Hoppa till huvudinnehåll

Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941
Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Finska soldater vid Aunus (Olonets), 1941 Bild: SA-bild Olonets,fortsättningskriget,1941

Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa radioreportage berättar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

Bakgrunden till finska fortsättningskriget 1941

Tyskland och Finland hade inlett ett samarbete och tyska trupper fanns stationerade i Finland före Tysklands anfall mot Sovjetunionen.

Operation Barbarossa - Tysklands anfall mot Sovjetunionen - inleddes den 22 juni 1941. Tyska flygvapnet använde finska baser då dessa gjorde räder mot sovjetiska städer och baser.

Sovjetunionen svarade med att bomba finska orter. Finlands ledning försökte ännu påpeka att landet var neutralt, men efter att 500 sovjetiska flygplan hade bombat Åbo, Helsingfors och Borgå, annonserade finska statsministern Rangell i radion att Finland var åter igen i krig med östgrannen.

Finland deklarerade krig mot Sovjetunionen den 26 juni 1941.

"Uppmjukning av motti i Karelen, sommaren 1941" (okänt datum, 1941)

I det första inslaget befinner sig redaktör L. H. von Willebrand i Karelen nära fronten. I bakgrunden hörs det finska artilleriet som mjukar upp de sovjetiska försvarsställningarna.

"Kexholm har återerövrats" (23.8.1941)

Kexholm (fi. Käkisalmi) är en rykande ruinhög efter att den röda armén bränt ner staden enligt Stalins order. Rolf Simberg rapporterar om läget i staden och besöker Waldhofs fabrik. Därifrån har ryssarna tagit med sig maskiner och annan viktig utrustning.

"Sordavala är vårt igen" (23.8.1941)

Staden Sordavala (fi. Sortavala) är erövrad med en kniptångsmanöver. L. H. von Willebrand intervjuar överste Antero Johannes Svensson och tidningen Laatokkas chefredaktör Uki Nieminen. Innan ryssarna lämnade staden förstörde de stora delar av den. Von Willebrand besöker också societetshuset. Bland hotellets glasskärvor och oreda hittar han två byster: en av Stalin och en av Vorosjilov.

"Porlampi-mottin vid Viborg" (5.9.1941)

I det fjärde inslaget berättar Rolf Simberg hur det ser ut i Porlampi nära Viborg. I Porlampi råkade ryssarna ut för stora förluster i manskap och material. Simberg jämför synen med Raatevägen och Suomussalmi, där finnarna orsakade röda armén stora förluster under vintekriget.

"Petersburg brinner" (23.9.1941)

Rolf Simberg befinner sig vid fronten på Karelska näset nära Petersburg (Leningrad). Artilleri- och granatkastareld hörs under Simbergs redogörelse och tidvis kan man inte höra hans röst ordentligt. Simberg rapporterar om eldgivningen som pågår och kommenterar de militära målsättningarna samt föhoppningarna om staden Petersburg.

"Staden Aunus har tagits" (5.9.1941)

Efter att staden Aunus (på ryska och svenska Olonets) erövrats av finska armén träffar redaktör Enzio Sevón generalmajor Paavo Talvela. Talvela berättar först om hur det gick till då han tjugo år tidigare hade lett Aunusexpeditionen som 22-årig officer.

Då hade hans trupper ryckt in i norra Aunuskarelen och kommit på sju kilometers avstånd från Petroskoj (ryska Petrozavodsk, finska Äänislinna).

Trots allt lyckades expeditionskåren inte med att erövra Olonetskarelen till Finland under början av 1920-talet.

Nu har armén intagit staden Aunus och Talvela kommenterar att detta är Finlands naturliga försvarslinje och att "den finska fokstammen blivit förenad". Talvela tillägger att hans truppers stridsduglighet har varit utmärkt.

Hovpredikantens resa vid fronten" (13.10.1941)

Enzio Sevón intervjuar den svenska hovpredikanten Isaac Béen. Hovpredikanten från Göteborg är en Finlandsvän. Han har besökt Åbo, Helsingfors och olika ställen i Karelen.

Béen var närvarande i Äänislinna (Petroskoj) då de olika vapenslagen samlades på torget och general Heirichs höll ett tal.

Hovpredikanten talar om en seger över de "gudlösa" bolsjevikerna. Han gör resan för att samla in propagandamaterial och skall i Sverige samla in pengar till föräldralösa barn och till invalider.

Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941
Soldater vid Ladoga under fortsättningskriget, 1941 Finska soldater lägger ut från en brygga vid Sordavala, Ladoga, SA-bild 1941 Bild: SA-bild sordavala

Han berättar också om vad han har sett: hur kyrkor har förvandlats till hönshus, biografier eller teatrar och hur folket har berövats religionen. Béen säger att det ser ut som om Sovjets makt är slut och han är upprörd över att kyrkor har skändats.

Isaac Béen var ute i linjerna och han berättar hur det känns att se kriget på så nära håll. Béen har också träffat en av sina forna konfirmander som nu var en rikssvensk frivillig på den karelska fronten. Béen avslutar med att kommentera hur han har upplevt Runebergs verk under denna resa.

Text: Mikael Björk

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet