Hoppa till huvudinnehåll

Underhållning vid fronten

De som for till fronten för att underhålla, bevarade livslusten hos soldaterna. Vi får höra operettartister, tonsättare, skådespelare och arkitekter om livet vid fronten under fortsättningskrigets ställningsfas 1942-1944.

Informationsruta

Musik som spelas i programmet:
Hymyillen framförd av Harmony Sisters, George de Godzinsky (musik), Vera Valtonen (text), 1941
Löjtnantshjärtan framförd av Ulla Billquist och Gustaf Torrestad med Willard Ringstrands orkester, Jules Sylvain (=Hansson, Stig)(musik). Lasse Dahlquist, Lasse (text), 1942
Eldankajärven jää framförd av Musketöörit & Ingmar Englund, också arrangemang Erkki Tiesmaa, Erkki (text), 1957
Romanssi (Katariina ja Munkkiniemen kreivi), Leif Wager, Radio-orkester, Nils-Eric Fougstedt (musik) Reino Hirviseppä, Reino (= Palmroth, Reino) (text). 1940-talet
Särkyneitä toiveita framförd av G Malmsten, Uuno Mattila (text, musik) Eero Lindroos (= Eero Lauresalo, (arrangeman). 1940
Von Apfelbluten einen Kranz, Peter Anders & Orkester ur Franz Lehars Das Land des Lächelns, 1950-talet
Einar Englund: Första symfonin, första delen Åbo stadsorkester 1978
Aamu Kannaksella framförd av Onni Laihanen och Dallapé, Rune Sandvik, Rune (= Runar Sandvik)(musik) K. Raikko (= Kauko Käyhkö) (text) 1942
Korsuvalsen framförd av Kurt Londen Columbia, Åke Knus (text, musik) Tapio Ilomäki(arrangemang). 1942
Hälsningssång till framförd av Kurt Londen Columbia, Åke Knus (musik) Tapio Ilomäki(arrangemang). 1942 K. Sara (= Kyllikki Solanterä, Kyllikki) (text). Anonym översättning 1942

Då fortsättningskriget drog ut på tiden och förvandlades till ett ställningskrig uppstod en situation då det blev allt viktigare att ge tidsfördriv åt soldaterna vid fronten. Artisterna representerade både populärkultur och s.k. högkultur.

Det gemensamma målet för alla kulturgrenar vid fronten var att bevara livslusten och motivationen hos soldaterna. Underhållningen tillät drömmar och upprätthöll tron på kärlek och glädje och att allt skulle ordna sig i en situation då detta kändes omöjligt.

Vi får höra operettartister, tonsättare, skådespelare och arkitekter om livet vid fronten under fortsättningskrigets ställningsfas 1942-1944.

Kyllikki Forssell, Synnöve Isaksson och Marie-Louise Aspelin minns besöken vid fronten. Nylands Nation arrangerade underhållningsturneer till bl.a Svir år 1943-1944. De har otaliga minnen från besöken i Fjärrkarelen och på Karelska Näset.

Skådesspelaren Leif Wager och danskonstnären Eva Hemming berättar om sina minnen från de många frontturneerna, som ibland förlades ända ut till linjerna. Frontturneer skedde under åren 1942-1944.

Skådespelerskan Ghedi Lönnberg och tonsättaren Einar Englund berättar om sina minnen från tiden vid Fronteatern Shemenski. De minns inte att man skulle ha utövat censur vid fronten. Einar Englund säger att kriget har påverkat honom otroligt mycket. Hans tre första symfonier handlar alla om kriget.

Professor Erik Kråkström och överstelöjtnant i.a. Albert Tigerstedt om byggnadskonst och nöjen på Karelska Näset.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet