Hoppa till huvudinnehåll

900 dagar av svält i Leningrad

Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

Redaktörerna Ann-Marie Franck och Torsten Bergman intervjuar författaren Eino Hanski (1928-2000) om Leningrads belägring. Han berättar grymma detaljer med lugn och saklig röst.

Eino Hanskis far flyttade till Leningrad 1921 för att slippa militärtjänsten i Finland. Eino Hanski föddes 1928.

Tyska trupper nådde fram till Leningrad i mitten av augusti 1941. Leningrad med tre miljoner invånare var nästan helt omringad och ytterst lite förnödenheter nådde fram till den belägrade staden. Följden blev en katastrofal brist på mat och andra livsmedel. Under slutet av hösten och vintern 1941–1942 dog tusentals Leningradbor varje dag av svält och sjukdomar. Officiellt slutade belägringen 27 januari 1944.

Eino Hanski talar om luftangreppen mot livsmedelsförråd och om hur man köade dygnet runt för en bit bröd. Stöld av matkort belades med dödsstraff. När svälten blev för svår åt man hundar och katter, råttorna hade flytt från staden för länge sedan. Eino Hanskis familj åt två katter, men Hanski kunde inte äta av älsklingskatten Pushka. Men en angorakatt de fått av några släktingar åt han av. När han hämtade katten förföljde två män honom för att få stjäla den.

Franck påstår att hon läst om djurskötare som inte ville döda sina djur och att Sovjetunionen fraktade ut maskiner, industri och djuren från zoo. Eino Hanski säger att han inte tror på det. Man hade aldrig trott på en så lång belägring.

Folk åt ju människor också. Eino Hanski berättar att hans gudmor och gudfar åt en självdöd 17-årig flicka. De stekte henne i en månads tid. De bodde hos Eino, men överlevde inte svälten.

Människor blev vansinniga av svälten. Einos kusiners far tog hela familjens brödranson som barnen hade köat efter hela dagen. Sönerna och han själv dog av hunger.

Eino Hanski berättar om sin faders död. Samma dag fadern dog hade de sparat lite bottensats välling åt honom. Fadern orkade inte äta den och Eino ville ha den vällingen. Systern stod i brödkö, modern sade: ät du den. Och det gjorde han på faderns dödsbädd. Mättnad var det enda han kunde tänka på. Fadern dog på kvällen. Hanski blev förlamad av skuld och orkade inte gå på begravningen. Han har hört att marken var så frusen så liket kunde inte täckas med jord, endast snö. Redaktörerna är märkbart chockade. Ann-Marie Franck kan inte ens fråga något.

I Leningrad fanns inga vattenposter. Man använde Nevans vatten eller smält snö. Smutsen var fruktansvärd, snön var fylld av exkrementer och lik. Eino Hanskis familj tvättade sig en enda gång under hela belägringen, ohyran frodades. De som dog var helt lustäckta, som en levande hud på liken.

I april 1942 lämnade Eino och hans familj Leningrad isvägen, den s.k. Livets väg, i lastbilar. Flykten undan svält, krig och förföljelse tog honom via Ukraina, Polen och Finland slutligen till Sverige 1945 i en skraltig fiskebåt.

På andra sidan Ladoga fick Eino den första måltiden han hade fått på månader, makaroner och fläsk. Han minns det så väl, magarna tålde inte det feta och kropparna svällde och alla blev sjuka. Färden tog en månad till Nordkaukasus. Eino var som ett levande lik, men han överlevde. De flesta dog på tågresan. De tänkte slänga ut Eino men hans mor slogs och tog upp en spegel för att visa att han levde. Så kom de till den Nordkaukasiska stäppen.

Ann-Marie Franck undrar hur ett litet barn klarar en sådan situation? Kan man existera efter detta? Eino Hanski hade aldrig sett ett lik, men sen såg han desto flera. Kanske så ung att han inte riktigt fattade. Hanski anser sig inte psykiskt skadad, men ofta känner han sig utanför grupper med andra människor.

Man önskade ofta att bli träffad av en granat, hellre det än svälten. Men folk gör inte självmord när man lider så mycket, påpekar Hanski.

Leningrads belägring

Tyska trupper nådde fram till Leningrad i mitten av augusti 1941.Hitler hade planerat att efter erövringen hålla en stor segerparad i staden varpå Leningrad skulle jämnas med marken och invånarna likvideras eller deporteras. Röda armén lyckades dock hålla staden. I stället inleddes en belägring i början av september 1941.

Leningrad med tre miljoner invånare var nästan helt omringad och ytterst lite förnödenheter nådde fram till den belägrade staden. Följden blev en katastrofal brist på mat och andra livsmedel. Under slutet av hösten och vintern 1941–1942 dog tusentals Leningradbor varje dag av svält och sjukdomar. Röda armén lyckades inte driva bort tyskarna förrän i januari 1944. Officiellt slutade belägringen den 27 januari 1944.

Belägringen varade i ungefär 900 dagar och är den längsta belägring som en storstad blivit utsatt för. Hur många av stadens invånare som omkom vet man inte exakt. Ryska myndigheter uppgav först att 670 000 civila omkommit, men den siffran anses vara för låg. De mest tillförlitliga bedömningarna idag beräknar att cirka en miljon civila dog.

Eino Hanski har skrivit om belägringen och flykten i romantriologin De långa åren.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Matti Vanhanen blev statsminister 2003

    Anneli Jäätteenmäki fick avgå som statsminister.

    När Anneli Jäätteenmäki fick avgå som statsminister i juni 2003, blev Matti Vanhanen ny statsminister.

  • Riksdagsvalet 2003

    Riksdagen, regeringen och Irakläckan

    Det första riksdagsvalet under 2000-talet kom framför allt att bli en duell mellan socialdemokraterna och centern. Statsministerfrågan kom senare att överskuggas av den s.k. Irakläckan.

  • Nyval till riksdagen 1972

    President Kekkonen upplöste riksdagen 1972 och nyval hölls.

    Karjalainens regering efter riksdagsvalet 1970 avgick hösten 1971. President Kekkonen upplöste riksdagen och nyval hölls 1972.

  • Riksdagsvalet 1975

    Valdebatt om pensioner, mammalön och socialpolitik.

    Riksdagsvalet hölls något i förtid, hösten 1975. I valdebatten inför valet diskuteras bl.a. pensioner, mammalön och socialpolitik. I själva valet bibehöll de borgerliga en knapp majoritet.

  • Riksdagsvalet 1983

    1983 får valet en standargäst – datorn!

    Riksdagsvalet 1983 introducerar ett nytt inslag: datorerna. Ulla Eloranta, som "kommenderar" maskinerna, är sändningens viktigaste person. Mot slutet av sändningen kraschar datorerna och svartvita reservdatorer får köra in slutresultaten.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet