Hoppa till huvudinnehåll

Pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina 1941

Det är en dyster epilog mikrofonen har att ge radiolyssnarna efter den hemska olyckan när pansarfartyget Ilmarinen stötte på en mina och sjönk den 13 september 1941 i Östersjön. Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande från pansarfartyget.

Det är en kall och ruskig höstdag den 15 september 1941, med oväder i luften, som ägnat att skapa just en ram till ett avsked. Den räddade delen av besättningen står i en finsk kuststad. Mannarnas nya utrustning förtar inte den sorg och saknad som står att läsa i deras ansikten. Varken öron eller näthinnor kan förjaga de bilder och de rop på hjälp från kamraterna som blev kvar där.

Kommondor Eero Rahola, som fick uppleva när hans stolta flaggskepp sjönk, talar till minne av de döda och det stolta fartyget Ilmarinen. Kommendör Göransson stiger fram till fronten, han skall ta avsked av sina officerare och sitt manskap. Göranssons läppar rör sig men inte ett ord hörs, han förmår inte tala. Mikrofonen gör bäst i att dra sig tillbaka, säger Pelle Lindholm.

Pelle Lindholm pratar med några av manskapet på Ilmarinen. Undersergeant Wallin från Uleåborg säger att han kände skräck, trots att han visste att man kunde vänta sig minor eller torpeder. Efter några sekunder lutade fartyget åt vänster och han stod mitt inne i elden. Han vet inte hur han kom bort från fartyget, allt var ett kaos, och så hamnade han i vattnet. Skrovet av fartyget höll på att komma på honom. Många olycksbröder blev under, men han tänkte mest på sig själv. Efter räddningen var han så utmattad att han inte kunde göra något. Undersergeanten säger att det första han tänkte efteråt var: Det här är kriget.

Matros Arvid Honkanen från Helsingfors låg och vilade och vaknade till dunsen. Han sprang så fort han kunde och försökte få tag på relingarna. Båten hade redan svängt sig, men han kom upp vid kölsidan och hamnade sedan i vattnet. Han räddades till en överfull flotte

Åbopojken, matros Karl Reinikainen, har haft samma erfarenheter. Han var på utkik och såg bara eld omkring sig. Många hoppade ner, men fann troligen sin grav. Han blev fast med ena foten på däck. Så stjälpte pansarfartyget, två kamrater räddade honom genom att dra upp honom på skrovet

Andra programmet

Matros Karl Grönholm befann sig i det höga artilleritornet när pansarfartyget gick på minan. Sjutton man befann sig i artielleritornet. De försökte komma till livbåten som var fastsurrad. Karl Grönholm drog sig upp mot relingen och tänkte hoppa över bord som alla andra. Men en man hejdade honom och räddade hans liv. Räddningsbåten kom till kölsidan och männen kunde gå ombord. Det är inte många som har sett ett fartyg från den sidan, och det vill man väl inte se heller. Matros Pertti Liukko, från Vasa, men bosatt i Helsingfors, var den sista mannen i skansen på Ilmarinen. Han tänkte på sin flicka i överlevnadsstunden. Kokkolabon Matros Toivo Lager var den sista mannen i maskinrummet. Deras överlevnadsberättelser är likadana.

Men, säger Pelle Lindholm, mannarna vet att de gjort sin plikt i sin kamp mot fienden.

Också kommendörkapten Albert Aulis Willman berättar var han befann sig då explosionen hände och hur han blev räddad. Det var en från befälskapet som ville dela sitt livbälte med kommendörkaptenen. En god handling, medger Pelle Lindholm.

Befälhavaren på Ilmarinen, kommendör Göransson, berättar sedan om orsaken till olyckan, hur det gick till när explosionen inträffade och hur besättningen klarades sig i katastrofen. Så får vi höra de minnesord till Ilmarinens minne av kommendör Göransson.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius och Paul Olin. Gruppen improviserade och skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Hård ishockeyträning från 5 års ålder

    Ishockeyträning

    "Mamma och pappa satt mig och spela", är det vanliga svaret på varför de här unga killarna i HIFK spelar ishockey. Trots att de beundrar Wayne Gretzky har killarna inga orealistiska drömmar om att bli proffsspelare.

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Menföre i skärgården

    Menförestiden i Åbolands skärgård

    När isen varken bär eller brister är det svårt att komma fram och bort. Vad gör man i skärgården i menförestider?

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Motorungdom i fjällen

    Knott och regn och frihet!

    Ett gäng unga motorcyklister hoppar av sina hojar och vandrar ut i den lappska vildmarken. Det är tungt men befriande.

  • Stolen - från härskarmarkör till hälsorisk

    Vi älskar stolar men talar om sittandets förbannelse.

    Alla har en relation till stolen, kanske vår mest allmänna och vardagliga möbel. Ändå är stolen inte självklar från början. En lång väg har den vandrat. Och inte har stolen alltid varit en kändis.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Barnprogrammet Pratlingar med Nisse Brandt

    I det här avsnittet får barnen lära sig om trickfilm.

    Pratlingar med Nisse Brandt var ett något absurdt barnprogram. I det här avsnittet får barnen lära sig om trickfilm.

  • Hjälplöst irrande bland dyra möbler

    Veckans puls besöker bostadsmässan

    Veckans puls besöker bostadsmässan 1970. Redaktören är inte nådig mot stilen, materialen och möblerna överlag.

  • Ungdomsserien 16 blev en stor tv-succé

    Kultserie från 1993 om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Kultserien 16 från 1993 handlade om ungdomar och lärare i "Korpen" (Korpvägens högstadieskola). Vi får följa med oönskade graviditeter, förälskelser, stölder och dålighetsliv i Köpenhamn, blandat med sång- och dansscener. Serien blev superpop bland finlandssvenska unga.

  • Hyrkusken i Helsingfors

    En av hyrkuskarna på 1900-talet

    Då Gunnar Ahlgren 1912 började arbeta som droskkusk fanns det hundratals hyrkuskar som tävlade om kunder på Helsingfors gator. På 1960-talet finns bara ett fåtal kvar.

  • Hindertolkning 1938

    Fartfylld vintersport där man åker skidor dragen av en häst.

    På Dals plan i Helsingfors spränger hästar med ryttare fram i snön. Och bakom dem flyger och far en skidåkare! Vi får följa med en fartfylld vintersport tillsammans med den sakliga men humoristiska kommentatorn.

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Åren med Dora från Lammholm

    Nu kommer fortsättningen på historien om Dora.

    Hur börjar man ett nytt liv som 90-åring? Hur lämnar man ett hem där man har bott hela sitt liv? Det blev en nyckelfråga för den nya dokumentären med Dora.

  • Vårt dagliga bröd från Elanto

    Vi får följa med hela processen på brödfabriken.

    "I storbagerier råder ständig brådska – det dagliga brödet måste distribueras färskt och smakligt till konsumenten." Elantos brödfabrik presenteras i den här fina stumfilmen gjord av Aho & Soldan. Vi får följa med hela processen på brödfabriken då vårt dagliga bröd tillverkas.

  • Bageripojkarna tröttnar aldrig på sitt bröd och sina bullar

    Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar.

    Halmes lilla bageri i Köklax grundades 1899 och har stått stadigt genom krig och recessioner. Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar, men man har tillförsikt också på nästa generation.

  • Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius och Paul Olin. Gruppen improviserade och skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Hur ser din favoritstol ut?

    Alla har en relation till stolen. Vilken är din?

    Alla har en relation till stolen, vår vanligaste vardagsmöbel. Vilken stol har du en speciell relation till? Kanske en favoritstol eller annars viktig? Dela med dig av din stol - skicka en bild och berätta din stol-story.

  • Stolen - från härskarmarkör till hälsorisk

    Vi älskar stolar men talar om sittandets förbannelse.

    Alla har en relation till stolen, kanske vår mest allmänna och vardagliga möbel. Ändå är stolen inte självklar från början. En lång väg har den vandrat. Och inte har stolen alltid varit en kändis.