Hoppa till huvudinnehåll

Om de stumma krigsbarnen

Under vinterkriget och fortsättningskriget skickades 80 000 barn västerut för att komma ifrån krigets vedermödor i Finland. Bröderna Matti och Pekka skickades till Sverige. De kom aldrig tillbaka till Finland, utan fick nya liv som Mats och Per i Eskilstuna.

Matti och Pekka Olavi (senare Mats Eklöf och Per Elfström) fördes som krigsbarn till Sverige 1944 efter att deras pappa hade stupat. Matti var då fem år och Pekka två. Pojkarna reste till Sverige med tåg över Torneå och Haparanda, p.g.a. minrisken till havs. Pekka/Per var bara två år när evakueringen skedde, men han minns stämningarna från resan.

Matti/Mats hade lovat sin mor att ta hand om lillebrodern. Pekka/Per togs om hand tidigare av en familj, trots att Matti/Mats slogs och skrek att de inte fick ta honom. De hamnade som tur i familjer nära varandra, men det insåg man inte först, men sen fick de kontakt under uppväxttiden.

Pojkarna hade kontakt hem till Finland. Modern kom ett par gånger och hälsade på. Men Mats kände sig främmande för mamman. Språksvårigheterna gjorde också att kontakten ebbade ut. Hon kunde ingen svenska och han glömde sin finska, så de kunde inte hålla kontakt brevledes.

De svenska föräldrarna blev fästa vid Mats. Samma situation för Pekka/Per. De blev båda adopterade av sina svenska familjer. Inger Wikström-Lindgren förstår inte hur den finska biologiska modern kunde avstå från sina söner

Mats fru Leena Perilä har samma bakgrund och samma minnen. Hon evakuerades från Kexholm, Karelska näset till Sverige hösten 1944. Leena kunde ingen svenska och fosterföräldrarna trodde till en början att hon var dövstum. Hon blev aldrig adopterad, hennes biologiska föräldrar i Finland trodde kanske att Leena skulle komma hem igen. Det var först när hon gifte sig med Mats som de insåg att hon skulle förbli i Sverige.

Mats, Per och Leena har haft svårt att tala om sina barndomar. Men Leena har haft kontakt till det finska. Hon har inte heller försvenskat sitt namn. Per minns att man inte skulle tala om sin bakgrund, man förväntades vara glad och tacksam.

I programmet ingår en intervju (av Lars G Lindskog och Lars Rundgren) med Karl August Fagerholm om varför så många barn skickades västerut. Man ville ge trygghet, fäderna låg vid fronten. Det var en lättnad för papporna att barnen inte hotades av kriget och fick mat.

Mats har skrivit en roman om en barndom som påminner om hans. Fröet såddes i början av 1970-talet när en man, Einar Santala sökte upp Matti/Mats och berättade om fadern Helge Olavi. De hade varit vid fronten tillsammans, men de hamnade långt ifrån varandra. Helge dog vid fronten, men önskade att Einar Santala att söka upp pojkarna om han skulle stupa. Men barnen fanns i Sverige. Trettio år senare kom Einar för att träffa sina egna barn som flyttat till Eskilstuna. Einar är glad att han inspirerat till en bok.

Inger Wikström-Lindgren talar också med Leenas och Mats barn. Hur ger de vidare det dubbla nationella arvet? Barnen kallar sig svenskar, men söker rötter bakåt och vill höra om upplevelserna tidigare.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Oppåjul (2004)

    Oppånergänget

    Om det är tråkigt att vänta på julen så kan man göra roliga saker med hjälp av Oppånergänget.

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

  • Jul Kul (1993)

    Jul Kul från 1993 var en mycket märklig julkalender.

    Jul Kul från 1993 framstår som en mycket märklig julkalender. Det är svårt att egentligen få en uppfattning om vad den handlar om när man ser ett avsnitt.

  • Topelius vackra julsånger

    En samling vackra julsånger,skrivna av Topelius.

