Hoppa till huvudinnehåll

Tove Jansson läser Sent i november

Muminhuset är tomt, muminfamiljen har rest till ön. In flyttar Filifjonkan, Hemulen, Onkelskruttet, Homsan Toft, Mymlan och Snusmumriken. Alla är vilsna och letar efter något.

Sent i november från 1970 är den nionde boken i serien om Mumintrollens värld. När Tove Jansson läste klart ett utkast till boken insåg hon att hon inte längre skrev barnböcker.

Bokens handling utspelar sig parallellt med den i Pappan och havet så ingen från muminfamiljen finns med i boken.

Det är sen höst. Filifjonkan, Hemulen, Onkelskruttet, Homsan Toft och Mymlan söker sig till Muminhuset för att få en tid av lugn och varmt omhändertagande, men familjen är borta. De beslutar sig ändå för att flytta in i huset och vänta.

Samtidigt kommer Snusmumriken tillbaka till Muminhuset för han har tappat sin melodi.

De sex huvudpersonerna förenas av att de alla förlorat något; sin framtid, sin identitet, sin frihet eller världsbild.

Eftersom muminfamiljen inte kan uppfylla deras förväntningar tvingas de ta tag i sina problem, individuellt och gemensamt.

Boken saknar de katastrofer som varit typiska för de tidiga muminböckerna, den berättas i ett långsamt och lågmält tempo.

Tyngdpunkten ligger på de psykologiska processer som sker hos figurerna och gruppen.

Hemulen vaknade långsamt och kände igen sig själv och önskade att han hade varit någon som han inte kände. Han var ännu tröttare än när han gick och lade sig och här var nu en ny dag som skulle fortsätta ända till kvällen och sen kom det en till och en till som fortsatte på samma sätt.― Tove Jansson: Sent i November
Tvärs genom skogen kom Mymlan och hon tänkte för sig själv: Det är skönt att vara en mymla. Jag mår bra ända ner i tårna― Tove Jansson: Sent i November
Dagarna hade blivit kortare och kallare. Det regnade sällan. En liten stund mitt på dagen lyste solen ner i dalen och de avlövade träden slog skuggor över marken, men morgon och afton låg allt i halvskymning.
― Tove Jansson: Sent i November
För första gången gick Homsan Toft in i mammans rum.― Tove Jansson: Sent i November

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet