Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941
Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Bild: SA-bild Olonets,fortsättningskriget,1941

Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa radioreportage berättar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

Bakgrunden till finska fortsättningskriget 1941

Tyskland och Finland hade inlett ett samarbete och tyska trupper fanns stationerade i Finland före Tysklands anfall mot Sovjetunionen.

Operation Barbarossa - Tysklands anfall mot Sovjetunionen - inleddes den 22 juni 1941. Tyska flygvapnet använde finska baser då dessa gjorde räder mot sovjetiska städer och baser.

Sovjetunionen svarade med att bomba finska orter. Finlands ledning försökte ännu påpeka att landet var neutralt, men efter att 500 sovjetiska flygplan hade bombat Åbo, Helsingfors och Borgå, annonserade finska statsministern Rangell i radion att Finland var åter igen i krig med östgrannen.

Finland deklarerade krig mot Sovjetunionen den 26 juni 1941.

"Uppmjukning av motti i Karelen, sommaren 1941" (okänt datum, 1941)

I det första inslaget befinner sig redaktör L. H. von Willebrand i Karelen nära fronten. I bakgrunden hörs det finska artilleriet som mjukar upp de sovjetiska försvarsställningarna.

"Kexholm har återerövrats" (23.8.1941)

Kexholm (fi. Käkisalmi) är en rykande ruinhög efter att den röda armén bränt ner staden enligt Stalins order. Rolf Simberg rapporterar om läget i staden och besöker Waldhofs fabrik. Därifrån har ryssarna tagit med sig maskiner och annan viktig utrustning.

"Sordavala är vårt igen" (23.8.1941)

Staden Sordavala (fi. Sortavala) är erövrad med en kniptångsmanöver. L. H. von Willebrand intervjuar överste Antero Johannes Svensson och tidningen Laatokkas chefredaktör Uki Nieminen. Innan ryssarna lämnade staden förstörde de stora delar av den. Von Willebrand besöker också societetshuset. Bland hotellets glasskärvor och oreda hittar han två byster: en av Stalin och en av Vorosjilov.

"Porlampi-mottin vid Viborg" (5.9.1941)

I det fjärde inslaget berättar Rolf Simberg hur det ser ut i Porlampi nära Viborg. I Porlampi råkade ryssarna ut för stora förluster i manskap och material. Simberg jämför synen med Raatevägen och Suomussalmi, där finnarna orsakade röda armén stora förluster under vintekriget.

"Petersburg brinner" (23.9.1941)

Rolf Simberg befinner sig vid fronten på Karelska näset nära Petersburg (Leningrad). Artilleri- och granatkastareld hörs under Simbergs redogörelse och tidvis kan man inte höra hans röst ordentligt. Simberg rapporterar om eldgivningen som pågår och kommenterar de militära målsättningarna samt föhoppningarna om staden Petersburg.

"Staden Aunus har tagits" (5.9.1941)

Efter att staden Aunus (på ryska och svenska Olonets) erövrats av finska armén träffar redaktör Enzio Sevón generalmajor Paavo Talvela. Talvela berättar först om hur det gick till då han tjugo år tidigare hade lett Aunusexpeditionen som 22-årig officer.

Då hade hans trupper ryckt in i norra Aunuskarelen och kommit på sju kilometers avstånd från Petroskoj (ryska Petrozavodsk, finska Äänislinna).

Trots allt lyckades expeditionskåren inte med att erövra Olonetskarelen till Finland under början av 1920-talet.

Nu har armén intagit staden Aunus och Talvela kommenterar att detta är Finlands naturliga försvarslinje och att "den finska fokstammen blivit förenad". Talvela tillägger att hans truppers stridsduglighet har varit utmärkt.

Hovpredikantens resa vid fronten" (13.10.1941)

Enzio Sevón intervjuar den svenska hovpredikanten Isaac Béen. Hovpredikanten från Göteborg är en Finlandsvän. Han har besökt Åbo, Helsingfors och olika ställen i Karelen.

Béen var närvarande i Äänislinna (Petroskoj) då de olika vapenslagen samlades på torget och general Heirichs höll ett tal.

Hovpredikanten talar om en seger över de "gudlösa" bolsjevikerna. Han gör resan för att samla in propagandamaterial och skall i Sverige samla in pengar till föräldralösa barn och till invalider.

Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941
Soldater vid Ladoga under fortsättningskriget, 1941 Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941 Bild: SA-bild sordavala

Han berättar också om vad han har sett: hur kyrkor har förvandlats till hönshus, biografier eller teatrar och hur folket har berövats religionen. Béen säger att det ser ut som om Sovjets makt är slut och han är upprörd över att kyrkor har skändats.

Isaac Béen var ute i linjerna och han berättar hur det känns att se kriget på så nära håll. Béen har också träffat en av sina forna konfirmander som nu var en rikssvensk frivillig på den karelska fronten. Béen avslutar med att kommentera hur han har upplevt Runebergs verk under denna resa.

Text: Mikael Björk

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påsken - en salig blandning av traditioner

    Kristen tro möter hedniska traditioner på påsken.

    Påsken är den största kristna högtiden och har väldigt långa anor. Men påsken är också väldigt mycket mer än en kristen fest - framför allt en högtid med inslag av många gamla, hedniska traditioner.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Trolldomspåsk och häxeri

    Skrämmande och viktiga påskseder

    Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

  • Påsk i Oppåner å hitådit

    Oppåner-gänget undersöker påsken med ägg och godis

    Påsken till ära undersöker oppånergänget ägg i alla möjliga former och allt godis man kan tänka sig.

  • Bärtils påsk

    Pox, pox med Bärtil, Isa Gris och Pudeln Pipsa.

    Bärtil, Isa Gris och Pudeln Pipsa firar påsk tillsammans genom att leta efter ägg och påska.

  • Atte firar påsk

    Atte, Mirabell och Elmeri förbereder sig för påsken.

    Atte, Mirabell och Elmeri förbereder sig för påsken. De målar ägg i sandlådan och leker påskhäxor.

  • Tjali och Micke firar påsk

    Påskharen Tjali gläder Micke

    Påskharen har inte besökt Micke sedan han var ett litet barn. Det tycker nallen Tjali är jättesorgligt. Hon vill ändra på den saken.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

  • Mat med mersmak: Urbenad lammstek

    En fin lammbit som benas ur och fylls med godsaker.

    I Mat med mersmak används igen fina råvaror. En fin lammbit som benas ur och fylls med allehanda godsaker och äts med potatisgratäng.

  • Tove och vännerna 1970

    Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa

    Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa hemma hos Tove Jansson.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk" från 1988. Var den först?

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Angela Davis fängslad och frisläppt

    Här kommer hon till tals i intervjuer.

    Angela Davis (född 1944 i Birmingham, Alabama) är en amerikansk kommunist, feminist och människorättsaktivist. Hon har varit symbolen för många i de svartas kamp och en kvinnlig ikon för de Svarta Pantrarna. Här kommer hon till tals i intervjuer.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Lappo patronfabrik jämnades med marken

    Den värsta olyckan under fredstid i Finland.

    Den 13 april 1976 skedde en av de värsta olyckorna i Finland under fredstid då en explosion totalförstörde Lappo patronfabrik. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förälder i explosionen.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

  • Midsommar i Nagu

    Vad ska de unga göra med framtiden och midsommar?

    Hur har ungdomarna det i Nagu, skärgårdskommun i Åbolands skärgård? Hurudana utsikter har de inför framtiden och midsommaren?

Nyligen publicerat - Arkivet