    Här får ni höra en samling vackra julsånger, alla skrivna av Topelius. Vi hör förstås Sylvias julvisa och Giv mig ej glans, men även flere andra.

  • Ringdanser och jullekar

    "Nu är det jul igen, nu är det jul igen..."

    "Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen vara skall till påska..." Med iver och entusiasm sjunger och dansar barnen runt granen. Halsbrytarna ackompanjerar.

  • Julsaga av Neppe

    Neppe Pettersson berättar en julsaga

    En viktig gestalt för FST:s barnprogram och senare Buu-klubben är Neppe Petterson. Här får ni höra henne berätta en julsaga.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Vi besöker Kyrkoby folkskola i Kyrkslätt

    Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

    1962 fanns det tolv folkskolor i Kyrkslätt, av dem var nio stycken svenska. Redaktören besöker Kyrkoby folkskola, deltar på lektionerna och intervjuar lärare där. Vi får se en bit finlandssvensk vardag.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Skärgårdssheriffen

    Eirik Sandbacka är polis i Ålands skärgård.

    Eirik Sandbacka är en Karlebybo som slagit sig ner på Åland. Här berättar han om vardagen på Kumlinge och jobbet som polis i den åländska skärgården.

  • Sebastian trivs inte i stan

    Det är hemskt och sorgligt i staden.

    Sebastian Käll har flyttat med sin mamma och sina två systrar till Helsingfors från landet. Han trivs inte alls. Det är hemskt och sorgligt i staden.

  • Arbetslösheten 16,9 %

    Arbetslösa finländare i Vasa 1993.

    I december 1993 var närmare 17 % av Finlands arbetsföra befolkning utan jobb. Här får vi träffa 41-åriga Kirsti, 53-åriga Sven och 23-åriga Jens och se hur de hanterar situationen.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    För att biträda fartyg finnas lotsar. Men hur är det att vara lots? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Drömyrke: flygvärdinna?

    Att vara flygvärdinna 1964

    Hur är det att vara flygvärdinna 1964? Följ med en dag i Brita Pousars liv.

  • En fängelsevistelse är alltid för livet

    Hur känns det att bli instängd?

    Hur känns det att bli instängd och veta att du inte kan öppna dörren själv? Och kan du någonsin bli en hel människa efter det? Alla i den här dokumentären, från fängelsekunder till jurister och personer i Högsta domstolen, säger att fängelsestraff alltid är av ondo för den enskilda individen.

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud...">Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Spotlight: Neddrogade åldringar

    Tre gånger mer psykmediciner än i Sverige och Danmark.

    Våra åldringar får tre gånger mer psykmediciner än åldringar i Sverige och Danmark. Många gånger ges medicinerna för att åldringarna ska hållas stilla i sina rum.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Fängelse utan stängsel och väktare

    För ett mindre brott kunde man 1965 dömas till arbete.

    För ett mindre brott, eller trafikförseelse, kunde man 1965 dömas till arbete i stället för fängelse. Då tillbringade man en tid på en arbetskoloni och betalade på så sätt igen sitt brott till staten.

  • Metron i Helsingfors körde igång 1982

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors.

    1969 beslöt man att en metro skulle byggas i Helsingfors. Det blev 13 år av väntan, mutskandaler och missnöje innan metron öppnades den första juni 1982. Och nu skall Västmetron äntligen starta!

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Tove Jansson läser ur Granen

    Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul.

    "Mamma vakna, någonting hemskt har hänt. De kallar det jul" Hemulen väcker Muminfamiljen mitt i deras vintersömn. I den främmande vintervärlden lurar den hemska julen. Hör Tove Jansson läsa sin berättelse Granen.

  • Tolv ting som skapade Finland

    Här är föremålen som berättar Finlands historia.

    Här är tolv föremål som på ett konkret sätt berättar Finlands historia under de senaste 100 åren. Det minsta är identitetsbrickan, som bars av soldaterna under kriget, det största är Sverigebåten. Men däremellan ryms mycket annat fascinerande.

Nyligen publicerat - Arkivet