Hoppa till huvudinnehåll

Om folkmordet i Rwanda

Under 100 dagar våren 1994 mördades 800 000 rwandier av landets befolkning på över 10 miljoner invånare. Kan man skipa rättvisa efter ett folkmord och hur lever man efter att ha bevittnat hemskheterna?

Startskottet till folkmordet i Rwanda gick den 6 april 1994 då ett flygplan med Rwandas president blev nedskjutet. På 100 dagar i april-juni blev 800 000 rwandier mördade. Det var främst hutuer som mördade tutsier.

Tutsier och hutuer

Uppdelningen av tutsier och hutuer är gammal, men de belgiska kolonialherrarna tillämpade raslära och prioriserade tutsierna som var i minoritet. Det första folkmordet på tutsier skedde redan 1959.

Skräck och våld bland flyktingar

Nina Winquist jobbar 1994 som informatör för Röda korset på ett flyktingläger i Zaire. Hon berättar om sina upplevelser i X-tra, nyhetsprogrammet för barn. Hon säger att hon aldrig upplevt så mycket våld och skräck bland flyktingar som efter folkmordet i Rwanda.

Nina Winquist har tidigare jobbat på flyktingläger i Somalia. Där var svälten det största problemet och det är lättare att förklara för sig själv. Men i Rwanda är det människan som är orsaken.

Man kan inte skymta slutet på flyktingtragedin säger Nina Winquist. Massdödandet är förbi, kanske för att det inte finns så många att döda kvar, och nu blir vi kvar med en kall facit över att detta faktiskt hände.

Kan Nina Winquist som informatör hjälpa? Och hur skiljer sig Somalia, Sarajevo och Rwanda från varandra.

I december 1995, ett och halvt år efter folkmordet i Rwanda, vågar inte flyktingar återvända till Rwanda från flyktinglägret i Zaire.

Barnen kan inte veta vad som är sant eller falskt, berättar Nina Winquist som jobbar på lägret. Innocence, som såg sina föräldrar bli ihjälslagna, har dock beslutat att återvända till Rwanda till en kusin som lovat ta emot honom.

Är en försoning i Rwanda möjlig?

Byn Nyakizu är en spegelbild av Rwanda. De flesta livnär sig på jordbruk, här bor offrar och bödlar sida vid sida. Kira Schroeder har gjort ett skakande reportage om Nyakizu 2007. Om folkmordet i Rwanda och om byalagsrättegångarna gacaca.

Gacacarättegångar håller man en gång i veckan i varje by. De som erkänner sin skuld får sitt straff förkortat. Med traditionella metoder skulle det ha tagit 100 år att döma alla. Gacaca är en snabbare metod.

Inyangamugayo är domaren, mer än 300 000 personer fungerar som gacacafunktionärer. Apollon Gatera är ett offer, Francois en bödel. I Nyakizu förenas deras berättelser.

Jean Bosco Mutangana, som är statsåklagare i Rwanda, säger att det inte bara handlar om straff utan om försoning med samhällstjänst. Men i gacaca döms bara de som gjorde det smutsiga jobbet, mördandet. Ledarna ställs inför vanlig domstol, FN tribunal.

Lambert Gashugi var nio år när han såg sin pappa bli mördad, men han säger att han inte anklagar de som gjorde handlingarna utan de s.k. arkitekterna till folkmordet.

Minnena från folkmordet gör sig påminda hela tiden, t.ex. när kvarlevorna efter Apollo Gateras lillasyster hittades då en åker plöjdes.

Är en försoning någonsin möjlig? Människorättsorganisationerna har kritiserat gacacarättegångarna, men FN och EU är försiktigt positiva.

Anna Bäck intervjuar Nina Winquist om dem. Winquist är präglad av sin tid i Rwanda och pessimist till naturen och ser därför gacacarättegångarna som en institutionell försoning, nationell terapi kanske, men också som en offentlig cirkus med inslag av förnedring och skam.

I väst vill man gärna se positivt på rättegångarna, för att att man skäms över att man inte gjorde något under folkmordet, påpekar Winquist. Man säger att nu vädras rwandiernas skam, men det är lika mycket västvärldens skam.

Nina Winqvist skulle också gärna veta hur man t.ex. i Rwandas skolor lär ut historien. Rwanda har en historia av cykliskt mördande. Endast nästa generation kan visa hur det kommer att gå och vad det har betytt för barnen som har bevittnat folkmordet.

När tjugo år har gått sedan folkmordet 2014 funderar Nina Winquist på hur det var att vara där. Hon talar om den förlamande hjälplösheten hon kände medan folkmordet pågick några meter ifrån henne. Evarieste Habiyakare kom till Finland redan 1989. Han talar om försoningsprocessen.

Den rwandiska pastorn Francois Bazaramba i Borgå

Francois Bazaramba, en rwandisk pastor från Nyakizu, häktades för delaktighet i folkmordet i Borgå 2007. Rättens medlemmar, bland dem polis Thomas Elfgren, reste till Rwanda för att höra vittnen 16 år efter folkmordet.

Bazaramba ställdes inför rätta 2010 för delaktighet i folkmordet. Enligt Augustin Banganakwinshi hörde Bazaramba till de värsta bödlarna. Statsåklagare Jean Bosco Mutangana vill att Bazaramba skall överlämnas till Rwanda för att han använde sin religiösa makt för att uppvigla hutuer till att döda tutsier.

I samband med rättegången i Borgå intervjuas Nina Winqvist igen. Hon menar att det är bra att Finland kommer i kontakt med folkmordet för att skaffa sig kunskap. Francois Bazaramba dömdes sommaren 2010 till livstids fängelse för delaktighet i folkmordet i Rwanda.

Det är inte många hjältar som finns i detta hemska folkmord, men man kan nämna Romea Dallaire från FN och Paul Rusespagina från Hotell Rwanda.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet