrofen. Så får vi höra de minnesord till Ilmarinens minne av kommendör Göransson.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Mauno Koivisto intervjuas, Yle 1982

    Mauno Koivisto blev president efter Urho Kekkonens långa era

    Koivisto skötte presidentens uppgifter när Kekkonen avgick.

    Socialdemokraten Mauno Koivisto kom att bli president efter Urho Kekkonens långa presidentperiod från 1956 till 1981. Som statsminister skötte Mauno Koivisto presidentens uppgifter när Kekkonen avgick i oktober 1981. Och Koivisto valdes med stor majoritet till president i januari 1982.

  • Mauno Koivisto håller nyårstal, 1983

    Mauno Koivistos nyårstal 1983

    Medborgare! Den nyblivna presidenten talar till folket.

    Medborgare! Den relativt nyblivna president Mauno Koivisto talar till folket 1983.

  • mauno koivisto, tellervo koivisto, 1986

    Slottsbalen 1986

    Tvåspråkig sändning på självständighetsmottagningen 1986.

    Självständighetsmottagningen 1986 bjuder Rundradion på en tvåspråkig sändning när president Mauno Koivisto tar emot gäster på slottet.

    Allt om Mauno Koivisto i Arkivet

  • Mannerheims begravning, 1951

    President Mannerheims begravning

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951.

    Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

  • Dora Siivonen tittar ut genom fönstret.

    Åren med Dora från Lammholm

    Nu kommer fortsättningen på historien om Dora.

    Hur börjar man ett nytt liv som 90-åring? Hur lämnar man ett hem där man har bott hela sitt liv? Det blev en nyckelfråga för den nya dokumentären med Dora.

  • Fans tar emot hockeylejonen, 1995

    Guldfest i Helsingfors 1995

    Finländarna festade i flera dagar efter guldet i Globen,

    När resultatet från ishockeyfinalen 1995 var klart blev finländarna rusiga och glada och man festade i flera dagar. Så här togs hjältarna emot.

  • Högstadielickorna tog hem ännu ett masstafettsguld till Winellska skolan.

    Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

  • Stan Saanila, Max Forsman och Anders Slotte i sketch, Yle 1998

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen

    Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • Studio Stafettkarnevalen ur "Reservtanken", 1998 (skärmdump)

    Sketch om publikvåldet på StafettkarnevaIen

    Om publikvåldet på StafettkarnevaIen i Reservtankens sketch.

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen och publikvåldet. Psykolog och forskare i kollektiv aggressivitet, Irina Floman (Hellen Willberg) och stadionvaktmästare Kurt Åhlenius (Max Forsman) har olika åsikter om hur publiken beter sig på Stafettkarnevalen.

  • Personerna kring Morjens, 1999

    Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Veterinär klaus-verner brötchenbaum (kaj korkea-aho) på strömsö, 2006

    Veterinär Klaus-Verner Brötchenbaum i Radio Pleppo

    Klaus-Verner är Radio Pleppos galna och interaktiva expert.

    Klaus-Verner Brötchenbaum (Kaj Korkea-aho) är en av Radio Pleppos galnaste figurer. Kaj Korkea-aho har berättat att Klaus-Verners röst var det första som uppstod, efter det skapades karaktären.

  • Snobbiga finlandssvenskar på begravning

    Revy om Svenskfinland (1968)

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann."

    "Vi håller ihop till sista man och drar nytta av varann" lyder mottot för finlandssvenskarna i revyn "Var är min stora ludiga nalle" från 1968.

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Mamma på arbetsintervju

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom där man ville behandla vardagliga händelser. Här har psykologmamman varit på jobbintervju.

  • Vaxdockor av Ahtisaari och Aho, 1994

    EU har problem med muscha och klimpsoppa

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    EU var måltavla för diverse sketcher 1994. Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • man äter chips

    Tvinn Spik: EU-nyheter

    Alternativa nyheter från och om EU.

    1994 var EU föremål för diverse sketcher. I Tvinn Spik berättar man alternativa nyheter från och om EU.

  • Sketch ur Hata handboll, Yle 2008

    Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • A la Lundström, 1997

    À la Lundström: Premiär

    En finlandssvensk sit com om vardagliga familjer

    À la Lundström var en finlandssvensk familjesitcom i slutet av 1990-talet. Här oroar sig skådespelarpappan över recensionerna på teaterpremiären.

  • Breakdance i Helsingfors, 1988

    Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    På 1980-talet kom breakdancen till Finland. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Skid Row i Söndagsöppet.

    Skid Row i Söndagsöppet

    Skid Row om dryckeseskapader, yrsel och tatueringar.

    Skid Row är ett amerikanskt heavy metalband som grundades i mitten av 80-talet. Här presenteras en kort intervju med basisten Rachel Bolan och Dave Sabo. De talar om dryckeseskapader, yrsel och tatueringar.

  • Människor dansar

    När discomusiken kom till Finland

    Discokulturen passiverar och förstör ungdomen, eller?

    En musikstil som kom att förena finländare i gemensamt hat var discomusiken. "opersonligt, hjärndött och massproducerat, som att stå i en korvfabrik", menar Måns Kullman. Men det fanns väl ändå discoälskare i Finland?

  • Gruppbild ur tv-serien 16, Yle 1993

    Ungdomsserien 16 blev en stor tv-succé

    Kultserie från 1993 om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Kultserien 16 från 1993 handlade om ungdomar och lärare i "Korpen" (Korpvägens högstadieskola). Vi får följa med oönskade graviditeter, förälskelser, stölder och dålighetsliv i Köpenhamn, blandat med sång- och dansscener. Serien blev superpop bland finlandssvenska unga.

  • Ars-61, Yle 1961

    På ARS-utställningarna har konsten alltid provocerat

    Från popkonst via kroppsvätskor mot digital konst.

    I över femtio år har finländarna fått beundra eller förfasa sig över den moderna konsten på Ars-utställningar. Målet har varit att provocera och väcka debatt, men också att underhålla. Vägen har gått från 1960-talets popkonst via hemelektronik med kroppsvätskor mot digital konst. Följ med från 1961 till 2011.

  • Ars 17 på Kiasma, pressvisning

    Digikonst och internet på ARS17

    ARS17, utställningen för nutidskonst är här igen .

    ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

  • Bild på Elantos logo i Ahos & Soldans stumfilm från år 1934.

    Vårt dagliga bröd från Elanto

    Vi får följa med hela processen på brödfabriken.

    "I storbagerier råder ständig brådska – det dagliga brödet måste distribueras färskt och smakligt till konsumenten." Elantos brödfabrik presenteras i den här fina stumfilmen gjord av Aho & Soldan. Vi får följa med hela processen på brödfabriken då vårt dagliga bröd tillverkas.

  • Den färdiggräddade rågbrödet kommer ur ugnen.

    Bageripojkarna tröttnar aldrig på sitt bröd och sina bullar

    Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar.

    Halmes lilla bageri i Köklax grundades 1899 och har stått stadigt genom krig och recessioner. Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar, men man har tillförsikt också på nästa generation.

  • svartvit bild av två gummor

    Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Pål Pressli (Paul Olin), 1984

    Pål Pressli Show - åttiotalsmusik med en galen programledare

    Möt Dingo, Pelle Miljoona, Eppu Normaali och Pål Pressli.

    Pål Pressli Show från 1980-talet var en blandning av sketchprogram och musikprogram. Vi får bland andra se Dingo, Remu Aaltonen, Pelle Miljoona, Kari Peitsamo och Eppu Normaali. Men vem var kultfiguren Pål Pressli?

  • Diskussion kring Rundradion med Joan Harms och Arne Wessberg, 1974

    Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

    Diskussion om parlamentarism och partipolitik vid Rundradion

    "Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting." Rundradions förvaltningsråd ville normalisera radiosändningar och föreslog att man skulle redogöra efter partitillhörighet 1974. Förslaget sågs som en kränkning av yttrandefriheten.

  • mor och barn

    Historien om mors dag

    Vad är historien bakom firandet av mors dag?

    På mors dag uppvaktas mammor med frukost, gott kaffe, blommor och presenter. Men hur började man fira mors dag och hur kom traditionen till Finland?

  • Illustration till inslag om assisterad befruktning i Obs, 2002

    Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

    Vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

    I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslogs en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också i sådana fall att han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

  • Leif Jakobsson och Kalle Sahlgren  den första april i Söndagsöppet, 1984

    April, april från Rundradion

    Dormiskop, stereoljud i vatten, tråkig tv och andra skämt.

    Söndagsöppet vitsar ordentligt på aprildagen.Med hjälp av vatten och slangar kan man skapa stereoljud och se Söndagsöpppet i stereo. Vi får också höra om dormiskop, tråkig tv och ministrar.

  • Tove Jansson i dokumentaristen Kalle Kultalas svartvita foto.

    Så mycket mer än Mumin - Tove Jansson i en färsk dokumentärserie

    Tove Janssons liv i åtta audioprogram.

    Tove Jansson skapade för minst sju människors behov eller gjorde sju människors karriärer inom en livstid, säger en av hennes levnadstecknare. Kira Schroeder har gjort en audioserie om Tove Jansson och håller med. "Hon var så otroligt begåvad på så mycket att man baxnar", säger Kira.

  • Stockmanns varuhus blir färdigt 1930

    Rubanovitsch råa sanningar om varuhuset

    Varuhusets hisnande historia under 150 år.

    Först var varuhuset ett ställe där man samlades, ett ställe som erbjöd upplevelser och nu är det ett ställe där man visar upp nya brand. I dag bestämmer kunden själv var man skaffar produkten.

  • närbild av papiljotter i svartvitt

    En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Personerna kring Morjens, 1999

    Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.