Hoppa till huvudinnehåll

Diafragmabråck

Bild: YLE/Jessica Edén diafragmabråck

Är diafragmabråck och matstrupsbråck samma sak? Kan det opereras?

Läs kirurgens svar:

Diafragman (mellangärdet) är den kupolformade muskel- och bindvävsplatta som skiljer bröstkorgen från bukhålan. Matstrupen går genom en öppning (som kallas hiatus) i diafragman ner till magsäcken, som befinner sig i bukhålan. Gränsen mellan matstrupe och magsäck, den s.k. gastroesofageala junktionen, ska alltså befinna sig under mellangärdet.

Om öppningen i mellangärdet blir förstorad kan en del av magsäcken tryckas upp i bröstkorgen och hamna ovanför mellangärdet. Man talat då om ett diafragmabråck.

Om man använder ordet matstrupsbråck syftar man på samma sak. Man brukar dock benämna bråck efter det ställe som bråcket buktar ut genom (jmf navelbråck och ljumskbråck) och inte efter den del som buktar ut (tarm, eller i det här fallet matstrupe). Därför borde man hellre använda termerna diafragmabråck, bråck i mellangärdet eller hiatus hernia (hernia = bråck).

Diafragmabråck är inte ovanliga. Risken för att ett bråck ska bildas ökar med stigande ålder och övervikt. Diafragmabråck uppkommer ibland under graviditet.

Misstänker man ett diafragmabråck ställs diagnosen lättast med hjälp av en gastropskopiundersökning.

Olika typer av bråck

Många diafragmabråck rör sig på båda sidor om mellangärdet. Den gastroesofageala junktionen och en del av magsäcken glider då ibland förbi diafragman upp till bröstkorgen och befinner sig däremellan på sitt rätta ställe i bukhålan. Sådana bråck kallas sliding hernia (glidande bråck) och ger sällan svåra symptom.

Vid s.k. paraesofageala bråck har en del av magsäcken tryckts upp i bröstkorgen, till vänster om matstrupen, medan den gastroesofageala junktionen (gränsen mellan matstrupe och magsäck) är kvar under diafragman. Paraesofageala bråck glider inte tillbaka av sig själva och kan ge besvär i form av tryckkänsla och svårigheter att svälja.

Halsbränna ska skötas

Vid diafragmabråck blir slutarmuskeln i matstrupens nedersta del ofta förslappad. Surt magsäcksinnehåll kan då komma upp i matstrupen och ge upphov till halsbränna och sura uppstötningar.

Det sura maginnehållet irriterar matstrupens slemhinna och ökar på lång sikt risken för ärrbildning och matstrupscancer. Därför brukar patienter med diafragmabråck och halsbränna behandlas med syranedsättande mediciner.

Operation

Om patienten får biverkningar av medicinerna eller om patienten trots medicinerna fortfarande har besvär av sitt diafragmaråck kan bråcket opereras.

Vid operationen förs den del av magsäcken som varit på fel ställe tillbaka ner i bukhålan och man gör sedan en s.k. fundoplikation (fundus = magsäckens översta del), där man viker två flikar av magsäcksväggen runt matstrupens nedersta del och fäster dem vid varandra och vid matstrupen.

Fundokplikationen hindrar bråcket från att återbildas och återställer den övre magmunnens ventilfunktion, som låter maten passera ner och hindrar surt maginnehåll från att åka upp. Vid behov kan dessutom diafragmaöppningen göras mindre.

Operationen görs idag så gott som alltid med titthålsteknik och resultaten brukar vara goda. Operationen medför dock vissa risker, varför man inte opererar så länge patienten klarar sig med mediciner.

Svårigheter att svälja, rapa och kräkas hör till de vanligaste komplikationerna efter en fundoplikation. I dessa fall kan man behöva göra en ny operation och vidga öppningen i övre magmunnen.

Trots operation får en del av patienterna senare tillbaka sina symptom och blir tvungna att använda syrablockerande mediciner eller genomgå en ny operation.

Läs mera om egenvård och läkarbehandling av samt komplikationer vid halsbränna
Läs om behandling av halsbränna under graviditet.
Läs om hur en gastroskopiundersökningår till.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa