Hoppa till huvudinnehåll

Om de stumma krigsbarnen

Under vinterkriget och fortsättningskriget skickades 80 000 barn västerut för att komma ifrån krigets vedermödor i Finland. Bröderna Matti och Pekka skickades till Sverige. De kom aldrig tillbaka till Finland, utan fick nya liv som Mats och Per i Eskilstuna.

Matti och Pekka Olavi (senare Mats Eklöf och Per Elfström) fördes som krigsbarn till Sverige 1944 efter att deras pappa hade stupat. Matti var då fem år och Pekka två. Pojkarna reste till Sverige med tåg över Torneå och Haparanda, p.g.a. minrisken till havs. Pekka/Per var bara två år när evakueringen skedde, men han minns stämningarna från resan.

Matti/Mats hade lovat sin mor att ta hand om lillebrodern. Pekka/Per togs om hand tidigare av en familj, trots att Matti/Mats slogs och skrek att de inte fick ta honom. De hamnade som tur i familjer nära varandra, men det insåg man inte först, men sen fick de kontakt under uppväxttiden.

Pojkarna hade kontakt hem till Finland. Modern kom ett par gånger och hälsade på. Men Mats kände sig främmande för mamman. Språksvårigheterna gjorde också att kontakten ebbade ut. Hon kunde ingen svenska och han glömde sin finska, så de kunde inte hålla kontakt brevledes.

De svenska föräldrarna blev fästa vid Mats. Samma situation för Pekka/Per. De blev båda adopterade av sina svenska familjer. Inger Wikström-Lindgren förstår inte hur den finska biologiska modern kunde avstå från sina söner

Mats fru Leena Perilä har samma bakgrund och samma minnen. Hon evakuerades från Kexholm, Karelska näset till Sverige hösten 1944. Leena kunde ingen svenska och fosterföräldrarna trodde till en början att hon var dövstum. Hon blev aldrig adopterad, hennes biologiska föräldrar i Finland trodde kanske att Leena skulle komma hem igen. Det var först när hon gifte sig med Mats som de insåg att hon skulle förbli i Sverige.

Mats, Per och Leena har haft svårt att tala om sina barndomar. Men Leena har haft kontakt till det finska. Hon har inte heller försvenskat sitt namn. Per minns att man inte skulle tala om sin bakgrund, man förväntades vara glad och tacksam.

I programmet ingår en intervju (av Lars G Lindskog och Lars Rundgren) med Karl August Fagerholm om varför så många barn skickades västerut. Man ville ge trygghet, fäderna låg vid fronten. Det var en lättnad för papporna att barnen inte hotades av kriget och fick mat.

Mats har skrivit en roman om en barndom som påminner om hans. Fröet såddes i början av 1970-talet när en man, Einar Santala sökte upp Matti/Mats och berättade om fadern Helge Olavi. De hade varit vid fronten tillsammans, men de hamnade långt ifrån varandra. Helge dog vid fronten, men önskade att Einar Santala att söka upp pojkarna om han skulle stupa. Men barnen fanns i Sverige. Trettio år senare kom Einar för att träffa sina egna barn som flyttat till Eskilstuna. Einar är glad att han inspirerat till en bok.

Inger Wikström-Lindgren talar också med Leenas och Mats barn. Hur ger de vidare det dubbla nationella arvet? Barnen kallar sig svenskar, men söker rötter bakåt och vill höra om upplevelserna tidigare.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

  • Inspektör pekar på mängder av brister hos växthusföretagare

    Diskriminering och för låg lön hör till några av punkterna.

    Diskriminering, löner lägre än miniminivån och anställda som inte företagshälsovården känner till. Bristerna är många i den inspektion som Regionförvaltningsverket har gjort av det närpesiska växthusföretaget som utreds av polisen.

  • FN-toppen Laura Londén: Jämställdhet kan rädda världen på 13 år

    FN-rapport: Kvinnors sexuella rättigheter försvagas.

    FN:s mål för hållbar utveckling: att utrota fattigdom och ojämlikhet, kan bara uppfyllas om kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa förbättras, säger Laura Londén, chef för FN:s befolkningsfond, UNFPA. Men vägen dit är lång, i dag släpper UNFPA en rapport som visar på allt större ojämlikhet mellan könen i utvecklingsländer.

  • 555 invånare i Kronoby vill ha folkomröstning

    Kommunfullmäktige sa nyligen nej till folkomröstning.

    På tisdagen överlämnades ett upprop till Kronoby kommun där 555 invånare vill ha en rådgivande folkomröstning om landskapstillhörigheten. Det ska behandlas brådskande i fullmäktige, säger tf kommundirektör Malin Brännkärr.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Frånsidan: Hemlös

    Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

    Vad händer med dem som ingen har någon användning för? frågar Claes Andersson i det här reportaget från 1968. Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

  • Bostadsbristen deprimerar och skiljer barn från sina mödrar

    å 1960- och 1970-talen var urbaniseringen i Finland stor.

    På 1960- och 1970-talen var urbaniseringen i Finland stor. Unga människor reste från landsbygden på jakt efter jobb och en bra framtid. Men det kunde vara tufft både på arbets- och bostadsmarknaden. I de värsta fallen fick unga hemlösa kvinnor lämna sina barn på barnhem.

  • Bostadslös på grund av bostadsbrist

    Bostadslös är inte värdelös.

    Att en människa är bostadslös betyder inte att hon är värdelös. Då det inte finns bostäder blir personer bostadslösa. Orsakerna kan vara många: sjukdom, missbruk, vräkning, arbetslöshet eller bara otur. Och bland de bostadslösa hittas ensamstående män, frånskilda mödrar med små barn och åldringar.

  • Över Medelhavet mot fästning Europa

    Över 13 000 människor, har mist livet sjövägen till Europa.

    Män, kvinnor och barn mister livet varje dag i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet.

  • Hela livet på natthärbärge

    I reportaget följer vi sjuttioåriga Engla Honkonen.

    Karl Sahlgrens reportage Natthärbärget från 1973 tillägnas dem som inte har ett hem. I reportaget följer vi sjuttioåriga Engla Honkonen och andra som i decennier har bott på natthärbärgen i stora sovsalar.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • På minuten var hejdlöst struntprat under många långa minuter

    Därför använder jag regelbundet lösnäsa....

    "Levande ljus och hur dom förstör stämningen, Därför använder jag regelbundet lösnäsa och Röksvampen - ett hot mot vår livsmiljö". Vad har dessa absurda påståenden för gemensam nämnare? Jo programmet På minuten. Under en given rubrik skulle tävlarna i studion improvisera en berättelse i en minuts tid.

  • Birgitta Ulfsson är död

    En legendarisk teaterkarriär är slut.

    Den prisbelönta finlandssvenska skådespelaren Birgitta Ulfsson är död. Hon somnade in i sitt hem i Helsingfors. Birgitta Ulfsson blev 89 år gammal.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Tolv ting som skapade Finland

    Här är föremålen som berättar Finlands historia.

    Här är tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten. Men däremellan ryms mycket annat fascinerande.

  • Ragnar Hare från Jakobstad

    Österbottens hårdaste band på 1980-talet

    Ragnar Hare var ett av Svenskfinlands och Österbottens hårdaste band på 1980-talet. Bandet lyckades t.om. vinna Rock-FM 1983

  • Jakobstad - en stad som andra

    Jakobstad, är det en stad som andra städer?

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Följ med till Jeppis 1984.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Fjädern – en skräckhistoria för radio?

    Erik Ohls berättar om hur hörspelet Fjädern kom till.

    Erik Ohls verkade som Radioteaterns chef under åren 1982-2004. Här berättar han om hur hans gotiska drama "Fjädern" kom till.

  • Och om bettlare och vägmän av Susanne Ringell

    En unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall.

    Susanne Ringells pjäs "Och om bettlare och vägmän" ger oss som lyssnare en unik chans att "tjuvlyssna" på människor i en simhall. Under allt det alldagliga pratet lurar en osäkerhet och ängslan över människan och livet.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Nekrolog över X3M-sporten

    I över tio år förmedlades sport på radio X3M.

    Över tio år förmedlades sport på radio X3M, för att gå i graven 2007. Här kan du lyssna och ladda ned Chriso Vuojärvis nekrolog över x3m-sporten.

  • Nedslag i radio X3M:s historia

    En evig kamp om lyssnarsiffror och minnesvärda program.

    En evig kamp om lyssnarsiffror blandas med minnesvärda programledare. Här kan ni se nedslag i Extrems historia och hur kanalen presenterats i TV.

Nyligen publicerat - Arkivet