Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941
Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Bild: SA-bild Olonets,fortsättningskriget,1941

Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa radioreportage berättar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

Bakgrunden till finska fortsättningskriget 1941

Tyskland och Finland hade inlett ett samarbete och tyska trupper fanns stationerade i Finland före Tysklands anfall mot Sovjetunionen.

Operation Barbarossa - Tysklands anfall mot Sovjetunionen - inleddes den 22 juni 1941. Tyska flygvapnet använde finska baser då dessa gjorde räder mot sovjetiska städer och baser.

Sovjetunionen svarade med att bomba finska orter. Finlands ledning försökte ännu påpeka att landet var neutralt, men efter att 500 sovjetiska flygplan hade bombat Åbo, Helsingfors och Borgå, annonserade finska statsministern Rangell i radion att Finland var åter igen i krig med östgrannen.

Finland deklarerade krig mot Sovjetunionen den 26 juni 1941.

"Uppmjukning av motti i Karelen, sommaren 1941" (okänt datum, 1941)

I det första inslaget befinner sig redaktör L. H. von Willebrand i Karelen nära fronten. I bakgrunden hörs det finska artilleriet som mjukar upp de sovjetiska försvarsställningarna.

"Kexholm har återerövrats" (23.8.1941)

Kexholm (fi. Käkisalmi) är en rykande ruinhög efter att den röda armén bränt ner staden enligt Stalins order. Rolf Simberg rapporterar om läget i staden och besöker Waldhofs fabrik. Därifrån har ryssarna tagit med sig maskiner och annan viktig utrustning.

"Sordavala är vårt igen" (23.8.1941)

Staden Sordavala (fi. Sortavala) är erövrad med en kniptångsmanöver. L. H. von Willebrand intervjuar överste Antero Johannes Svensson och tidningen Laatokkas chefredaktör Uki Nieminen. Innan ryssarna lämnade staden förstörde de stora delar av den. Von Willebrand besöker också societetshuset. Bland hotellets glasskärvor och oreda hittar han två byster: en av Stalin och en av Vorosjilov.

"Porlampi-mottin vid Viborg" (5.9.1941)

I det fjärde inslaget berättar Rolf Simberg hur det ser ut i Porlampi nära Viborg. I Porlampi råkade ryssarna ut för stora förluster i manskap och material. Simberg jämför synen med Raatevägen och Suomussalmi, där finnarna orsakade röda armén stora förluster under vintekriget.

"Petersburg brinner" (23.9.1941)

Rolf Simberg befinner sig vid fronten på Karelska näset nära Petersburg (Leningrad). Artilleri- och granatkastareld hörs under Simbergs redogörelse och tidvis kan man inte höra hans röst ordentligt. Simberg rapporterar om eldgivningen som pågår och kommenterar de militära målsättningarna samt föhoppningarna om staden Petersburg.

"Staden Aunus har tagits" (5.9.1941)

Efter att staden Aunus (på ryska och svenska Olonets) erövrats av finska armén träffar redaktör Enzio Sevón generalmajor Paavo Talvela. Talvela berättar först om hur det gick till då han tjugo år tidigare hade lett Aunusexpeditionen som 22-årig officer.

Då hade hans trupper ryckt in i norra Aunuskarelen och kommit på sju kilometers avstånd från Petroskoj (ryska Petrozavodsk, finska Äänislinna).

Trots allt lyckades expeditionskåren inte med att erövra Olonetskarelen till Finland under början av 1920-talet.

Nu har armén intagit staden Aunus och Talvela kommenterar att detta är Finlands naturliga försvarslinje och att "den finska fokstammen blivit förenad". Talvela tillägger att hans truppers stridsduglighet har varit utmärkt.

Hovpredikantens resa vid fronten" (13.10.1941)

Enzio Sevón intervjuar den svenska hovpredikanten Isaac Béen. Hovpredikanten från Göteborg är en Finlandsvän. Han har besökt Åbo, Helsingfors och olika ställen i Karelen.

Béen var närvarande i Äänislinna (Petroskoj) då de olika vapenslagen samlades på torget och general Heirichs höll ett tal.

Hovpredikanten talar om en seger över de "gudlösa" bolsjevikerna. Han gör resan för att samla in propagandamaterial och skall i Sverige samla in pengar till föräldralösa barn och till invalider.

Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941
Soldater vid Ladoga under fortsättningskriget, 1941 Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941 Bild: SA-bild sordavala

Han berättar också om vad han har sett: hur kyrkor har förvandlats till hönshus, biografier eller teatrar och hur folket har berövats religionen. Béen säger att det ser ut som om Sovjets makt är slut och han är upprörd över att kyrkor har skändats.

Isaac Béen var ute i linjerna och han berättar hur det känns att se kriget på så nära håll. Béen har också träffat en av sina forna konfirmander som nu var en rikssvensk frivillig på den karelska fronten. Béen avslutar med att kommentera hur han har upplevt Runebergs verk under denna resa.

Text: Mikael Björk

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet