Hoppa till huvudinnehåll

Dagbok avslöjar nya sidor av Mannerheim

Marskalk Gustaf Mannerheim var kritisk till de vitas fångläger under inbördeskriget. Det här visar en dagbok från år 1918 och 1919, som nyss hittats och som publicerats i Hufvudstadsbladet.

Dagboken är skriven av Gurli Sevón-Rosenbröijer som var gift med Bertel Rosenbröijer, en av Gustaf Mannerheims närmaste adjutanter.

Enligt professor Henrik Meinander är Mannerheims kritik av de vitas fångläger något nytt och något Mannerheim själv aldrig vågade offentliggöra, trots att många av hans närmaste vänner var kritiska.

- Mannerheim noterade hur dåligt fångarna hade det. Men det skulle ha varit politiskt för vågat och försvagat hans stöd från den vita sidan om han ingripit, säger Meinander.

Samtidigt fanns det ett ökat nationellt och internationellt tryck på Finland att förbättra omständigheterna i fånglägren, där totalt 12 000 rödgardister dog. Det här trycket kände också Mannerheim av, därför besökte han fånglägret i Ekenäs som dagboken skriver om.

- Att Mannerheim besökte fånglägret är ett uttryck för det här. Samtidigt skulle han ställa upp i presidentvalet sommaren 1919. Som dagens politiker var han därför tvungen att balansera med folkopinionen, det kan ha bidragit till att han inte gjorde något aktivt.

Under inbördeskriget förstörde många sina dagböcker på grund av rädsla. Det här har lämnat luckor i historiebeskrivningen från åren 1918 och 1919 i Finland. Kauko Rumpunen forskare vid Riksarkivet, tror att Gurli-Sevón Rosenbröijers dagbok delvis hjälper till att fylla de här luckorna, men påminner om att det är frågan om en dagbok som måste läsas med kritiska ögon.

- Just den här dagboken grundar sig på andrahandskällor, därför fyller den inte så många historiska luckor. Men dagböckerna är viktiga, eftersom de berättar en berättelse och kompletterar historieforskningen, säger Rumpunen.
(Av Lotta Staffans)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes