Hoppa till huvudinnehåll

Pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina 1941

Det är en dyster epilog mikrofonen har att ge radiolyssnarna efter den hemska olyckan när pansarfartyget Ilmarinen stötte på en mina och sjönk den 13 september 1941 i Östersjön. Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande från pansarfartyget.

Det är en kall och ruskig höstdag den 15 september 1941, med oväder i luften, som ägnat att skapa just en ram till ett avsked. Den räddade delen av besättningen står i en finsk kuststad. Mannarnas nya utrustning förtar inte den sorg och saknad som står att läsa i deras ansikten. Varken öron eller näthinnor kan förjaga de bilder och de rop på hjälp från kamraterna som blev kvar där.

Kommondor Eero Rahola, som fick uppleva när hans stolta flaggskepp sjönk, talar till minne av de döda och det stolta fartyget Ilmarinen. Kommendör Göransson stiger fram till fronten, han skall ta avsked av sina officerare och sitt manskap. Göranssons läppar rör sig men inte ett ord hörs, han förmår inte tala. Mikrofonen gör bäst i att dra sig tillbaka, säger Pelle Lindholm.

Pelle Lindholm pratar med några av manskapet på Ilmarinen. Undersergeant Wallin från Uleåborg säger att han kände skräck, trots att han visste att man kunde vänta sig minor eller torpeder. Efter några sekunder lutade fartyget åt vänster och han stod mitt inne i elden. Han vet inte hur han kom bort från fartyget, allt var ett kaos, och så hamnade han i vattnet. Skrovet av fartyget höll på att komma på honom. Många olycksbröder blev under, men han tänkte mest på sig själv. Efter räddningen var han så utmattad att han inte kunde göra något. Undersergeanten säger att det första han tänkte efteråt var: Det här är kriget.

Matros Arvid Honkanen från Helsingfors låg och vilade och vaknade till dunsen. Han sprang så fort han kunde och försökte få tag på relingarna. Båten hade redan svängt sig, men han kom upp vid kölsidan och hamnade sedan i vattnet. Han räddades till en överfull flotte

Åbopojken, matros Karl Reinikainen, har haft samma erfarenheter. Han var på utkik och såg bara eld omkring sig. Många hoppade ner, men fann troligen sin grav. Han blev fast med ena foten på däck. Så stjälpte pansarfartyget, två kamrater räddade honom genom att dra upp honom på skrovet

Andra programmet

Matros Karl Grönholm befann sig i det höga artilleritornet när pansarfartyget gick på minan. Sjutton man befann sig i artielleritornet. De försökte komma till livbåten som var fastsurrad. Karl Grönholm drog sig upp mot relingen och tänkte hoppa över bord som alla andra. Men en man hejdade honom och räddade hans liv. Räddningsbåten kom till kölsidan och männen kunde gå ombord. Det är inte många som har sett ett fartyg från den sidan, och det vill man väl inte se heller. Matros Pertti Liukko, från Vasa, men bosatt i Helsingfors, var den sista mannen i skansen på Ilmarinen. Han tänkte på sin flicka i överlevnadsstunden. Kokkolabon Matros Toivo Lager var den sista mannen i maskinrummet. Deras överlevnadsberättelser är likadana.

Men, säger Pelle Lindholm, mannarna vet att de gjort sin plikt i sin kamp mot fienden.

Också kommendörkapten Albert Aulis Willman berättar var han befann sig då explosionen hände och hur han blev räddad. Det var en från befälskapet som ville dela sitt livbälte med kommendörkaptenen. En god handling, medger Pelle Lindholm.

Befälhavaren på Ilmarinen, kommendör Göransson, berättar sedan om orsaken till olyckan, hur det gick till när explosionen inträffade och hur besättningen klarades sig i katastrofen. Så får vi höra de minnesord till Ilmarinens minne av kommendör Göransson.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Kommentarer

Inlagt av

En sällsam upplevelse att höra sin morfar (Albert Willman), som gick bort för mer 30år sedan, tala i radio, tack för denna upplevelse.

Vänliga hälsningar från Sverige.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Morgonen efter Estonias förlisning

    En passagerarfärja har förlist utanför Utö.

    Tidigt på morgonen den 28 september 1994 sprids nyheten om att en passagerarfärja har förlist utanför Utö. Klockan sju satte TV-nytt in sin första extrasänding. Men riktigt hur stor katastrofen skulle bli visste ännu ingen då.

  • Estonia var inte byggd för öppna farleder

    Estonia borde inte ha fått köra i öppna farvatten

    När vraket efter Estonia påträffades var bogvisiret borta och befann sig längre ifrån. Det kom fram att Estonia haft problem med bogvisiret redan som Viking Sally. Fartyget borde inte ha fått köra i öppna farvatten.

  • Estonias nödanrop

    Myndigheterna kände till att Estonia inte var sjödugligt.

    Sjöfartsmyndigheterna i Finland kände till att m/s Estonia inte var fullt sjödugligt. En animation visar vad man tror att skedde.

  • Efter Estoniakatastrofen

    Viking Mariella kom fram till olycksplatsen halv 3.

    Per-Erik Cederkvist såg ekot från m/s Estonia försvinna från m/s Mariellas radar. Viking Mariella kom fram till olycksplatsen halv 3 och då syntes inget fartyg, bara tomma livbåtar och människor som guppade omkring i ett mörkt och stormigt hav.

  • Sjösäkerheten efter Estonia

    Efter Estonia-katastrofen ska sjösäkerheten förbättras

    Efter Estonia-katastrofen skärptes säkerheten på färjorna i Norden. Men var åtgärderna verkligen tillräckliga för att garantera passagerarnas trygghet?

  • Olyckor på Viking Sally

    Viking Sally råkade ut för en del haverier.

    Viking Sally (sedermera m/s Estonia) råkade ut för en del haverier redan under sin tid under Viking Line.

  • Älgjakt i Fiskars

    Jaktlaget i Fiskars jagar med hund.

    Jaktlaget i Fiskars jagar med hund. Männen är överens om att det måste vara något i generna som får dem och hundarna att älska jakten så mycket.

  • På älgjakt i Kyrkslätt 1962

    "Fan ta den som skjuter mot drevkeden".

    "Fan ta den som skjuter mot drevkeden". Hösten 1962 följer den finlandssvenska televisionen med ett jaktlag i Kyrkslätt när älgjaktssäsongen börjar.

  • Älgjakt i Österbotten

    Jägarna plumsar i meterhög snö medan man driver fram älgarna

    I Österbotten har det aldrig varit så svåra förhållanden vid en älgjakt som i oktober 1992. Jägarna plumsar omkring i meterhög snö medan man driver fram älgarna.

  • Älgjakt och djurskydd

    De som inte träffar säkert när de skjuter älg är djurplågare

    Folk som inte träffar säkert när de skjuter älg är djurplågare, menar veterinär Rolf Vennström. Men hans åsikter väcker ilska på Åland. Vad säger älgjägare Karl-Anders Lindholm?

  • På minuten var hejdlöst struntprat under många långa minuter

    Därför använder jag regelbundet lösnäsa....

    "Levande ljus och hur dom förstör stämningen, Därför använder jag regelbundet lösnäsa och Röksvampen - ett hot mot vår livsmiljö". Vad har dessa absurda påståenden för gemensam nämnare? Jo programmet På minuten. Under en given rubrik skulle tävlarna i studion improvisera en berättelse i en minuts tid.

  • Kvistiga frågor 1970-1971

    Om fuskläkare och skatter.

    Gustaf Laurent var en viktig radioröst för många lyssnare i över 15 år. Här svarar han på lyssnarnas kvistiga frågor om bl.a. trafik, vägar, fuskläkare och skatter.

  • Frågesport på schackbrädet

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek.

    Svart och vitt så det förslår är det i denna frågelek. Frågeschack är en frågesport där de tävlande, genom att svara rätt på frågor, får en vacker kvinna utklädd till häst att röra sig på ett schackbräde.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Lek med Atte

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Buuklubbsledarna blev barnens favoriter

    Unga människor började berätta om programmen 1997.

    00002, Helsingfors. Buuklubben! 1997 presenterades Buuklubbsledarna för barnen. And the rest is history!

  • Bärtil - smakbitar ur första säsongen

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Din vredes dag

    Stordrama om Finland under lilla ofredens tid 1741-1743

    Din vredes dag var ett drama i storproduktion av Åke Lindman. Dramat bygger på en roman av Barbara Winckelmann och handlar om Finland under lilla ofredens tid 1741-1743.

  • Kattorna

    Vad drömmer kvinnor om? Hur går det när drömmar blir sanna?

    Hur är det att vara kvinna? Vad drömmer kvinnor om och hur går det när drömmarna blir verklighet? Walentin Chorell har skrivit en gripande pjäs om kvinnor, män, förhållanden och sexualitet.

  • Stormskärs Maja

    Stormskärs Maja - finlandssvensk tv:s mest populära serie.

    Stormskärs Maja är säkert den finlandssvenska tv:ns genom tiderna största och mest populära serie. Den behandlar realistiskt människoöden i den hårda skärgården i mitten av 1800-talet.

  • Glimtar ur tv-serien Vägsjälar

    Ett dödsfall flätar samman ungas liv i Helsingfors.

    Vägsjälar var en banbrytande serie om flera unga människors liv i Helsingfors. Personernas liv flätas samman och förändras av en olycka och ett dödsfall.

  • Vandrande skugga

    Följ med en thrillerserie till Nådendal.

    Följ med en thrillerserie till en småstad (Nådendal) vid sekelskiftet 1900. Serien bygger på en roman av Bo Carpelan med samma namn.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Hata handboll: Tankesmedjan om kräftskivor

    Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

    Svenska Yles satirprogram Hata handboll skojade med många finlandssvenska traditioner och instanser. Här får vi höra hur kräftskivor ser ut i framtiden.

  • Studio Stafettkarnevalen: Elitidrott?

    Reservtanken skojar om Stafettkarnevalen.

    Har Stafettkarnevalen blivit en elittävling? I Reservtanken ser vi en sketch med programledare Ben Hansell (Stan Saanila), Stigu "Ankaret" Holm (Max Forsman) och Stafettkarnevalsforskare Tommen Söderlund (Anders Slotte).

  • Skämt med EU (1994)

    Vill ni se på stjärnor? med brittisk förlaga.

    Vill ni se på stjärnor? var ett sketchprogram med brittisk förlaga (Spitting image). Här funderar man på EU:s bestämmelser över livsmedel. Skall EU förbjuda muscha och klimpsoppa?

  • Stickspår: Vi dillar stadisvenska

    På första maj har morsan och farsan en grymer krabbis.

    På första maj har morsan och farsan en grymer krabbis. Lagom till första maj lär vi oss specialuttryck på stadislang i en sketch ur Stickspår. Här får ni lära och njuta av jännä föreställning!

  • TV-nytt genom tiderna

    TV-nytts vinjetter berättar om gammal teknik och design.

    TV-nytt är ett program som genomgått många ansiktslyftningar. Signaturerna och vinjetterna berättar tydligt vilken design och vilken teknik som var dominerande under de olika decennierna. Här ser du ett potpurri och kan följa TV-nytts look från det lite bruna 1970-talet och ända in på vårt 2000-tal.

  • TV-missnöje i Terjärv

    "Har vi vietnamesisk teve eller har vi finländsk teve?"

    "Tevens bevakning av regionala nyheter är obefintlig! Har vi vietnamesisk teve eller har vi finländsk teve?" Den finlandssvenska tv-redaktionen närmade sig sina tittare i Österbotten.

  • Framtidens television är platt

    Den är liten och svartvit, men bådar om ny teknologi.

    Prototypen för den första flata tavel-tv:n i Europa utvecklades i Finland 1987. Den är liten och svartvit, men bådar om ny teknologi.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Den interaktiva digital-televisionen kommer

    Man förutspådde interaktivitet och publikt deltagande.

    I augusti 2001 stod nya spännande televisionstider för dörren: de digitala sändningarna skulle starta. Man förutspådde interaktivitet och publikt deltagande. Dessutom lanserades två nya kanaler.

  • Barnen skadas av den farliga televisionen 1962

    Frågan om barn och television kommer upp varje dag i hem.

    "För att undvika att barn utsätts för tv är det bra att lägga dem tidigt." Frågan om barn och television kommer upp varje dag i hem som har både barn och tv. Och sådana finns det redan många av 1962. Därför har en panel samlats för "en liten pratstund" huruvida barn far illa av att titta på tv.

  • Radiovågornas väg till lyssnaren 1937

    Vi får veta hur radioprogram sänds till lyssnarna.

    Lars von Willebrand besöker Helsingfors radiostation i Fredriksberg för att få veta hur radioprogam uppstår och sänds till lyssnarna.

  • Hur fungerar text-tv?

    Knäpp på fjärrstyrare för information.

    På 1980-talet blev det sista skriket inom tv-teknik att ha text-tv i sin televisionsapparat. Genom att knäppa på sin fjärrstyrare kunde man få information om det mesta.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Hur har Radioteatern låtit under sina 90 år?

    Hur har Radioteatern låtit under sina 90 år?

    Radioteatern fyller 90 år och Janina Jansson funderar på hur föreställningarna har låtit under decennierna som gått. Och var man står i dag.

  • Nästan 1 200 Yle-minnen från finländarna

    Yle fyller 90 år i september.

    Den 9 september är det 90 år sedan Yles första sändning gick av stapeln. Inför födelsedagen bad Yle finländarna dela med sig av sina Yle-minnen och resultatet var slående: På bara någon vecka fick Yle in otroliga 1200 minnen och personliga berättelser från tittare och lyssnare. “Vi har fått in en massor av fina minnen och berättelser.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Kan vi lita på vår tv-reparatör?

    Hur skall man veta vilken firma som är bra?

    Vad gör ni en kväll om det blir fel på er tv-apparat? Hur skall man veta vilken firma som är bra?

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Arkivet väcker minnen till liv

    Våra minnen gör oss till dem vi är.

    "Vem höll du senast i handen? Kommer du ihåg? Våra minnen gör oss till dem vi är. De är stunder fyllda av smärta och skönhet. Allt det som är värdefullt för oss." När Arkivet och Elävä arkisto fylllde 5 år gjordes en tv-trailer som berättar om minnen, att minnas och vad som kan hittas i Arkivets gömmor.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • När WTC-tornen föll och världen klövs itu

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp.

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.