Hoppa till huvudinnehåll

Om de stumma krigsbarnen

Under vinterkriget och fortsättningskriget skickades 80 000 barn västerut för att komma ifrån krigets vedermödor i Finland. Bröderna Matti och Pekka skickades till Sverige. De kom aldrig tillbaka till Finland, utan fick nya liv som Mats och Per i Eskilstuna.

Matti och Pekka Olavi (senare Mats Eklöf och Per Elfström) fördes som krigsbarn till Sverige 1944 efter att deras pappa hade stupat. Matti var då fem år och Pekka två. Pojkarna reste till Sverige med tåg över Torneå och Haparanda, p.g.a. minrisken till havs. Pekka/Per var bara två år när evakueringen skedde, men han minns stämningarna från resan.

Matti/Mats hade lovat sin mor att ta hand om lillebrodern. Pekka/Per togs om hand tidigare av en familj, trots att Matti/Mats slogs och skrek att de inte fick ta honom. De hamnade som tur i familjer nära varandra, men det insåg man inte först, men sen fick de kontakt under uppväxttiden.

Pojkarna hade kontakt hem till Finland. Modern kom ett par gånger och hälsade på. Men Mats kände sig främmande för mamman. Språksvårigheterna gjorde också att kontakten ebbade ut. Hon kunde ingen svenska och han glömde sin finska, så de kunde inte hålla kontakt brevledes.

De svenska föräldrarna blev fästa vid Mats. Samma situation för Pekka/Per. De blev båda adopterade av sina svenska familjer. Inger Wikström-Lindgren förstår inte hur den finska biologiska modern kunde avstå från sina söner

Mats fru Leena Perilä har samma bakgrund och samma minnen. Hon evakuerades från Kexholm, Karelska näset till Sverige hösten 1944. Leena kunde ingen svenska och fosterföräldrarna trodde till en början att hon var dövstum. Hon blev aldrig adopterad, hennes biologiska föräldrar i Finland trodde kanske att Leena skulle komma hem igen. Det var först när hon gifte sig med Mats som de insåg att hon skulle förbli i Sverige.

Mats, Per och Leena har haft svårt att tala om sina barndomar. Men Leena har haft kontakt till det finska. Hon har inte heller försvenskat sitt namn. Per minns att man inte skulle tala om sin bakgrund, man förväntades vara glad och tacksam.

I programmet ingår en intervju (av Lars G Lindskog och Lars Rundgren) med Karl August Fagerholm om varför så många barn skickades västerut. Man ville ge trygghet, fäderna låg vid fronten. Det var en lättnad för papporna att barnen inte hotades av kriget och fick mat.

Mats har skrivit en roman om en barndom som påminner om hans. Fröet såddes i början av 1970-talet när en man, Einar Santala sökte upp Matti/Mats och berättade om fadern Helge Olavi. De hade varit vid fronten tillsammans, men de hamnade långt ifrån varandra. Helge dog vid fronten, men önskade att Einar Santala att söka upp pojkarna om han skulle stupa. Men barnen fanns i Sverige. Trettio år senare kom Einar för att träffa sina egna barn som flyttat till Eskilstuna. Einar är glad att han inspirerat till en bok.

Inger Wikström-Lindgren talar också med Leenas och Mats barn. Hur ger de vidare det dubbla nationella arvet? Barnen kallar sig svenskar, men söker rötter bakåt och vill höra om upplevelserna tidigare.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet